Så här ser den manliga normen ut

Det här är en Epad.

Det här är en Epad för kvinnor.

Det här är pennor.


Det här är pennor för kvinnor.

 

Det här är en GPS.

Det här är en GPS för kvinnor.

Det här är LEGO.

Det här är LEGO för flickor.


Det här är verktyg.

Det här är verktyg för kvinnor.

Vi behöver inte ens tala om att kvinnors Epads kommer med förinstallerade kvinnoappar som kvinnor behöver (typ graviditeten vecka för vecka) men kanske inte själva klarar av att installera eller det bisarra i tanken att anledningen till att kvinnor tidigare inte använt hammare är för att ingen kommit på den revolutionerande idén att kvinnor bara kan använda saker i rosa. Att man har en produkt som måste ändras för att bli en produkt för kvinnor talar sitt tydliga språk om vem som är norm, och om vem som är avvikande. Att skapa produkter med förinstallerade appar, med begränsade användarmöjligheter, med mjukare linjer, sötare färger och glittriga detaljer är inte att spela efter kvinnors regler, att anpassa sig efter kvinnors behov, att vara tillmötesgående. Det är att säga att den vanliga produkten är för vanliga människor och att dessa människor är män. Det är att säga att det finns någonting i kvinnors biologiska disposition som gör att de inte klarar av att vara som vanliga människor utan måste få sina produkter i enklare format och i rosa.Vanliga produkter med kvinnoanpassning.

Det är inte en service. Det är en förolämpning.

76 thoughts on “Så här ser den manliga normen ut

        • Så där! Nu är det ordnat! När jag tittade på det i Firefox såg det ut som det skulle men inte i Explorer. Nu borde alla bilder visas som de ska!

          Och den manliga normen blir liksom så obehagligt tydlig när man sätter fler bilder bredvid varandra så här. För att inte tala om fotboll – damfotboll och så vidare…

              • Det finns inget som heter herrfotboll, eftersom den sorts fotboll som spelas av herrar inte har könsdiskriminering inskriven i reglerna. Damer får också vara med, om de är tillräckligt bra. Det är dock väldigt få damer i världen som är det. Marta är en.

                Damfotboll däremot, förbjuder herrar att delta. Därav namnet.

      • Det är DU Charlotte som väljer att se det som en norm. Det är DU som valt att se rosa som feminint och blått maskulint. Hela inlägget är otroligt löjligt, jag undrar hur länge du googlade runt på amazon och ebay för att hitta motsägelser att stoppa i din lilla kontext.

  1. Det där är ju självreglerande. Det är väl bra att det finns något för alla smaker? Produkter som ingen vill ha blir inte lönsamma. Inget att uppröras över. De genuskodade leksakerna vände Lego från konkursmässigt till framgångsrikt. Andra genusprodukter, som rosa hammare, tror jag lönar sig sämre.

    Och vad är värst, att det finns för få kvinnoanpassade produkter eller för många? Jag vill åtminstone inte bo i ett samhälle där genuspoliser ska styra över privata företags produktsortiment. Fascism, skulle Josefsson kanske kalla det.

    • Är det så självklart att de produkter som inte är ”kvinnligt kodade” är avsedda för män? Eller är de kanske avsedda för alla de som inte tilltalas av den kvinnliga kodningen, vilket borde vara de flesta män och en hel del kvinnor?

      Så vi kanske har en kvinnlig kodning, en neutral kodning och ingen manlig?

      Och framförallt, som bashflak säger, om man inte tycker om den kvinnliga kodningen så köper man det inte och sen borde det vara bra med det.

  2. Det finns vettiga produktanpassningar som kan göras utan könsförtecken, till exempel verktyg för större och mindre händer, starkare och svagare handleder osv
    . Alla män har inte starka armar och händer som dasslock. Min man och jag avskyr borrande i hårda väggar precis lika mycket. Ändå är det han som gör det. Varför? Slagborrshelvetet är så tungt att jag faktiskt inte vet om jag orkar hålla borret vinkelrätt mot väggen.

    • Jag är helt för vettiga produktanpassningar, så slipper man borrproblem. Men ett sånt problem skulle ju liksom inte avhjälpas av att borren tillverkades i rosa. Om man säger så.

        • Det finns lätta slagborrar. Män har inget egenintresse av tunga maskiner. Ju lättare maskiner desto mindre sliter det på kroppen och det gäller ju också män. Däremot är det billigare att tillverka tunga maskiner och det är nog därför du inte hittar dom lätta för dom är dyra och finns oftast bara i proffsbutiker. För proffsen betyder oftast lättare maskiner att arbetet utförs snabbare eller så kan man jobba längre. Nu är det nog ingen tillverkare som har valt rosa som sin färg men det finns massa andra färger på proffsmaskiner så som gul, röd och grön.

          Sen så kan du hitta vanliga verktyg så som hammare och skruvmejslar i alla möjliga storlekar och vikter så du borde kunna hitta en som passar dig. Om du inte orkar skruva så finns det små smidiga skruvdragare för överkomliga priser. Har du svårt att slå i spikar finns det maskiner för det med.

  3. Charlotte:

    ”Det är inte en service. Det är en förolämpning.”

    Hur kan det vara en förolämpning att leverera enligt efterfrågan? Du borde ju vara tacksam över urvalet så du kan uppleva den där ”underbara känslan”.

    Charlotte:

    ”… slitningen mellan att framstå som seriös genusforskare och den där underbara känslan av en ny handväska med rosa glitter.”

    Och vad hindrar er från att köpa den manliga/okönsliga varianten? Ingenting såklart. Om kvinnor verkigen ville bli av med denna kvinnlighet/annanhet skulle det inte finnas markand för såna produkter, men det finns, så sluta gnälla över konsekvenserna av ert eget kvinnlighetsbejakande. Det ska nog vara er rättighet att bejaka kvinnlighet men inget ansvar behöver ni ta över det. Varför?

  4. Till alla som tycker att detta är oproblematiskt: Japp, man kan välja att inte köpa produkterna. Japp, de finns för att det finns människor som köper dem och det är deras val. Men det innebär självfallet inte att man inte kan eller bör problematisera detta. Det handlar inte om att för egen del få slippa slå in spikar med en rosa hammare, det handlar om att lyfta fram hur könen särskiljs på ett sätt som återskapar och förstärker föreställningar om att kvinnor är ohändiga, otekniska och mest bryr sig om yta och shopping.

    Chades fråga här ovan – om det kanske är så att vi i de här produkterna har en neutral kodning, en kvinnlig kodning och ingen manlig – är fascinerande i sin aningslöshet. För det är precis så det är, och det är det som inlägget handlar om. Charlotte listar inte ‘produkter för män’ och ‘produkter för kvinnor’, hon listar ‘produkter’ (för människor) och ‘produkter för kvinnor’. Jämförelsen med fotboll är utmärkt, eftersom vi här oftast pratar om ‘fotboll’ och ‘damfotboll’. Jag har inga problem med att vi delar upp könen i sport på högre nivåer, det är vettigt eftersom vi är fysiologiskt olika och det påverkar hur vi presterar fysiskt på många sätt. Men jag tycker att det är rimligt att antingen prata om ‘herrfotboll’ respektive ‘damfotboll’, eller också skippa prefixen helt.

    Att sälja ‘hammare’ och ‘hammare för kvinnor’ är att signalera att kvinnor inte kan/vill/borde snickra med ‘vanliga hammare’. Och så vidare.

    Manligheten är normen och därför markeras den inte. Samtidigt GÖRS manligheten till norm när den inte markeras, när man markerar kvinnlighet.

    Förstår ni PÅ RIKTIGT inte det? Eller spelar ni bara, för att ni vill provocera, eller blockera diskussionen?

    • Min poäng var mer att det neutrala var för de flesta män och en hel del kvinnor medan det kvinnligt kodade är till för de kvinnor, och fåtal män, som annars inte köpt varorna.

      De vänder sig alltså till en bredare kundkrets. Om de kan komma på hur de kan vända sig till den andel män som inte tilltalas av den neutrala designen så kommer de att göra det.

      Menar du annars att samhället inte anser att kvinnor kan/vill/borde befatta sig med pennor? Fast kanske om man gör dem mer kvinnligt kodade?

      Men visst, om vi som ifrågasätter är helt aningslösa och måste talas till MED VERSALER så kan i alla fall jag strunta i att kommentera här. Jag vill ju inte blockera diskussionen.

      • Jag förstår din idé, Chade, eftersom det förstås finns kvinnor som köper vanliga hammare också. Och visst kan man se nischningen mot kvinnor som att man försöker bredda sin kundkrets, men min poäng med inlägget (och anledningen till att Ugglan blir förtvivlad, om jag inte misstar mig) är att man skiljer på vanliga produkter och produkter för kvinnor. Att göra en hammare för kvinnor är att säga att andra hammare är för män. Det är liksom ganska enkelt. Annat vore det ifall man gjorde hammare i blått och sa att dessa är för män medan gröna hammare bara kallas hammare.

      • Att detta följer en marknadsekonomisk logik (för det är klart att det gör) gör inte följderna mindre problematiska. Och i att marknadsföra specifika ‘tjejpennor’ så sänds det absolut en signal att tjejer inte kan/vill/borde skriva, utöver den lite mer övergripande könsseparerande effekten. Tycker du att det låter absurt att kvinnor skulle ses som mindre hågade eller bra på att skriva än män? (Jag anar att du tycker att det låter som en knäpp grej att säga eftersom du frågar.) Men grejen är den att det fortfarande är inställningen i en del länder, och man behöver inte titta särskilt långt i backspegeln för att se det tydligt även i norden. Jag skulle hävda att det finns en hel del rester kvar av det synsättet här även idag (vilket produkten i fråga vittnar om), men det ligger på en betydligt subtilare nivå och det är kanske inte värt att föra in diskussionen på det spåret just här.

        • Blir det värt att föra in om någon är nyfiken? =)

          Den rosa hammaren må vara en signal, men den är i så fall bara en vidaresändning. I kronologisk ordning var normen där först och den rosa hammaren dyker bara upp som ett symptom (om än förstärkande).

          Om vi håller oss i Sverige och utgår från att kvinnor bara handlar rosa artiklar:
          Varför gör de det?
          Vad hindrar dem från det neutrala och vad lockar i det rosa?

          • Ja självfallet kan man se det både som effekt och påverkande faktor, för det är förstås både och. (Vilken ‘sida’ vi fokuserar på handlar nog främst om teoretiskt perspektiv, om man studerar uttryck eller orsakssamband, och det ena perspektivet motsäger inte det andra.)

            Det finns massor av exempel på hur kvinnor ses som ‘mindre bra’ inom ‘skrivande’ i dagens samhälle än vad män gör, men för att nämna ett så visar en rad studier på hur kvinnor inom forskningsvärlden inte konkurrerar på samma villkor som männen när det gäller anställningar och grants. Forskningsmeriter ses som sämre om ett kvinnonamn knyts till dem.

            • Och om vi sänker oss i den akademiska hierarkin och tittar på Svenna Svensson som står i kön till kassorna på ICA och står i valet och kvalet mellan 16 neutrala BIC-pennor eller 2 rosa med ”ergonomisk utformning” och vibrerande skaft.
              Varför väljer hon de rosa?

              • Om vi bortser från att hon kan vilja köpa just två pennor istället för 16, eller gillar de mer ergonomiskt utformade bättre (de vanliga BIC-pennorna är ärligt talat rätt kassa), så är väl det troligaste att hon väljer dem för att hon gillar rosa? Det finns nog ingen färg som i dagens samhälle är så tjejigt kodad som rosa, och att ha kläder, accessoarer etc. i rosa är därför ett sätt att ‘göra femininitet’ på. Det är inget konstigt att vilja följa mönster som vi präglats med. På motsvarande sätt är det säkert många män som tvekar att köpa de pennorna, särskilt när det står ‘for her’ på förpackningen.

    • Vad vill man uppnå med att problematisera, om inte att vara en ‘fascistiskt genuspolis’ som vill begränsa utbudet på varumarknaden? Jag ser inget annat syfte.

      Visst kan man raljera och vara spydig över det löjliga i att sälja rosa hammare, det är allas rättighet i en demokrati. Vilket i praktiken leder till att personen som raljerat låter bli att köpa produkterna, d.v.s. röstar med plånboken. Men ordet ‘problematisera’ antyder att det finns en seriös vilja att uppnå en verklig förändring, att med grupptryck tvinga företagen att begränsa produktsortimentet. Det ser jag som oacceptabelt.

      • Så du ser inget problem med att det finns gym för kvinnor heller, eller? För de flesta gym nischade mot kvinnor är ju privata gym, så det borde vara en fri marknad och alltså ingenting som män har rätt att klaga det minsta över om den som vill problematisera ska kallas genuspolis direkt.

        Och det är en betydligt mer grundläggande demokratiskt rättighet att få problematisera än att konsumera. Ser du inte hur det återskapar mönster när man tillverkar saker för kvinnor i rosa och med begränsade tekniska variationer? Varför inte bara göra hammare i en massa olika färger? GPS med neutrala tillval för vem som vill?

        • Så som gym för kvinnor är utformat är det inte en annan produkt, det breddar inte sortimentet. Det har inte andra träningsredskap anpassade till kvinnors fysionomi. Inte ens rosa hantlar. Det enda som karaktäriserar gym för kvinnor är att män förbjuds att gå dit, medan ingen förbjuder en man att köpa en rosa hammare. Jag kan förvisso förstå behovet av en oas där man kan ta paus från det motsatta könets blickar, men då ska man inte glömma bort att även män har såna behov.

          Könsdiskriminerande gym är dock den sista frågan jag kommer att prioritera när jag blir statsminister. Exklusiva ingenjörskurser, chefskurser och företagsbidrag för kvinnor är betydligt angelägnare problem.

          Sen blir jag förundrad över genusmänniskors ständiga fokus på ytliga petitesser som färg, form och frisyr?
          Vad som står i regler och lagar = väldigt viktigt
          Vad andra människor tycker om din stil = tämligen oviktigt

          • Gym för kvinnor breddar precis lika mycket som en rosa hammare. Gym för kvinnor har ofta sessioner (typ yoga) tänkta för kvinnor. Enligt din logik om den fria marknaden så måste ju kvinnogym vara lika okej som kvinnopennor; finns det folk som konsummerar så är det ok.

            Och jag förstår hur det kan kännas viktigt med vad som står i lagar och regler, men därigenom kommer man aldrig komma åt mäns höga självmordsfrekvens till exempel. Att påverka hur folk uppfattar sig själva och varandra är oerhört viktigt för den samhälleliga utvecklingen. Lagar och regler som inte aktivt upprätthålls av samhället saknar betydelse i en demokrati.

      • Det finns många poänger. Till exempel kan man vilja illustrera hur könade strukturer och normer ytrrar sig, för dem som hävdar att sådana inte finns (jo, det finns folk som säger sånt). En annan poäng är att göra andra uppmärksamma på problemen med sådana här produkter, och på detta sätt kanske göra så att fler inte oreflekterat köper dem ‘bara för att det är kul’. Många ser faktiskt inte problemen med sådana här prylar förrän det kommer en klok person och pekar. Ibland kan också kritik mot vissa produkter leda till att de tas bort, vilket nog mest har att göra med att kritiken gör tydligt att marknaden för produkten inte är så god som företaget först trodde, eller att företaget inte vill ha den badwill som kan bli resultatet av att fortsätta sälja den. Det är inget tvång mot företagen i den bemärkelsen att de ‘förbjuds’ att sälja produkterna. Det handlar om att utmana marknaden på dess egna villkor och det är ganska vanligt när det gäller produkter som på olika vis är problematiska.

      • I think the point of questioning such issues is to raise discussion on the existing norms,. Which is in my view just as, if not more, important part of democracy as voting with your wallet or being allowed to sell a pink hammer.

    • Det handlar inte om att vi inte förstår, det handlar om att vi inte hållet med. Men det måste vara skönt att vara så säker på att man har ”det rätta svaret” att man tror andra som diskuterar inte förstår.

      • Jag inser att mitt ordval var lite olyckligt. Jag ville inte yttra mig nedsättande om någons kognitiva förmåga. Jag tänker oftast på engelska eftersom jag bor i USA och när jag skriver på svenska blir det ibland lite knasigt i översättningen. Jag menade att säga ‘see’, och det hade nog varit lämpligare att översätta det med ‘inser’ här.

    • Jag vet inte varför, men mitt svar till dig hamnade långt ner. Jag skrev om att vi inte håller med, men jag kanske var otydlig med vad?

      * det finns (1) neutrala produkter som är för majoriteten, (2) en del kvinnligt kodade för att det finns en marknad där vissa kvinnor och kanske några män vill ha det så. (3) manligt kodade produkter är ovanligt. Här har vi saker som slips, och saker märkta med Batman eller flammor. Att det är ovanligare beror på att män inte bryr sig så som den grupp som köper (2) och det därför inte finns någon marknad. För mig är det helt okej att man tillgodoser kvinnor som vill könskoda sitt liv. Jag köper det inte för det tilltalar inte mig.

      Bilderna här är kategori 1 och 2, dvs neutralt och kvinnligt kodat.

      Det andra är att vi inte håller med om att mannen är normen. Fråga män vad de tycker om höjden på köksbänken, undersök hur många män som har problem att hitta bilar de sitter bekvämt i med sina långa ben. Fråga om längd på sängar, täcke, axelutrymme på sittplatser mm. Mm.

      Det mesta i normer är neutralt eller en kompromiss, sen är vissa saker närmare kvinnor (tex något så viktigt som vår språknorm enligt er egen forskning) annat närmre män.

      För att komma fram till att mannen är norm måste man cherrypicka, menar jag. Det finns tex herrsmink – smink

  5. Nu pajar jag lite här – men har en väninna som ÄLSKADE det där verktygssetet för att det matchade hennes rosa bil, rosa osthyvlar, rosa badhanddukar och rosa kuddar i den nya ettan. True story.

    Så.. I get your point och jag förstår problematiken i att det här blir en avgränsning från ”normen” – problemet är dock att det SÄLJER och så länge det gör det så kommer det alltid att finnas en ”tjejversion”.

    Har själv en yogaapp, men vet ingen manlig vän som har det, så kanske underlättar det här upplägget för några medan de som inte vill sättas i fack lätt kan köra på unisex versionen av en GPS. Själv har jag aldrig känt att de var ”manliga” och ser det mer som att en svart GPS är för alla, men att det finns en speciell version för de tjejer som bryr sig extra mycket om färg och form.

    De tjejer som vill ha ett ordentligt verktygsset kan ju gärna få köpa ett sådant – och när företaget kanske har tillräckligt med resurser för att tillverka mer custom-made grejer kanske de släpper ett glittrigt grönt verktygsset också och kallar det för:

    ”Tools for fashion-conscious (Maybe gay? We support and love you!) men.”

    Tror de att det finns en marknad händer det. På en ICA nära dig.

    Kram
    Caroline

    • Jag har själv en liten blommig hammar med inte mindre än tre fiffiga skuvmejslar i… 🙂 Jag har inget principiellt emot att man göra rosa grejer om folk vill köpa det (jag gillar rosa, suprise, surprise…) men problemet är alltså just det där med vad man kallar det; hur man sätter ett namn på nischen.

  6. Skulle snarare tro att företagen har sett att den totala försäljningen ökar om de erbjuder en större variation av sina produkter. Se bara på yoghurt i mjölkdisken. Där har det gått från en handfull varianter till enormt många. Är då smaksatta lättyoghurtar kvinnoprodukter? Skulle ju tro att det mest är kvinnor som köper det.

    Själv tycker jag att det är bra att företagen erbjuder fler varianter av sina produkter, även när en del av varianterna är nichade mot kvinnor. Jag skulle hellre köpa Epad för kvinnor och GPS för kvinnor är den andra varianten. Tycker de är snyggare och passar mig bättre.

    • Differentiering är företagsekonomiskt smart, absolut, och det är heller inget problem i sig (kapitalismkritikern gillar det kanske inte så mycket). Det är när det görs på det könade sätt som Charlotte lyfter fram här som det blir problematiskt. Det finns såvitt jag vet inga smaksatta lättyoghurtar som är märkta med ord som ‘kvinnoyoghurt’, ‘för kvinnor’ eller liknande (även om jag gissar att de i marknadsföringen använder mest kvinnor, vilket har en liknande effekt men är en annan diskussion).

  7. Men nog finns det ju produktgrupper som riktar sig till en kvinnlig norm och så finns det en undergrupp av produkter som riktar sig till män. Exempelvis hudvårdsprodukter har länge haft kvinnor som huvudsaklig målgrupp, men numera lanseras det allt fler hudvårdsserier specifikt för män. Man vill få även män att vårda sin hud och det är väl bra? På samma sätt uppfattar jag det här med rosa verktyg för kvinnor. Kvinnor som inte tidigare har velat befatta sig med verktyg får kanske upp ögonen för att även de kan ha egna verktyg och använda dem. Åtminstone jag är mycket mera förtjust i min nya rosa snöspade än den gamla svarta. Min dotter tycker jättemycket om sina ljusröda Lego Friends –legon som fick henne att börja leka med lego på nytt. Jag kände mig också först provocerad av att ”flicklegon” är enklare att bygga med än sonens tekniklegon, men utan dessa könskodade legon skulle min dotter antagligen inte bygga med lego. Om en könskodad marknadsföring hjälper kvinnor att få upp ögonen för verktyg, tekniska prylar och män att få upp ögonen för hudvårdsprodukter, matlagning etc. är det väl bara bra?

  8. Pingback: Bevis för ”mannen är norm”, eller? | Genusdebatten

  9. Pingback: Är det könskodade kvinnliga mindre värt än det ej könskodade manliga? | Aktivarum

  10. Hej Charlotte. Du har fått två svar på den här genusfrågan. Ninni svarar på Genusdebatten med en egen förklaringsmodell om män och kvinnor och jag svarar på Aktivarum gällande teorin att språket har sexistisk uppbyggnad.

    Jag lägger särskild vikt vid exemplet Volvos Kvinnobil YCC (Your Concept Car) eftersom det speciella med den inte var att den skapades för kvinnor utan att alla som arbetade med att designa den var kvinnor och deras slutsats var att en bil för kvinnor skall uppfylla högre krav än en bil för män.

    • Jag tror inte att du riktigt förstår vad jag menar. Problemet är alltså att man skapar produkter för kvinnor, för 50% (minst) av befolkningen som en homogen grupp med annorlunda behov. Så länge man skapar produkter uttalat för kvinnor kommer resten av produkterna i samma genre att vara för män.

      • Om jag förstår dig rätt så borde alltså 100% av produkterna göras för kvinnor? Man ska helt enkelt sluta sälja den ”manliga” hammaren/bilen och bara sälja rosa varianter, är det rätt uppfattat?

      • Du verkar ha missförstått mig. Låt mig summera lite bättre. Det jag skrev var:
        a) att tjejprodukterna var könskodade för tjejer
        b) de övriga produkterna universella (funkar för bägge könen är inte perfekta åt endera).
        c) Den ovanligaste produkten är den som könskodas till killar.

        Att resten av produkterna som inte uttalat är till för tjejer skulle vara enbart för killar varifrån får du den idén? Jag tror att din killes kläder (i rätt storlek) passar dig mycket bättre än dina tjejkläder passar honon, eller? Jag tror också detta är en regel som gäller oftare än inte. Vi kan ta några exempel.

        Du säger att problemet är att man skapar produkter för 50% av befolkningen som ses som en homogen grupp. Jag anser detta är helt felaktig siffra: Tjejprodukter är snarare till för 25% av befolkningen. Många många tjejer föredrar vanliga produkter som du skulle säga har manligt genus framför de som är specifikt för tjejer. De kvinnliga produkterna är för en särskild typ av tjej, och få killar. De manliga produkterna är för fler killar men även för många tjejer.

        Janne Josefsson förtroendebarometern (plats 1)
        killar ca 12%
        tjejer ca 8%

        Lotta Bromé samma mätning (plats 3, bästa tjej efter GW)
        tjejer ca 10%
        killar ca 2%

        Sedan har vi filmbranschenl Där är det att döma av vinstsiffrorna många fler tjejer som går på vanliga filmer än det är killar som går på tjejkodade filmer. Gång på gång bevisas ju att filmer som misslyckas med genustester tillhör de mest populära bland publiken. (20/30 av publikens favvosar missade det testet 8 mars på DN)

        Nu har jag gett lite exempel. Skulle du vilja visa mig exempel på när den här teorin inte stämmer?

          • Men det var inte vad jag skrev. Jag skrev att det generellla varken var manligt eller kvinnligt – det gäller båda könen. En dammsugare är inte en dammsugare för män. Det är en dammsugare för både tjejer och killar. En tjejdammsugare däremot är specifikt för tjejer (den sort tjejer som inte nöjer sig med en vanlig) medan en killdammsugare (Manlig norm) knappast ens tillverkas och alltså är den mest avvikande produkten.

      • Det är rätt många här som inte håller med om ditt påstående ovan. Vi har försökt invända med att dessa produkter inte är skapade för alla kvinnor utan för en andel av kvinnor som (tros) tilltalas mer av den feminina designen.

        Vi anser alltså att de ”neutrala” produkterna är skapda för alla de som inte tilltalas av den feminina designen, vilket torde vara de flesta män och en inte alls ansenlig andel kvinnor (skulle mycket väl kunna tänka mig att det är klart färre än hälften av kvinnorna som hellre köper de ”neutrala” produkterna, men jag vet lika lite som du så det är lönlöst att spekulera.).

        Så jag tycker inte att du har visat att du har fog för ditt påstående att ”Så länge man skapar produkter uttalat för kvinnor kommer resten av produkterna i samma genre att vara för män.”

  11. De flesta exemplen på produkter för kvinnor verkar vara någon form av riktade produkter inom ett segment där man tillverkar produkter riktade åt bägge könen.

    Ett exempel är tabletten Epad. Apple är den som dominerar marknaden med ca 85% och vad jag vet så är det både män och kvinnor som köper iPads. Epads kvinnoanpassade tablet har nog en väldigt marginell marknadsandel. Sen att man klagar på den produkten tycker jag är lite konstigt. Dom har valt en vanlig design. Den är inte rosa fast Epad har udda färger i sitt sortiment. Det man har gjort är att försöka se till så att innehållet är mera anpassat åt kvinnor samt lite enklare.

    • Men om du tänker dig att du går in på en affär och ska köpa en Epad och är man. Tror du att du kommer att få dem som är designade för kvinnor förevisat, eller alla de andra? Och om du är kvinna, tror du att du kommer att få de som är designade för kvinnor, eller alla de andra?

      Man har inte gjort innehåll anpassat till kvinnor. Man har gjort innehåll anpassat till en bild av stereotyp kvinna som de flesta av oss inte uppfyller. Du tycker att det är konstigt att man klagar på den produkten, men om du kom in och skulle köpa en ugn och blev förevisad en ugn för män, med två funktioner (pizza och uppvärmning av färdigmat), skulle du tycka att det var kul då?

      • Det jag ville påpeka var att samtliga produkter du har listat som produkter för kvinnor/tjejer har en väldigt liten marknadsandel och det troliga är att du i butiken kan se eller blir visad minst en produkt som inte är gjord för en kvinna och då kan du själv välja. I tabletfallet så är jag säker på att du kommer få se en Apple och/eller Samsung modell. Om butiken mot förmodan har valt att ta in en Epad är jag säker på att dom har ett stort utbud av andra tablets då Epad inte är någon storsäljare. Jag kan med rätt stor säkerhet säga att Epad (oberoende version) inte säljs i Sverige och om den gör så är det inte i någon av de vanligaste butikerna.

        Och angående innehållet i Epad tycker jag det stämmer rätt bra med innehållet i många av alla dessa tidningar som vänder sig till kvinnor/tjejer. För jag tror inte Epad vänder sig till alla kvinnor utan bara en viss målgrupp. Det kanske är stereotypt men det finns ju bevisligen en marknad.

        Sen blev jag nyfiken på TomToms tjejvariant. Speciellt nu när TomTom har en enorm konkurrens från smartphones. Den modellen är från 2009 och det går inte att hitta den till försäljning någonstans inte ens via Amazon eller eBay. Jag kan inte hitta några spår om att den har sålts i Sverige men jag är inte 100 på det.

        Nu finns ju inte en sådan där ugn men jag är rätt säker på att om den fanns så skulle det finnas flera alternativ i butiken för det finns ju människor med andra behov än att bara göra pizza och värma färdmat.

  12. 1.Du har en klar poäng om förväntade könsroller, ibland blir det stereotypt, ibland kan man väl låta barn leka med stereotypa könsroller? 2. Dit exempel med Lego är lite dåligt, det finns definitivt ”pojklego” med mer actionstuk. 3. Ett annat exempel är böcker, när jag var liten fanns Wahlströms böcker i två serier, röda ryggar för ”flickor” och gröna ryggar för ”ungdomar” (å andra sidan var det fler tjejer som läste gröna ryggar än tvärtom). 4. Du kan väl även nämna med tidningar, det är väl en viss skillnad i acceptansen för dam- respektive herrtidningar?

    • 2. Lego friends är dessutom inte bara könsstereotypiskt. Om du tittar på produkterna här: http://lekmer.se/lego-friends/ så hittar jag saker jag inte förknippar med ”tjejigt” så som: uppfinnarverkstad, fotbollsträning, magiska trick, flygklubb, karateträning, vattenskoter, trädkoja och Campingäventyr.

      Lego höll på att gå konkurs då det idag har helt andra konkurrenter i tv-spel och liknande, jämfört med när jag var barn. Man gjorde en satsning som gick hem för att kollade vad barnen(man gjorde alltså undersökningar bland pojkar och flickor) vill ha. Kan denna satsning få pojkar och flickor att leka med lego så är jag nöjd och ställer mig helhjärtat bakom lego. För jag tycker lego är en bra och konstruktiv lek.

    • Jag har en dotter som älskar rosa och Barbies och allt sånt flickigt. Det får hon leka med precis lika mycket som min son får. Med leksaker i allmänhet är det lite annorlunda, eftersom det finns strikta pojksaker och strikta flicksaker (och några för bara barn). I de produkter jag listar här finns det en vanlig produkt och en för kvinnor.

      Och herrtidningar har ju inte direkt samma sorts rykte som damtidningar, fast de litterära kvaliteterna ibland verkar helt jämförbara… 🙂

      • Samma sorts rykte? Säg inte det du. När jag var yngre och vi festade hårdast var det MÅNGA fler tjejer som ville läsa (grabb)tidningar som Slitz på fester hemma hos killar än det var killar som ville läsa (tjej)tidningar som Cosmopolitan på fester hemma hos tjejer – Om du däremot med herrtidning menar porrtidning funkar inte jämförelsen eftersom den kvinnliga varianten av porr inte är bilder utan Fifty Shades of Grey.

  13. En gång blev jag placerad i en grupp där vi var totalt tjugo svetsare. Innan jag kom dit hade alla handskar i gruppens skåp varit i storlek 10. Så fort jag hamnade i gruppen ändrades beställningen och 19/20 av handskarna kom i storlek 10 och 1/20 i storlek 8. Jättebra tyckte jag eftersom jag var van vid och ganska trött på att alltid vara den klumpiga personen eftersom handskarna alltid var för stora (Jag brukade försiktigt värma dem över svetsfogen innan den svalnat så att lädret skulle krympa lagom mycket, ibland gick det bra). Mystiskt nog visade det sig att de så kallade damhandskarna, storlek 8, försvann mycket fortare än de normala (inte herr-) handskarna. I gruppen fanns det som väntat en majoritet män med stora händer, ca 15 personer, och några stycken, kanske fyra, män med små händer. Det skulle aldrig ha fallit dem in att be om mindre handskar, men de i storlek 8 passade dem bättre och såg likadana ut i övrigt, så de valde att använda dem nu när de fanns där. Efter ett tag justerades beställningen till 1/4 storlek 8 och 3/4 storlek 10, och alla handskar gick åt lika fort, alla svetsare oavsett kön hade lagom stora handskar.
    Så att tillverka samma produkt i olka versioner för att människor har olika behov är en bra grej. Människor är olika.
    Om nu ”damhandskarna” inte hade varit likadana fast mindre utan också varit rosa? Männen med små händer hade fortsatt använda för stora handskar, och det hade jag också.

      • Jag orkar inte alltid vara så där trevlig som du lyckas med, men jag tänker att jag kan hjälpa till då och då i alla fall…

          • Jag har fått tänka ganska mycket på varför eftersom jag ofta tänkt och gjort lite annorkunda, och sedan har jag fått tänka ännu mer för att förstå andra människor… något skall det väl ha gett tycker jag 😉

    • Precis vad jag försökt förklara med mina revolutionerande (nåja) hypoteser. Damhandskar i rosa hade inte bara varit enbart för tjejer utan enbart för en särskild sorts tjejer (knappast den sort som brukar jobba där heller). Herrhandskarna däremot passar både tjejer och killar. Däremot skall de givetvis inte vara i bara en storlek. Det hade varit fel även på en fabrik med bara män.
      Vidare så kritiserade jag också påståendet att killarnas handskar var ”manligt kodade” Tvärtom fick ju killar här ta den skit som erbjöds tills det kom en tjej och de hade ursäkten att kräva bättre anpassning inte bara åt henne – utan även sig själva!

      • Jag håller med dig om en del av det du säger, det är bara det att sedan drar jag lite andra slutsatser. För visst är det så att rosa svetshandskar inte finns eftersom varken tjejer eller killar som svetsar är samma sorts människor som de tjejer eller killar som hellre skulle köpa svetshandskar om de var rosa. Om tillverkarna trodde att frun som lånar makens handskar när hon svetsar skulle köpa egna om det fanns rosa skulle de rosa handskarna snart dyka upp i affärerna, men det verkar de ju inte göra.
        Men min historia slutade ju lyckligt eftersom de mindre handskarna inte var könskodade. Just eftersom de bara var mindre, och till för människor, fast lite mindre människor, helt oavsett om de var kvinnor eller tonåringar eller män med lite mindre händer än snittet. Så ja, här utnyttjade ju även männen att arbetsgivaren kände sig tvungen att anpassa mer efter kvinnor än efter små män, men hade anpassningen gått för långt hade det aldrig fungerat. Varken män eller kvinnor som svetsar skulle springa runt på jobbet med prylar som är tydligt designade för fjollor, vare sig för kvinnliga eller manliga fjollor.
        Jag tyckte dessutom att jag var ganska tydlig med att de större handskarna inte var manligt kodade utan helt neutrala? De stora var svetshandskar, och de små var damhandskar. Lyckligtvis kunde männen med mindre händer se igenom texten på hyllkanten och använda handskarna som passade, men det gav en liten känsla av att du använder de större handskarna som kallas svetshanskar om du är svetsare, och de mindre handskarna som kallas damhandskar om du är en dam. Hade de mindre då dessutom varit rosa eller blommiga eller vad som helst annat fjolligt så hade det kanske varit svårare att bortse från, och då hade både männen och kvinnorna haft det sämre.

  14. Pingback: …om veckan | fråga ugglan

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s