Hår, kvinnor och enhörningar

Nu har jag äntligen skrivit färdigt det föredrag jag borde hålla om några timmar (kom och lyssna!). Gott om tid till godo. Jag kommer att tala om kvinnors donationer till kyrkan i senmedeltidens Sverige. Och så sitter jag här och tänker på hur det kommer sig att vi värderar det som kvinnor har gjort annorlunda än det som män har gjort. När en kvinna donerar till ett kloster brukar man ta för givet att hon antingen är änka, eller har fått tillåtelse av sin man om hon fortfarande var gift. Tolkningen backas upp av att kvinnors donationsbrev ofta var bevittnade av makar och bröder. Men faktum är att mäns donationsbrev i samma utsträckning som kvinnors bevittnades av nära släktingar. Det finns en förväntan även bland dagens forskare att den kvinna som har samröre med en man är under hans inflytande – att han alltid påverkar henne – men ingen skulle automatiskt anta att den riddare som donerade till en kyrka med sin brors samtycke inte skulle göra det av egen fri och opåverkad vilja.

Ja, och så var det det här med att ge någon till klostret. Till exempel heter det ofta att man gav sin dotter i kloster, trots att det var betydligt vanligare att kvinnor gav sig själva till klostret. De var subjekt – inte objekt.

Sånt har jag tänkt på i dag. Sånt, och enhörningar.

Det här är en bild från tidigt 1500-tal, ursprungligen broderad på en stol, som föreställer en enhörning i knäet på en vildkvinna. Kvinnan är alltså inte klädd i en blå klänning med hål för boobsen – som skulle få Lady Gaga att go all medieval – utan har på grund av sin vildhet blivit täckt av hår. Jepp. Hår. Och så rasar folk mot vilda kvinnor i dag som har lite hår under armarna. Pfft.

7 thoughts on “Hår, kvinnor och enhörningar

  1. Intressant både höra ditt föredrag och se dig hålla det. Man bildar sig liksom en massa föreställningar om hur en person (inte) är bara av att läsa häns(*) åsikter.

    Sen tycker jag det också borde finnas en förväntan bland dagens forskare att mannen var under sin hustrus/mammas/älskarinnas/… inlfytande och inte gjorde opåverkat beslut fast de var bevittnade av andra män.

    Har du några teorier om hur en mera eller mindre könsneutral lagstiftning påverkar samhället? Om Sverige redan på medeltiden hade och nu igen har en lagstiftning som är könsneutral, varför påverkar det inte i större grad de patriarkala strukturerna än vad det gjort? Det känns som ett fall var lag och moral/samhällssyn inte stämmer överens.

    (*) Jag provkör hän som ett neutralt könsneutralt ord för han eller hon.

    PS. Jag skulle se ganska ganska fånig ut utan hår på boobsen.

    • Jättekul att du dök upp igår!

      Medeltidens lagstiftning var på intet sätt könsneutral. Alls. I Åldre Västgötalagen står det tydligt att kvinnor är omyndiga och därmed inte kan anklagas för brott. I senare lagar (som den som jag arbetar med) hade kvinnor straffansvar, men de straffades med andra straff än män. Christine Ekholst skrev sin avhandling om just dessa skillnader.
      Ja, och beträffande arvsrätt så ärvde söner alltså två lotter och döttrar en lott. Bara i städerna ärvde de lika mycket. Lagarna var också graderade utifrån samhällsstatus, så att en biskop exempelvis hade rätt att rida med betydligt större följe än den som var väpnare. Och så vidare.

      Könsneutral lagstiftning påverkar samhället och strukturerna men det går långsamt. Lagtexterna är bara en liten del av rättskulturen.

      Och jag håller helt med om det där med påverkan. Det finns ingenting som bevisar att kvinnor inte hade inflytande över sina män heller, även om det inte råder någon tvekan om att ett sådant inflytande inte hade stöd i varken lag eller vad som var standard.

      • Som jag förstod det igår så hade kvinnor i Sverige enligt din tes det bättre juridiskt sett än vad man tidigare tänkt sig? Då kunde man tycka de även i samhället hade haft det bättre än vad man tänkt sig? Dvs. att det skulle finnas någon form av avspegling eller koppling?

        Vet man varför kvinnan i de senare lagarna är myndig? Och en lag var kvinnan är myndig är väl mera jämlik än en var hon är omyndig? Det låter som en väldigt stor skillnad.

        Finns det någon jämförelse av hur många kvinnor och män som förekommer t.ex. som donatorer (?) till kloster? Man kunde ju anta en man med i genomsnitt mera/större egendom gör fler donationer än en kvinna med mindre egendom? Jämnar 1:2 förhållandet ut sig? Finns det t.ex. dokumenterat sigill och vad är könsfördelningen där?

  2. Va, är det hår det där blåa? Hur vet man det?
    Inte för att jag betvivlar din sakkunskap, jag blir bara så fascinerad.

    Väldigt intressant det du säger om förutfattade meningar på det här området. Om jag vore i närheten skulle jag komma och lyssna.
    AnnaH

    • Det här är långt ifrån den enda bilden av medeltida vilda kvinnor, så man vet att de var håriga (eller alltså, att de avbildades som håriga). Om du tittar noga på bilden så ser du att pälsen är liksom lite lockig. Det var standardsättet att avbilda päls på den tiden. Dessutom finns det skriftliga belägg för att man ansåg vildkvinnor vara håriga.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s