Att vara en genustjatare – ett inlägg om att kön spelar roll

Magdalena Ribbing fick frågan hur man ska göra när man har någon i sin närhet som ständigt tjatar om genus. Frågeställaren skriver:

”Ett exempel är när jag talar om min son som ”honom”. Inte sällan kommer det då kommentarer som ”hen menar du väl” eller ”spelar könet någon roll?”.

Ribbing svarar, inte alldeles oväntat, att frågeställaren inte bör ”[s]lösa mer tid på motargument” utan bara helt sonika le ”älskligt och tomt” och jag håller fullständigt med henne. Nu gäller det genus, så jag vågar mig på en kvalificerad gissning att den som rättar anser sig befinna sig på moraliskt högre mark. Men så här: det är oförskämt att rätta folk för att de inte delar ens åsikter.

Och jag ska erkänna att jag blir lite provocerad när frågeställaren säger att genus framstår ”mer som en fanatisk religion än faktisk vetenskap”, men samtidigt är det ju uppenbarligen inte den vetenskapliga delen som hen ständigt konfronteras med utan den oresonliga åsiktsdelen. Den delen som oavsett vad hojtar att könet inte spelar någon roll.

Men grejen är den här: könet borde inte spela någon roll. Det är inte samma sak som att kön inte spelar roll.

Jag tycker att pojkar kan ha klänning och ser inget märkligt med det, men jag skulle aldrig ge en klänning i present till en liten pojke om jag inte visste att han önskade sig det. Jag tycker inte att det har betydelse vilket kön mina barn har men jag kallar dem pojke och flicka för det är så de ser sig själva. Jag har aldrig lagt någon större vikt vid att jag är kvinna, men det är likväl en viktig del av min identitet.

Kön har betydelse, både för hur vi själva uppfattar oss och för hur omgivningen uppfattar oss – vare sig vi vill det eller inte. Att köna – att benämna ”han” eller ”hon” – är inte per automatik destruktivt så länge man inte ser kategorierna som huggna i sten. Det är mer med verkligheten överensstämmande att säga att kön har betydelse än att påstå att det inte har det.

Sedan finns det vetenskapliga delar av genus som förvisso alltid mår bra av mer forskning men som ändå är att betrakta som fakta. Den viktigaste är, enligt mig, att det är större skillnad på flickor och flickor samt pojkar och pojkar än vad det är på flickor och pojkar. Det är större skillnader i allt inom grupperna än vad det är mellan grupperna – och de skillnaderna som finns mellan grupperna är väldigt små. Det finns alltså inte en biologisk grund som har skapat de skillnader som finns mellan män och kvinnor i samhället i dag. Det är istället våra föreställningar om genus som skapat de skillnaderna. Sedan bör det väl också påpekas att det hittills inte finns några som helst indikationer på att några av dessa skillnader kommer att lösas genom att rätta dem som könar. Särskilt inte om man gör det i den utsträckningen att någon måste be Magdalena Ribbing om råd för att slippa.

På en strukturell nivå är det diskriminering att ta kön i beaktande. Kön ska inte ha betydelse när man tillsätter tjänster, för löneutvecklingen, för betygssättningen, för fördelningen av makt, tid och pengar men faktum är att kön redan är en väsentlig faktor. Det är dock, som redan påpekats, inte könsskillnader utan föreställningarna om kön – genus – som avgör. Är vi inte medvetna om denna påverkan kan vi heller inte lindra effekterna. Om man till exempel har två likvärdiga kandidater för en tjänst kan kön mycket väl få spela in så att könsfördelningen blir lite jämnare och det behöver inte vara negativt. Medvetenhet om våra föreställningar om kön kan också göra till exempel så att män inte alltid ses som mer kompetenta utan göra oss uppmärksamma på när genus påverkar våra bedömningar.

Det är lätt att säga och lätt att tycka att kön inte spelar roll, men det är i bästa fall en grov förenkling och annars bara direkt felaktigt. Sånt ska man inte pracka på andra.

4 thoughts on “Att vara en genustjatare – ett inlägg om att kön spelar roll

  1. ”Det finns alltså inte en biologisk grund som har skapat de skillnader som finns mellan män och kvinnor i samhället i dag.”

    Ditt påstående stämmer helt enkelt inte.
    Du bör definitivt se det sjunde och sista avsnittet i serien ”Hjernevask”. https://www.youtube.com/watch?v=97dBxYGGUGk
    Det finns en klar och tydlig skillnad mellan könen, och den kan påvisas redan vid 3 (tre!) dagars ålder. Bara för att vi är olika, så betyder inte det att vi är olika mycket värda.

  2. Vi är pojkar och vi är flickor det är något vi aldrig kommer ifrån och heller inte bör göra. Sedan finns det personer som föds i ”fel kön” och de ska givetvis ha samma rättighet som vem som helst annars att få känna tillhörighet där de själva vill och benämnas efter det.

    Jag har sagt det förut och säger det igen. Om folk vill att jag inte ska benämna dem han eller hon då respekterar jag det. Men och det är ett stort män kom inte och pracka på mig ordet hen över min person. Jag är en man och identifierar mig som man och med ordet han. Om jag respekterar dem som inte känner samhörighet med vare sig han eller hon då borde också dessa respektera att jag blir rent ut sagt förbannad när nån benämner mig hen.

    Allt handlar om respekt. Kom inte och kräv respekt om du inte ger respekt själv. Jag har vid flertalet tillfällen sett vänner få och även jag själv ordet hen över mig. Jag är ingen hen, kommer aldrig att vara någon hen. Jag är en han som älskar de som går under epitetet hon. Inte konstigare än så 🙂

    Jag är helt överens med dig i det mesta här Charlotte. Vill en kille ha klänning så låt honom ha det då. Det är väl upp till var och en. Respektera varandra det är allt det handlar om. Det finns skillnader mellan könen och de som inte ser det har stora problem. Det har dock ingenting att göra med rättigheter och värde. Ska inte finnas någon som helst skillnad mellan kvinnor och män angående det. Hur kan någon överhuvudtaget tycka något sådant? Hjärnskador eller vadå?

    Det stora problemet idag som jag ser det är att vi fört män och kvinnor längre ifrån varandra istället för att närma oss varandra. Galningar på båda sidors ytterkanter får manshat respektive kvinnohat att föröka sig. Är det verkligen det vi vill? Inte i min värld i alla fall. Men i dagens värld är det verklighet. Det har förändrats enormt. Säger man feminism till män idag har det en helt annan framtoning än det hade på exempelvis 80-talet. På samma sätt om du pratar om papparättskämpar. Säg det till kvinnor idag så får du en helt annan reaktion. Jag pratar då om extrema människor och de har tyvärr ökat.

  3. Att kalla någon ”hen” när könet är okänt eller saknar betydelse (som vi gör i plural med ”de” och ”dem”, konstigt att ingen skriker i högan sky då??) är helt okontroversiellt för mig. Men om någon ”rättade” mig när jag kallar min dotter för ”hon”, vilket är i linje med hur hon uppfattar sig själv och uppfatta av sin omgivning, blir ju bara jättekonstigt. Och jag har verkligen inte sett många om ens någon som förfäktar en sådan strikt tillämpning avav ”hen” heller.

    ”Älskligt och tomt” är inte min grej, vore det jag hölle jag en föreläsning:-)

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s