Om Patriarkatets oundviklighet i primitiva kulturer

Pelle Billing bad mig kommentera hans inlägg om Patriarkatets oundviklighet i primitiva kulturer. För det första måste jag säga att jag tycker att det är en läsvärd text, med många intressanta punkter. Hans slutsats tror jag att de flesta kan skriva under på:

”Vi lever i en privilegierad tid, och har helt nya möjligheter att ha ett konstruktivt samtal om jämställdhet, kvinnofrågor och mansfrågor. Det vore olyckligt om ett sådant samtal präglas av de gängse missuppfattningar som finns om det förgångna. Insikten om könsrollernas historiska oundviklighet borde kunna leda till ett lugnare tonläge och mindre bitterhet över de epoker som förflutit. Kvinnor har inte varit passiva mesar, och män har inte varit utstuderade patriarkala förtryckare.”

Vi lever i en privilegierad tid och om vi ska kunna föra jämställdhetsdebatten framåt måste vi sluta skuldbelägga och börja tänka konstruktivt.

Kärnan i Billings inlägg är, om jag har förstått rätt, att så länge kvinnor föder barn och män på grund av sin fysiska styrka sköter de farliga och tunga uppgifterna gör ett socialt kontrakt att männen får de högsta posterna och den formella makten. Ett förindustriellt samhälle är alltså oundvikligen ett patriarkat.

Min största invändning mot Billings inlägg är att det är alltför generaliserande. Utvecklingen de senaste 10.000 åren har inte skapat några större biologiska förändringar i oss människor, men däremot inneburit enorma kulturella förändringar vilket medför att en biologisk förklaring inte räcker till. Billing nämner konflikter med ”intilliggande kulturer och samhällen” i samhällen som inte har demokrati och hänvisar till Steven Pinkers TED-föredrag där Pinker menar att upp till 60% av männen i jägarsamlarsamhällen dog som en direkt följd av en annan man. Hela Pinkers föredrag visar på skrämmande lite förståelse för förfluten tid även om slutsatsen att den sociala acceptansen av våld har minskat drastiskt med säkerhet är korrekt. Däremot är det meningslöst att jämföra ursprungsbefolkningar med moderna västerländska samhällen och konstatera att dödligheten var extremt mycket högre i ”primitiva” kulturer som en direkt följd av ett våldsammare sinne utan att ta den moderna sjukvården i beaktande. Alla de mindre skador som smärre bråk orsakat och som modern läkarvård kan bota men som tidigare kunde ha lett till döden, för att inte tala om de enorma sjukvårdsinsatserna i väpnade konflikter, måste påverka siffrorna.

Att siffrorna är snedvridna motsäger dock inte principen att så länge män måste försvara samhället krävs ett patriarkat. Billing menar att ”[d]en farliga miljö som Pinker redogör för är grogrunden för patriarkala styrelseskick” eftersom män var de enda som kunde offras. Kvinnorna behövdes för att barnafödandet inte skulle bli lidande. Följden blir enligt Billing att ”framgångsrika kulturer är […] de kulturer som använder männen som “förbrukningsvara”, och som begränsar kvinnans roll till mer trygga miljöer. Att dessa framgångsrika kulturer även blir patriarkat är relativt lätt att förstå”. Men patriarkatet handlar inte om en uppdelning av sysslor i hemmamammor och bortapappor – ett system som förövrigt kom först med industrialiseringen – utan om att män har den ekonomiska och politiska makten. Sådan makt fanns inte ens i jägarsamlarsamhällena eftersom ekonomisk makt förutsätter ett överflöd av resurser (något som kom med bofasthet) och politisk makt är direkt relaterat till ekonomisk makt. Jägarsamlarsamhällena var alltså inte patriarkala eftersom både män och kvinnor av allt att döma sågs som lika viktiga för samhällets fortlevnad. Christine Saidi (2010) argumenterar för att kvinnors produktion gav daglig överlevnad medan mäns produktion gav tillgång till lyx och status (s. 15) men att de trots att de fyllde olika funktioner ansågs lika viktiga.

Billing menar att ”[p]atriarkatet är […] en konstruktion där män i genomsnitt får mer formell makt än kvinnorna, mot att de i genomsnitt tar på sig huvuddelen av de farliga uppgifterna” vilket är en generalisering så grov att den förlorar kontakt med verkligheten. Den enskilt mest farliga sysslan var (och är i samhällen utan modern sjukvård) barnafödande där den nutida mortaliteten i exempelvis Afghanistan visar att så många som 1 av 6 kvinnor dör (att jämföras med Sveriges 1 av 30.000) som en direkt följd av barnafödande. Jag håller helt med Billing om att indelningen i ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor ursprungligen inte är något som män och kvinnor själv valt utan en effekt av biologiska förutsättningar. Man kan tycka att det är orättvist att kvinnorna ska föda alla barn, men så länge det är kvinnorna som har livmoder är det avgjort enklast så. Däremot är inte en uppdelning i manliga och kvinnliga sysslor den avgörande faktorn och sysslornas farlighet har av allt att döma ingenting med patriarkatet att göra.

Så om det inte handlar om vem som har farligast sysslor, vad handlar det då om? Mycket förenklat skulle jag vilja föreslå att det handlar om möjligheten att köpa sig tid och inte minst om värderingen av mäns och kvinnors insats. Om vi rör oss från jägarsamlarsamhällena till jordbrukets tid, den neolitiska revolutionen för ungefär 10.000 år sedan, vet vi fortfarande oerhört lite om hur samhällena styrdes. Vi vet dock att jordbruket innebar att människor för första gången producerade mer resurser än vad vardagen krävde och att detta drastiskt förändrande vardagen. En effekt var att somliga fick tid till icke-producerande sysslor och exempelvis prästerskapet uppstod. Vi vet också att sociala hierarkier, klasser, uppstod när vissa samlade på sig fler resurser än andra och sedan i tider av missväxt eller andra svårigheter klarade sig bättre eller rent av kunde sko sig på dem som inte hade ett överskott. De som kunde dra nyttan av den här förändringen torde ha varit män, eftersom kvinnor fortfarande var upptagna med allt det där dagliga som drev livet vidare. Och igen, detta är mycket förenklat, men med överskottet föddes ekonomi och politik och eftersom det var mäns tid som frigjorts och huvudsakligen mäns arbetsuppgifter som förändras var det följaktligen män som sysslade med ekonomi och politik.

Men är det ett patriarkat då? Jag skulle säga nej. Som Saidi har visat fanns det gott om samhällen i Afrika som hade just den uppdelningen utan att ha en patriarkal struktur. Nyckeln ligger i vem som bestämmer över resurserna och arbetet. Så länge kvinnorna själva bestämde över sin sfär, sitt arbete, sin tid och sina resurser, var det inget patriarkat (somliga forskare menar att det då var matriarkat men i betydelsen ”jämställt”). Ett patriarkat innebär ju inte bara att männen innehar vissa positioner utan att samhället tolkar dessa positioner som viktigare. Ett ”primitivt” samhälle behöver alltså inte vara ett patriarkat, och alla förindustriella kulturer har inte varit patriarkat. Patriarkatet är således ingen oundviklighet.

Så varför blev det då patriarkat i Europa? Den frågan skulle behöva mycket mer utrymme än vad jag kan ge den här, men patriarkatet är en effekt av en övergång till jordbruk, mer tillgång till tid, överskott av resurser och en omvärdering av nyttan av olika uppgifter och som ledde till att män genom uppkomsten av ekonomi och politik i en komplexare samhällsstruktur fick makten över resurserna. Men det var – precis som Billing säger – långt ifrån en medveten statskupp utan en utveckling över säkerligen tusentals år som ledde till uppkomsten av patriarkatet och inget som någon ska straffas för idag!

20 thoughts on “Om Patriarkatets oundviklighet i primitiva kulturer

  1. Det är en förenkling att påstå att övergången från ett nomadiskt samlarsamhälle till de tidiga bofasta jordbrukssamhällena innebar att man fick ett överflöd av resurser. Många tidiga jordbrukssamhällen hade mindre resurser än samlarsamhällena. Man fick lägga mer tid och arbete för att överleva. Dock var man bofasta och slapp flytta runt. Dessutom kunde jordbrukssamhället hysa fler människor per areaenhet.

    Det var först med plogen som resurserna blev goda och tid gavs till annat. Dock var det ett mycket tungt jobb att använda plogen, vilket medförde att det blev en uppgift för mannen att ansvara för. Plötsligt blev det mannen som genererade de stora resurserna i samhället.

    På den vägen fortsatte det när samhället industrialiserades. Allt det krävde också fysisk styrka och uthållighet. Män som kunde användas som förbrukningsvara var en förutsättning för den industriella samhällsutvecklingen. Något vi fortfarande ser spåren av idag. Tunga och farliga jobb görs oftast av män. Jobb som genereras vinst och stora skatteintäkter görs också ofta av män. Män startar fler företag.

      • Visst skrev du att det var en förenkling, men hur skulle männen plötsligt ha fått mer tid över när det blev deras uppgift att sköta alla tunga uppgifter som att plöja och bygga all den infrastruktur som det bofasta livet krävde? Samtidigt befriades kvinnorna från samlaruppgifterna. Vad är det som styrker att just män skulle ha fått så mycket tid över?

  2. Som tillägg kan även nämnas att männen utnyttjades för att försvara respektive att fysiskt tillskansa sig de naturresurser som behövdes i ett bofast samhälle (både jordbruks- och industrisamhället). Även i dessa krig behövdes män som förbrukningsvara.

    • Vad kommer hela den här idén om ”män som förbrukningsvara” ifrån? Jag kan ser hur man kan göra den tolkningen men ingenting jag läst av varken historiska källor eller forskningslitteratur tyder på att man sett män som förbrukningsvara eller har värderat mäns liv lägre än kvinnors. Snarare tvärtom.

      • Självklart har du inte läst om det i historiska källor eller i forskningslitteraturen. Den belyser inte vanliga mäns liv. Historia skrivs av och om de högst lagren i samhället. Kungar, drottningar, adel och andra inom de högsta stånden. Det är också män från dessa högstatusgrupper som feminister fokuserar på. Övriga 99% av männen är totalt ointressanta för feminister.

        Att män har varit och fortsätter att vara en förbrukningsvara i samhället framgår tydligt av denna video av girlwriteswhat.

        • För det första: Du får gärna vara anonym när du svarar, men ange fortsättningsvis en giltig emailadress (den visas inte!), annars kommer jag inte att publicera dina kommentarer.

          För det andra: I över ett halvt sekel har det bedrivits mängder med forskning på bönder och andra i samhällets lägre skikt. Jag ska titta på videon när jag har bättre tid, men fortfarande kvarstår frågan om vilken forskning som visar att män de facto har betraktats som förbrukningsvara i högre grad än kvinnor. Eller kanske det kommer att framgå när jag sett videon?

        • Nu har jag tittat på videon och har några kommentarer:
          1: Hon hänvisar inte till någon forskning som visar att män har betraktats som förbrukningsvara.

          2: Hon menar att alla kvinnors behov alltid genom hela historien och fortfarande idag har prioriterats över män. I Indien tar man systematiskt livet av flickbebisar och i alla åldersgrupper är mortaliteten betydligt högre än för män på grund av ”negligence in nutrition and overall health care for females” (India Vision 2020, 429). ”After birth, female infants are reared up carelessly with inadequate nutrition, education, love and affection, as a result, those female children suffered from malnutrition, ill health and other health problems. Physical and sexual abuse are also more evident in female child.” (Pediatric Nursing by Parul Datta, 32). I Kina aborterar man flickfoster så till den grad att man står inför ett befolkningsproblem med för många män. Det ska dock påpekas att Indien är ett av de få länder som inte har fått en förbättrad överlevnadschans för flickor, att det av de 9 miljoner barn i världen som dör innan de fyllt 5 är ungefär hälften flickor och att ingen region har lagstadgad diskriminering av någondera könet enligt WHO (Women and Health, 21). Richard D. Semba menar dock att ”Female newborns are at a higher biological advantage for survival compared to males. In later infancy, behovioral factors and male gender preference result in the reversal of this advantage.” (Nutrition and Health in Developing Countries, 92-93).

          3: Hon menar att kvinnor straffats mildare än män. Forskning visar dock att det i vissa kulturer under vissa tider varit så att kvinnor straffats hårdare, och det är inget allmänt och oföränderligt att kvinnor skulle ha lättare att slippa straff. Kvinnor har exempelvis straffats hårdare för sexualbrott än män och kvinnligt straffansvar har funnits i Sverige i 800 år.

          4: Man får gärna driva politik och klumpa ihop alla feminister till en oformliga massa av manshatare och kvinnor som vill ha företräde, men det är knappast deskriptivt och verkligen inte konstruktivt.

      • Om män värderats så mycket högre än kvinnor, varför skickades då inte kvinnorna ut som kanonmat i krigen? Om män värderats så mycket högre, varför är då medellivslängden för män markant kortare än för kvinnor i nästan alla samhällen?

        • Pinnelli (1997) föreslår att fem års skillnad i medellivslängd mellan män och kvinnor är ett normaltillstånd och det är rätt välkänt att det är en biologisk skillnad som gör att kvinnor lever längre och att män tenderar att dö av sjukdomar (exempelvis hjärt-och kärlsjukdomar). I en del fattigare länder som är krigszoner är skillnaden i medellivslängd mellan män och kvinnor under 1 år. Det motsäger ganska tydligt att krig skulle fortkorta mäns förväntade livslängd i högre grad än kvinnors dito (se Bird, Conrad et al, 2010, 54-56).

          • Så då borde män gå i pension 5 år tidigare än kvinnor, baserat på de (föreslagna) biologiska skillnader som finns mellan könen? Underligt då att det snarare är kvinnor som har en lägre pensionålder i de flesta länderna. Även det tyder ju på att män betraktas som förbrukningsvara och att kvinnor ses som mer värdefulla.

            • Man räknar ju allmänhet inte pensionsålder efter antal år som man har kvar att leva utan efter år man levt, för att det liksom är lite lättare att räkna.

              Men du: ge mig en referens på att kvinnor i de flesta länder har en lägre pensionsålder och ge mig en enda referens till något forskningsresultat där man menar att män betraktas som förbrukningsvara. För just nu är det bara dina egna åsikter som du lutar dig mot.

  3. Det var nog först i samband med att människor blev bofasta som dödligheten i barnafödande överskred dödligheten relaterad till t.ex. jakt och fiske.

  4. En liten invändning mot din invändning mot Pinker.
    Det är helt ointressant vad den moderna sjukvården gjort/inneburit. Om man i tidigare epoker gjorde bedömningen att det var värt risken att utöva våld, med de högre risker det innebar, så var man de facto mer våldsbenägen än vi är idag. Det är resultatet i förhållande till risk, i form av död eller handikapp, som styr om vi är beredda att utsätta oss för det.

    • Jag förstår hur du tänker (tror jag) och håller med om att det man ska titta på är resultat i förhållande till risk, men Pinkers siffror visar antal dödsoffer – inte antal som deltagit. För att få fram benägenheten att ägna sig åt våld måste man ju titta på hur många som utövar våld och inte bara hur många som dör av det (även om det precis som du säger är intressant i förhållande till risktagande).

      • Visst har han tagit hänsyn till hur många som deltagit. Han har ju studerat andelen reliker som uppvisar fysiska skador som torde ha lett till döden. Jag skall dock låta det vara osagt eftersom jag endast sett honom på Skavlan, men på utryckte han sig där.

        • Men om han har tittat på ”skador som torde ha lett till döden” och beräknat antalet som deltog därifrån kan man fortfarande inte förbise att skador som torde lett till döden inte var de samma för dem som hade tillgång till modern sjukvård.

          Jag säger alltså inte att hans reflektioner kring våldsamhet inte kan vara riktiga, jag bara menar att sjukvården är en faktor i siffrorna på det sättet han presenterar dem.

          • Men även om du tar hänsyn till förbättrad sjukvård så är det ändå inte en lika stor andel av moderna skelett som uppvisar tecken på grott våld. Spåren finns ju kvar även om man lyckats rädda personens liv.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s