Samtidigt hemma hos oss

Här ligger jag i sängen under en katt och tittar på brittiska deckare. Undrar varför alla fruntimmer prompt måste skrika så trumhinnorna krackelerar när de upptäcker den mördade och bestämmer högtidligt att jag när jag blir stor ska ha en oljemålning av mig själv ovanför mitt skrivbord. Snacka selfie.

20140203-225641.jpg

3 thoughts on “Samtidigt hemma hos oss

  1. Ursäkta att jag tar upp ett annat ämne men något hände mig i veckan som lindrigt sagt chockade mig. Allvarligt talat borde det inte vara självklart att om man kräver att någon ska respektera vem man är och hur man bemötts då måste man givetvis göra samma sak mot den personen/personerna?

    Blev så trött på en människa jag arbetade ihop med i veckan. Det handlar om ordet ”Hen”. Det var inte länge sedan jag skrev om det på den här bloggen, att jag hatar ordet men om andra tycker om det får de väl använda det då. Trodde aldrig jag skulle råka ut för det jag nu råkade ut för. Kom i kontakt med en människa arbetsmässigt som från första ordet propagerade för ordet ”Hen”. Personen frågade vad jag tyckte och då sa jag att jag tyckte illa om det men gillar du det så.

    Efter det fick jag den här typen hängandes efter mig hela tiden tjatandes om hur respektlöst det var att kalla någon som varken kände sig som han eller hon för något av de orden. Jag försökte komma ur det här och sa att jag orkar inte bry mig. Du får göra precis som du vill. Tjatet bara fortsatte och jag fick höra ”fattar du inte hur jävla otrevlig och respektlös du är mot en person som inte identifierar sig inom kön om du ger dem en könsbenämning.

    Jag är normalt en mycket lugn person men till slut orkade jag inte mer. Till saken hör att den här personen gång på gång på gång hade kallat mig hen. Till slut röt jag till och sa: ”Jaså det är respektlöst” Och vad kallar du då det faktum att du ständigt kallar mig hen. Jag är starkt förknippad som en man både kroppsligt och själsligt. Om du kallar mig hen gör du väl för fasen samma övertramp mot mig som du säger att jag gör om jag kallar dig Hon/han.” Jag tror en femåring hade fattat logiken i det men inte den här personen, som blev än mer arg. Till slut orkade jag inte mer utan slutade prata med personen överhuvudtaget.

    Vad är det för fel på vissa människor? Hur orkar man bråka om skitsaker? Om man kräver respekt från någon då får man banne mig visa samma respekt själv tillbaka.

    • Alltså va?!? Ja, det var väl lite det där jag var ute och fiskade efter den gången jag skrev om hen nu senast, och varför jag fortfarande tycker att det är problematiskt. Fasen vad tråkigt att du råkat ut för någon som inte tar dig på allvar.

  2. Jag respekterar som sagt om folk som inte känner könstillhörighet inte vill kallas hon eller han men då måste de också förstå och respektera att jag inte vill bli omnämnd som någon hen. Jag är en HAN och jag bär det med högt huvud precis som jag hoppas de flesta han eller hon gör i sitt kön. Ordet hen existerar inte för mig förutom då i fall som jag nämnde.

    Men den stora grejen i detta var inte själva ordet utan hur folk kan göra så stora grejer av småskit. Hon kan man kosta på sig att bli ovän med andra människor över rent löjliga ting. Det är inte konstigt att världen ser ut som den gör.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s