Jag sitter och sammanställer statistiken till avhandlingen och skulle behöva lite hjälp med att hitta möjliga förklaringar till vad jag ser. Vi rör oss alltså 1350 till 1450 i det medeltida Sverige. Källmaterialet är alla urkunder från den tiden. När det gäller försäljningar och byten finns det rejäla nedgångar i antalet utfärdade dokument under 1390-talet och 1430-talet. Och jag skojar inte när jag säger rejäla. Beträffande byten för 1380-talet har jag hittat 47 stycken och för 1390-talet 10 (fast normalt är mellan 20 och 30 per årtionde). En liknande kurva finns för försäljningar. MEN. När jag nu räknade ihop alla donationer så visar det i princip samma kurva men den nedgång som finns på 1390-talet är inte alls lika stor. Den som kommer på 1430-talet däremot är lika stor. Varför är inte nedgången lika stor bland donationerna? Varför finns det en jättepeak i byten på 1380-talet?
Varför, varför, varför??!?!?!
Saker som kan påverka är till exempel:
*grundandet av nya kloster. Ett nytt kloster lockar alltid donationer. Problem: Jag har bisarrt många donationer från 1370-talet när Vadstena kloster grundas och hyggligt många från 1380-talet när man kan tänka sig att Vadstena-effekten fortfarande påverkar men sedan?
*pest. Det är bevisat att pestepidimier påverkar folks vilja att donera, vilket skulle kunna förklara varför alla andra former av transaktioner sjunker med donationerna bara sjunker lite. Problem: Det finns inga belagda pestepidimier på varken 1390- eller 1430-talet som jag känner till.
*krig. Krig kan ha samma effekt på jordmarknaden som pest. Problem: Var det särskilt mycket krig just de årtiondena?
Andra saker att ta i beaktande:
*min statistik innehåller bara dokument med aktiva kvinnor. Jag har gjort stickprov i statistiken för bara män också, och de visar på liknande tendenser, men det finns en yttepytteliten möjlighet (risk? chans?) att mitt urval påverkar.
Hit och dit och tillbaka igen 
Spännande att du hittat denna nedgång. Jag kan dock inte ge några direkta svar på vilka orsaker som kunde ligga bakom. På 1380-talet var det ju i och för sig en hel del stridigheter mellan Mecklenburgarna och drottning Margareta. Litteraturtips som du säkert redan känner till angående donationer, köp och byten till Vadstena är ju Lars Arne Norborgs ”Storföretaget Vadstena kloster” (Lund 1958) och vad gäller pestepidemierna kunde eventuellt Janken Myrdals ”Digerdöden, pestvågor och ödeläggelse” vara till hjälp. Länk: http://www.agrarhistoria.se/pdf/Digerd%C3%B6den_pestv%C3%A5gor_och_%C3%B6del%C3%A4ggelse.pdf
Nedgången på 1430-talet kan kanske förklaras med de inre oroligheterna i samband med unionsstriderna och Engelbrektsupproret som pågick 1434-1436.
Lycka till med avhandlingsarbetet!
Utbrott av digerdöden förekom ju i Sverige ca 5 ggr mellan 1350 och början av 1700-talet. Efter den första pestvågen fick godsherrar svårt med arbetskraft och det innebar att de fick höja lönerna för sina arbetare. Kan godsägarnas ekonomi ha förändrats så att det påverkade förmågan att skänka donationer ?