Etikettarkiv | Shut the fuck up!

Mycket

Kämpar för att hålla huvudet över ytan just nu. Det är, som man säger på fackspråk, rätt jävla mycket just nu. Och så börjar semlesäsongen i Finland och mitt flöde fylls av SYLTFYLLDA HELVETES BULLAR. Det är droppen.

Återgår till att korrläsa.

Traditionellt äktenskap my ass

Om jag hör en enda till uppblåst tönt hylla det traditionella äktenskapet så får jag krupp. Traditionellt äktenskap vaddå? Mellan en 14-årig kvinna och en 50-årig man? Mellan änkor och lärlingar som vuxit upp i hushållet? Uppgjort av föräldrarna för att trygga släktens ekonomiska tillgångar? Baserat på bistra maktpolitiska verkligheter snarare än kärlek? Med 5-8 barn varav 2 beräknas nå vuxen ålder? Där kvinnan lämnar sin familj för att flytta in hos mannen? Där mannen är familjens självklara överhuvud med rätt att aga både hustru och barn?

Jävla cherrypickers som säger traditionellt äktenskap och menar lyckligt äktenskap. Det är så inte samma sak.

Typiskt genusvetare att inte kunna tåla lite kritik

Det finns några sånna saker som alltid kommer upp när man diskuterar genusvetenskap med sådana som anser disciplinen vara pseudovetenskap. En av dem är att, fullkomligt oavsett vad jag säger eller på vilket sätt jag säger det, så får jag höra att jag gör det fel och att det är helt i linje med hur genusvetare alltid gör. Fel, alltså. Jag borde be om ursäkt, jag svarar inte på frågor och jag tillåter inte kritik. Så typiskt, jävla, genusvetare att inte förstå sin plats och att censurera folk som har vett att sätta dem på plats!

Och när jag blir arg och ryter ifrån är det ju så typiskt, jävla genusvetare att tro att det är något personligt när man ju bara – med all rätt – kritiserade ”vetenskapen”.

Så jag tänkte jag skulle berätta vad som händer med min blogg varje gång jag skriver något om genusvetenskap som snappas upp av exempelvis Aktivarum, Ninni eller Genusdebatten.

1: Allt jag skriver röstas ner med de stjärnorna som finns under inläggen, oavsett om det handlar om huset, barnen eller genusvetenskap. Hur jag inte ska ta det personligt vet jag inte.

2: Kommentarerna rasslar in i sällan skådad takt. Sedan i torsdags har det kommit 100 kommentarer, och då skriver jag väldigt sällan något under helgen. Att hinna med och svara på allt är nästan omöjligt, men hade säkert fungerat bättre om det inte vore för att:

3: Stora delar av kommentarerna är sådant som är riktat mot mig men varken kopplat till genusvetenskap (utanför antigenusarnas fantasiland) eller vad jag just skrivit.

Här är ett axplock:

”Ja vad ska man säga. Charlotte du förstår verkligen inte att själva grunden för det du forskar inom är pseudovetenskap.” – VH

”Att dö är inte de värsta man kan råka ut för tycker genusvetaren. I varje fall inte om det är män som dör. I miljontal. Men om ett tiotal kvinnor dör av våld i nära relationer så är det enligt samma genusvetare ett bevis för att kvinnor är förtryckta och saknar makt i samhället. En kvinnas liv är värt mer än en miljon mäns liv” – The Observer

”Jag noterar att du upprepade gånger råddar till din egen argumentation genom att göra förhastade antaganden om andra, t.ex. utgå ifrån att någon inte känner till Finland.Det finns faktiskt folk som har gått i skola där och läst vid universitet…. Men jag ska hålla i minnet den här meningen ”Tror du att dö är det värsta man kan göra i krig?” De som råkat ut för det kommer ju förstås aldrig att kommentera frågan, men det tyder på en viss brist på empati att uttala sig som du gör nu. Inte riktigt din dag idag, inte sant?” – RIck

”Charlotte och hennes vänner är nämligen ”auktoriteter” inom genusvetenskap och akademi. De blir ledsna när du ifrågasätter de faktum som visserligen är fullständigt glasklara för vilken femåring som helst!! Här har du framtiden Rick. Den nya vetenskapen framställs genom att man bildar grupper och tror på vad vissa ledare i gruppen tycker. Det behövs inga andra bevis.” – VH

”Förstår du inte skillnaden mellan sakargument och appeal to authority? […] Du har resonerat enligt 2.
Tyvärr ägnar sig genusvetare, enligt min erfarenhet, väldigt mycket mer av 2 än av 1.” – Snäll och vänlig

”Så bra då. Då är väl det enda som fattas bevis. En petitess i sammanhanget förstås, eftersom att du redan vet hur det är…………… (!) (P.S. läs in dig på vad vetenskap är och hur den vetenskapliga metoden fungerar)” – Nej tack (med mejladressen nej@duardumihuvudet.com)

”Men Gud, vad är det här för forskare? En som, trots sina långa studier, inte klarar av att argumentera för sin sak utan istället blockar alla som kommer upp med motargument. Vetenskapligt är det då verkligen inte!” – The Observer (med anledning av att jag blockade kommentarer lämnade utan giltig mejladress)

”Du menar på fullaste allvar att ett argument i sak i en diskussion om vetenskaplig metod måste utgå från dig personligen…jag har faktiskt aldrig hört på maken. Jag märker på dig att du är väldigt fixerad vid formalia, vilket får mig att fråga vad du gått för utbildnng för att kunna uttala dig om biologi.eller evolutionspsykologi. Enligt ditt sätt att se på saken borde du ju inte yttra ett knyst om detta. Märk väl att detta inte är min åsikt, utan din egen.” – Rick

”Det här blir bara märkligare och märkligare. Förstår du verkligen inte själv Charlotte att du bara gör bort dig mer och mer? Har du fullständigt tappat greppet om verkligheten? Bara för att du säger och tycker något tillsammans med dina fikavänner så är faktiskt inte sant eller bevisad vetenskap. Det du skriver är värsta sortens rappakalja.” – VH

”För övrigt kan jag tycka att det vore korrekt av dig att backa nu. Du uttryckte dig rätt plumpt i din första kommentar till mig. Men vi drar ett streck.” – Rick

”Ja det tror jag med att du är :) inom ditt lilla gäng med jasägande fikande hemmafru- pdeudoakademiker som gör uppror mot patriarkatet men ändå vill bli försörjda av en riktig karl.I de blindas rike är den enögde kung.” – VH

Det finns väldigt bra anledningar till varför genusvetare drar sig för att debattera genusvetenskap utanför universitetet, men att de är rädda för saklig kritik är inte en av dem. För det här inte är saklig kritik utan den sortens kommentarer som obönhörligen genereras av länkar från exempelvis Genusdebatten. Få av dem som kommenterar gör det dessutom under sitt eget namn, och många av kommenterarna är direkta troll. Jag har tid för samtal, tid för frågor, tid för funderingar. Men jag har ett jobb att sköta, och jag har inte tid för sånt här. Jag älskar min blogg och jag är oförskämt förtjust i er alla som brukar hänga här. Men det här som händer då all avsky mot genusvetenskap ska projiceras på min lilla blogg, det är inte kul, inte konstruktivt och inte ok.

Jag kan alltså välja på att censurera mig själv på min egen blogg, eller att censurera kommentarer. Och jag kommer att fortsätta censurera kommentarer. Den som tycker att det är förtryck får gärna krypa tillbaka till Genusdebatten. Alla ni andra, we’re cool.