Historikerns historier

Medeltidsnördar, se hit! Jag behöver hjälp…

Jag sitter och sammanställer statistiken till avhandlingen och skulle behöva lite hjälp med att hitta möjliga förklaringar till vad jag ser. Vi rör oss alltså 1350 till 1450 i det medeltida Sverige. Källmaterialet är alla urkunder från den tiden. När det gäller försäljningar och byten finns det rejäla nedgångar i antalet utfärdade dokument under 1390-talet och 1430-talet. Och jag skojar inte när jag säger rejäla. Beträffande byten för 1380-talet har jag hittat 47 stycken och för 1390-talet 10 (fast normalt är mellan 20 och 30 per årtionde). En liknande kurva finns för försäljningar. MEN. När jag nu räknade ihop alla donationer så visar det i princip samma kurva men den nedgång som finns på 1390-talet är inte alls lika stor. Den som kommer på 1430-talet däremot är lika stor. Varför är inte nedgången lika stor bland donationerna? Varför finns det en jättepeak i byten på 1380-talet?

Varför, varför, varför??!?!?!

Saker som kan påverka är till exempel:

*grundandet av nya kloster. Ett nytt kloster lockar alltid donationer. Problem: Jag har bisarrt många donationer från 1370-talet när Vadstena kloster grundas och hyggligt många från 1380-talet när man kan tänka sig att Vadstena-effekten fortfarande påverkar men sedan?

*pest. Det är bevisat att pestepidimier påverkar folks vilja att donera, vilket skulle kunna förklara varför alla andra former av transaktioner sjunker med donationerna bara sjunker lite. Problem: Det finns inga belagda pestepidimier på varken 1390- eller 1430-talet som jag känner till.

*krig. Krig kan ha samma effekt på jordmarknaden som pest. Problem: Var det särskilt mycket krig just de årtiondena?

Andra saker att ta i beaktande:

*min statistik innehåller bara dokument med aktiva kvinnor. Jag har gjort stickprov i statistiken för bara män också, och de visar på liknande tendenser, men det finns en yttepytteliten möjlighet (risk? chans?) att mitt urval påverkar.

Vardagslivet

”Det sista lilla”

Här sitter jag en söndagkväll och försöker hålla mig vaken så att jag kan fixa färdigt ”det där sista lilla” på min avhandling. Det där sista lilla som går ut på att se till att innehållsförteckning, rubriker, underrubriker, fan och hans rubriker och alla sidnummer och noter och jävulskap är på rätt plats och som jag började pyssla med i torsdags. Avhandlingen måste vidare, till en första läsningen av handledarna. Det är dags.

Avhandlingen är på över 250 sidor utan avslutningskapitel och litteraturförteckning. Det kommer att få bli storslakt sedan för det är i längsta laget. Men hellre kapa än krysta, som man brukar säga.

Nu ska jag forstätta, så att jag håller drömmen om att vara i säng innan midnatt vid liv.

Vardagslivet

Skryt

Det här kanske låter som skryt (vilket är helt rimligt eftersom det är skryt), men klockan är typ halv ett och jag har skrivit över 800 ord på avhandlingen. I dag. På drygt två timmar. Komplett med noter och hänvisningar och fornsvenska översättningar SOM INTE RÄKNAS IN I MIN WORD COUNT.

Kuvahaun tulos haulle new girl dancing gif

Historikerns historier · Vardagslivet

Tips.

Ett litet tips från mig till er, nu när jag sitter och läser igenom tidigare delar av min avhandling författade för ett år (läs: en livstid) sedan. Var noggranna med era referenser och skriv för faen inte ”kolla Svensson 1998 sida!! OBS!!” och tro att det ska vara lätt ordnat i ett senare skede.

Det är det inte.

Kuvahaun tulos haulle facedesk gif

Och så ville jag passa på att säga att även om mitt förhållande till avhandlingen just nu inte är inne i sin mest… kärleksfulla fas, så är jag fasligt kär i den här mannen jag har den stora förmånen att ha i mitt liv. Det hjälper.

Nu ska jag försöka ta reda på vem den där Svensson är, vad hen skrev och varför jag en gång tyckt att det var relevant för inspektionen av riddare på 1300-talet.

Historikerns historier · Vardagslivet

Back in busyness

Efter en helvetes sommar är jag äntligen tillbaka med full kraft på kontoret. Kartan över avhandlingens olika kapitel, deras inbördes ordning och relationer, blir sakta men säkert komplett. Ännu är det mycket arbete kvar men jag är redo.

Och för säkert miljonte gången googlar jag vad som egentligen ska finnas i en avhandling. Märkligt hur man kan skriva på ett och samma manuskript i så många år och ändå liksom aldrig bli helt säker på om bakgrunden skulle vara ett eget kapitel eller en del av introduktionen.

JAG SKA KLARA DET HÄR.

Vardagslivet

Tyst

På de märkligaste av vägar har jag lyckats få hyra ett fantastiskt hus i tätorten utanför byn och här sitter jag nu och försöker jobba. Här finns inga tassande, klöförsedda monster som gör sitt bästa för att förstöra. Inget fluff som ligger på ens ansikte när man vaknar på morgonen. Inget mjauande vid dörren var femte minut för att kontrollera om det fortfarande är snö ute.

Inget.

Det är just nu det tyngsta. Att jag faktiskt får arbeta i fred utan katterna. Att det är så djävulusiskt tomt utan dem.

Historikerns historier

Danskjävlar Anno Domini 1444

Det är säkert på sin plats med att en varning om att jag fullkomligt nördar ut i följande inlägg. Ok? Ok.

Så, här sitter jag och läser medeltida urkunder så där som man gör om kvällen och så plötsligt stöter jag på ett som jag bara inte lyckas tyda. Krumelurerna ser bekanta ut med de betyder liksom ingenting. Jag tror att jag läser men det översätts inte till ord i min hjärna. Jag backar och ser vilket språk arkivet angivet att dokumentet ska vara skrivet på.

Svenska.

As fucking if.

Sliter mitt hår och återvänder till dokumentet. Tyder utan större problem spridda bokstäver men får inget flyt. Fastnar. Orden trilskas.

Här ska kanske tilläggas att det här dokumentet är ganska exakt nummer 5900 i raden av medeltida urkunder jag har läst igenom. Jag kan det här. Det är, för att använda en teknisk term, min grej. Men det här dokumentet vill sig bara inte.

Så jag börjar undersöka varifrån personerna som förekommer i dokumentet kommer. De är danskar. En av dem är riddare på Ellinge. Den andra kommer från ”Löwitzstadh”. Varför i hela friden dokumentet är skrivet på svenska vågar jag inte säga. Kanske låg de gårdar som pantsattes i Sverige och lydde därför under svensk lag (vilken förutsatte att alla rättsliga dokument skrevs på svenska)?

Skrivaren som författat dokumentet skriver dock svenska ungefär lika bra som svenskar på fyllan kan prata danska – det låter först helt korrekt och man tror att det är samma språk men efter en stund inser man att man inte förstår ett skit.

Helt sanslöst spännande, tycker jag. Det danska ursprunget lyser igenom så till den milda grad att jag riktigt måste anstränga mig för att läsa vad det står.

https://sok.riksarkivet.se/dokument?namn=jpg/24513.JPG&serverId=26

Vardagslivet

Same same

Varje gång jag läser ett dokument där det står ”byfogde” läser jag ”byfåne”. Har på känn att jag kommer att behöva göra en find – replace i avhandlingen innan den lämnas in.

Vardagslivet

Go the fuck to sleep.

Tilda har haft en kompis här över natten och jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag kom på den ljusa idén att därför sitta uppe oförskämt sent och jobba med avhandlingen. Det flöt på. Jag fick massor gjort. Bara jag och mörkret. Det var en god bit över midnatt när jag kröp i säng.

Klockan 4.27 stod det två glada barn i min sovrumsdörr och undrade om nu vore en lämplig tid att vakna för att återuppta föregående dags lekar. Jag misstänker att jag kanske inte riktigt formulerade mig så men jag svarade ungefär att ”nej, älskade barn, inte än”.

Det finns inte kaffe nog i världen för att rädda den här dagen.