Upp till bevis!

Vi diskuterar det ganska ofta här, det där med genusvetenskapens berättigande. Och så har Hannah skrivit så fantastiskt bra om varför genusperspektiv (som väl egentligen strikt taget inte är riktigt det samma som genusvetenskap, men ändå) är viktigt.

Det största problemet är att många verkar tro att man måste välja mellan genusvetenskap och biologi. Så är det inte. Vi påverkas både av biologiska och sociokulturella faktorer. Alla vet det. Det är inget nytt. De olika ämnena får fram olika förklaringsmodeller till varför det ser ut som det gör, men det ena utesluter inte det andra. Biologin visar oss att vi väljer partner med näsan. En viss cocktail av hormoner attraherar oss, men hur vi går tillväga för att visa att vi är attraherade är sociokulturellt betingat och avhängigt tid och rum. I dagens Sverige skulle det säkert funka för många män att skicka ett fång rosor, medan det är straffbart att klubba ner en brud och släpa med henne till en grotta. Kanske dagens svenska kvinna bjuder ut mannen på en öl? I viktorianska England hade det varit fullkomlig social katastrof. Genuppsättningen är likadan. Genusuppsättningen har förändrats.

Ändå finns det många som anser att genusvetenskap är förkastligt och under inga omständigheter kan klassas som riktig vetenskap.

Därför vill jag nu utmana dem som är kritiska: Läs genusvetenskapliga texter och se vad de faktiskt säger! Var finns det där mansföraktet i den genusvetenskapliga forskningen? Hur ser egentligen genusvetenskapliga teorier ut? Finns det bra genusvetenskaplig forskning? Varför är den bra, och vad är inte så lyckat?

Osäker på vad som är forskningslitteratur? Här finns instruktioner!

6 tankar om “Upp till bevis!

  1. Vetenskapliga definitioner är alltid föränderliga – fortsätt gärna dina stundtals lysande -och för mig begripliga analyser. För mig är det mest handfast med en socioekonomisk utgångspunkt – kanske tråkig men påtaglig. Lycka till nästa gång i Scotland – önskar en våldsamt ovetenskaplig äldre läsare.

  2. Jag tror att det finns mycket fördomar om allt som har prefixet genus, och om jag tillåts gissa litegrann, så tror jag att det mesta bottnar i kritik mot genuspedagogik med prefix-feministisk agenda, dvs, att som t ex miljöpartiet mer eller mindre öppet propagera för att programmera om pojkar via dagis/skolväsendet.

    • Jag tror att du har rätt i det. Det finns så oerhört mycket fördomar. Men därför tycker jag att det är extra viktigt att de som har starkast fördomar börjar läsa och lära känna det som de är negativa emot. Kanske finns det goda skäl att vara väldigt kritisk mot genusvetenskapen, men då ska man vara det med lite mer intellektuell spänst än det gamla tjatiga ”men dä ä typ en ideologi”.

      Och jag kan ju tillägga att jag hittar saker i andra genushistorikers forskning som jag inte håller med om, det hör liksom till forskningen att inte tycka likadant, men det är inte samma sak som att underkänna allt på grund av ett prefix.

  3. Ping: Hur organiseras en Rättviserörelse för Mansfrågor i Sverige? – Del 1 « Aktivarum

  4. Min erfarenhet av genusvetenskapen är otroligt ovetenskaplig. I mina egna studier på Högskolan Dalarna hade (har?) vi en professor i genusvetenskap som exempelvis påstår att kön är flytande (alltså, vi föds alla bisexuella men samhället formar oss) vilket är en befängd och ovetenskaplig teori. Hon har även en konstig uppfattning om vad som räknas som vetenskap då hon själv drog stora slutsatser utav en egen studie där hon hade tre olika intervju grupper från två olika städer som alla var HBTQ människor som umgicks i HTBQ kretsar. En av dessa personer råkade hamna i två olika grupper och hon tillät detta. Hon hade alltså inget bra urval direkt och dålig metodik, lägg sedan till att hon inte hade någon kontrollgrupp. Studien handlade om ”the L-world” och HBTQ-människors syn på den. Vi hade en gruppdiskussion om studien, jag hamnade i en grupp med henne som handledare för dessa diskussioner och råkade bli personen som fick tala först. Jag påpekade samtliga av dessa felen och konstaterade sedan ”alltså är studien inte värd sitt bläck på pappret” (kanske inte så piffigt, men vi kan väl låtsas?) varpå hon skrattade och gick vidare.

    När jag sedan får se ”Hjernevask” så blir jag inte chockad alls. Min erfarenhet av Svensk genusvetenskap är väldigt lik den norska versionen av genusvetenskap, tramsig och ovetenskaplig.

    Med detta sagt inte sant att genusvetenskapen är 100% dålig, självklart inte. Men jag ser inte hur den förtjänar ett eget fält. Jag tycker vi borde kopiera Norge och låta den uppgå till andra studie områden.

    • Kanske finns det en idé i att låta genusvetenskapen istället för att vara en egen disciplin fungera som ett perspektiv inom andra discipliner. Jag ser det inte alls som otänkbart.

      Jag betvivlar absolut inte det du berättar om vad professorn sagt, men det vore intressant att se vad hon de facto skrivit. Har du en länk till någon av hennes texter? När man skriver även en kortare artikel (på kanske 20 sidor) ligger det runt ett års forskning bakom och ska man då inför en grupp förklara vad det är man gjort kan det lätt hända att man tar för många saker för självklara, men också att dessa saker inte var självklara i själva forskningsprocessen.

      Vad menar du att hon borde ha haft för kontrollgrupp? Om hennes syfte var att betrakta HBTQ-människors syn på ett specifikt fenomen verkar det väl helt naturligt att hennes urvalsgrupper är just HBTQ-människor…?

      Idén om att genus (alltså inte biologiskt kön) är flytande är rätt grundläggande inom genusvetenskapen. Däremot låter det ju som en beklagansvärd förenkling att vi alla skulle födas som bisexuella och sedan formas av samhället. Just det är INTE en grundtes inom genusvetenskapen och jag har i ärlighetens namn aldrig sett den förr. Någon som har länkar till där den beskrivs i vetenskaplig text?

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s