Att analysera och tänka kritiskt

Med dagens informationssamhälle ställs det större och större krav på förmåga att analysera och tänka kritiskt. I grund och botten handlar det om att vi konstant överöses med information och att elever och studenter behöver tränas i att avgöra informationens kvalitet. Är det någons åsikter? Är det att betrakta som fakta? Det här är sånt jag har skäl att fundera över nu när jag, för mig själv, smått summerar årets första kurser.

Studenterna vet mycket väl att de ska analysera och tänka kritiskt. Däremot råder det stora missuppfattningar om vad detta i praktiken innebär. Eftersom jag undervisat på gymnasiet nästan parallellt med universitetet har jag haft den tvivelaktiga äran att se fenomenet kristallklart. Som jag ser det händer det här: eleverna på gymnasiet är inte längre i grundskolan och ska därför börja med någon sorts högre lärande. De ska fortsättningsvis analysera och tänka kritiskt. Det vet inte hur. Ingen lär dem hur.

Grejen är att det där med att analysera och tänka kritiskt är helt sjukt svårt. Halvvägs in i en doktorsavhandling tycker jag fortfarande att det är svåra saker. För gymnasieelever, som ofta får det förklarat endast som att det är dags att börja ”tänka själv” är det nästintill omöjligt. I takt med att gymnasiet blir mindre och mindre ett val för livet och mer och mer ytterligare en instans som elever ska tryckas igenom innan de kan börja leva förlorar de som undervisar på gymnasiet möjligheten att förklara. Det finns inte tid. Istället för att lägga tiden på att träna eleverna att behärska analys och kritiskt tänkande måste man ge dem den ”rätta faktan” så att man i slutet av vägen kan sätta betyg, utvärdera, granska sig själv, skicka förtitolv blanketter fram och tillbaka. De elever som redan kan klarar sig bra, de som hade behövt lära sig halkar efter. De kanske viktigaste verktygen för dagens ungdomar förblir dunkla begrepp utan funktion bortom att reta gallfeber på andra.

När eleverna skriver arbeten har arbetet först en faktadel och därefter en analysdel. De flesta har förstått att det är så det ska se ut. När de har frågat vad analys är har de fått svaret ”dina egna tankar”. Därför skriver eleverna först fakta som de hittat på wikipedia och sedan sin åsikt om det som de skrivit faktan om.

”Gustav III föddes 13 januari (g.s.)/24 januari (n.s.) 1746 och dog 29 mars 1792. Han var Sveriges kung 1771–1792. Han genomförde 1772 en statskupp, som gjorde honom enväldig. Efter att ha startat ett krig mot Ryssland blev han impopulär inrikes, och när han kraftigt minskade adelns privilegier 1789 ökade missnöjet i vissa av dessa kretsar ytterligare.

Gustav III är en intressant person för han var kung men det var ju inte så bra att han startade krig och sånt. Sedan dog han.”

Sedan anger eleverna sina källor för det har de också förstått att man ska göra. Så här:

”Källa: Wikipedia”

Det här är ett fiktivt exempel och på den extrema kanten, men det är beklämmande nära hur gymnasieelevernas verkliga texter ser ut. Eleverna vet inte skillnaden på att skriva sina egna åsikter och på att analysera. Så man ber dem att tänka kritiskt. Att inte bara svälja fakta utan att tänka själv. Man ger dem en bit ambivalent text som kan tolkas ur många olika vinklar.

”Gustav III fick inte starta anfallskrig. 1788 inleder han ändå svensk-ryska kriget efter att några ryska soldater gått över gränsen till Sverige. Man har spekulerat i sanningshalten i den beskrivningen och istället föreslagit att kungen själv arrangerade överträdelsen.”

Där har ni väldigt basic grunder! Varsågoda och diskutera!

”Vi tycker att det var fel av ryssarna att gå över gränsen.”

#facedesk

Att tänka kritiskt är för dem det samma som att kritisera. Ber man dem kritiskt granska en text – även av den simplaste sort – läser de den för att hitta saker de kan kritisera. Då har de gjort en kritisk analys. De har skrivit sina åsikter men bara det negativa.

Den stora frågan är vem som ska göra något åt det här. Vems skyldighet är det att lära eleverna vad analys är och hur man tänker kritiskt? För ett analytiskt tankesätt och kritiskt granskande kommer inte av sig självt. Det kommer förvisso av nyfikenhet på ämnet man arbetar med men framförallt genom träning. Träning, träning, träning. Och för att denna träning ska ha någon som helst effekt så måste eleverna faktiskt få hjälp i hur de ska gå tillväga. Det är något som man kan lära sig och inte någonting man antingen föds med eller lever utan. Det handlar inte om intelligens, inte om att skilja agnarna från vetet. Det får inte bli sättet på vilket man sorterar bort folk på gymnasienivå. Analys och kritiskt tänkande är heller inte alls detsamma som att bara ”tänka själv” utan snarare motsatsen: det är att tänka i så många kopplingar som möjligt. Dessutom står de inte i något sorts motsatsförhållande till grundskolans pedagogik och behöver inte alls vara något nytt och stort på gymnasiet.

Men analys och kritiskt tänkande kräver mer än faktarabblande bedömda med fylla-i-frågor. Det tar tid och det måste få tid. Det är ett sätt att tänka, ett sätt att processa information. Det är färdigheter för livet och, i mitt tycke, oerhört viktiga sådana.

Så kommer de upp till universitetsnivå. Och jag älskar universitetet, det vet ni, men det är inte ett ställe där någon kommer att ha tålamodet att lära studenterna grunderna i ett analytiskt, kritiskt tankesätt. Det är inte vad universitetet är till för. Grunderna måste redan finnas där. Jag säger inte det för att vara elitistisk utan snarare tvärtom: alla kommer inte att komma till universitetet men alla kommer att behöva grunderna i analys och kritiskt tänkande.

Det här inlägget har inte tillkommit för att jag tycker att det är något fel på dagens elever. Faktum är att de grupper jag just har haft har varit alldeles osedvanligt duktiga och trevliga. Nej, inlägget har sprungit ur min egen frustration över att inte kunna göra mer. För min egen del handlar det kanske främst om att jag bara har haft enstaka kurser och därför inte kontinuerligt arbetar med samma elever men när jag ser de andra lärarnas arbetsbörda och när jag ska bedöma vad eleverna kan är det samma mönster. Min frustration är enorm när jag inte har tid att förklara för eleverna vad som gick fel och vad som blev rätt i deras texter. Jag skriver långa kommentarer på deras inlämnade uppgifter, kanske längre än vad de orkar läsa och definitivt mer än vad de flesta kommer att på riktigt ta till sig. Allt jag kan göra är att sätta betyg och gå vidare. De utvärderingar som lärarna i dag tvingas lägga sin tid på går ut på att föra in betygen i statistiska staplar – inte återknyta till den individuella elevens utveckling. Utvärderingen är av lärarens arbete i förhållande till någon sorts nationell standard, inte till den enskilda eleven.

Det är ett jätteproblem. Och ett ännu större problem är en ny generation som har tillgång till all världens fakta men som tror att kritisk granskning är detsamma som att hitta någonting negativt med informationen.

14 thoughts on “Att analysera och tänka kritiskt

  1. Känner verkligen igen detta från min egen skolgång. Under gymnasiet skrev vi en text om likheter och skillnader mellan Lenin och Stalin, fick tillbaka den med kommentaren ”analysera mer”. Själv hade jag verkligen försökt ”analysera” min text, och kände då att jag kanske inte förstod vad läraren menade med detta. Analysera vad? Vad mer? Hur?! Framför allt varför…
    Försökte prata med läraren om detta men han verkade inte kunna ge mig klarhet eller ringa in vart mina svårigheter låg, så ingen utveckling skedde för min del.

    Nu har jag förstått att om man ska kunna analysera nånting måste man ha bredare kunskaper om ämnet, vilket jag då inte hade om Ryssland(eller, Sovjet), diktatorer, samhällsstyre och sånt. Det har jag i och för sig inte nu heller, även om mitt intresse blivit något större.
    Nu när jag läser medicin på universitet ger jag mig gärna på analyser inom det, etiska ställningstaganden och hur vård i ämnet bör drivas exempelvis. Däremot skulle min text om Stalin och Lenin nog inte fått många fler poäng om jag skrev om den idag.
    Idag ser jag ett tydligare mål med mitt analytiska tänkande, det är utvecklande och stimulerande, inte utmattande och frustrerande.
    Kanske handlar det om mognad, eller om att jag trots att jag studerar på universitetet upplever att jag får mer stöd, respekt och även tid från lärare vid analysuppgifter.
    Dessutom är ämnet smalare, lätt att sätta sig in i och kunskapen jag bär på ger mig självförtroendet att våga tänka i andra banor.

    • Jag har försökt undvika just den där kommentaren nu när jag rättat och lämnat tillbaka en massa texter, även om det är där det brister för många. Problemet är ju bara att om ingen berättar hur det var man menade att de skulle göra och sedan ser till att de gör det så kommer de aldrig att lära sig.

      Och analys är ju svårt just därför att det kräver att man faktiskt är ordentligt insatt och påläst. Dessutom tycker jag att man kommer till någon sorts tröskel när man vet jättemycket och inser att man egentligen inte vet någonting. 🙂

  2. Kunde inte hålla med mer! På universitetet där jag jobbar klagas det mycket på att studenterna inte har tillräckliga grundkunskaper för att kunna tänka kritiskt, och det ligger väl en viss sanning i det, framför allt inom naturvetenskap- och medicinområdena. Men jag tror baske mig att en stor del av problemet är de inte vet hur man gör.

    (Och så har vi förklaringen på varför antifeministtrollen tror att kritiska manlighetsstudier går ut på att kritisera män….)

    • Skulle våga påstå att situationen inte är mycket bättre här på humaniorasidan. Och jag är helt övertygad om att delar av problemet är att de inte vet hur de ska göra.

  3. Då jag jobbade som universitetslärare tyckte jag väldigt mycket om att hålla kurser inom grundstudierna, och bakade in så mycket källkritik, analys och diskussion kring källor som jag kunde. Och varje gång en studerande faktiskt lärde sig att motivera varför en ”vetenskaplig text” ändå inte är objektivt skriven, eller varför ett resonemang är mera hållbart än ett annat, kändes det som en liten seger. Det är ingenting som man bara kan, inte inom humaniora heller. Men man kan lära sig. Jag är helt övertygad om att de flesta går ut gymnasiet utan att ha fått den lärdomen. Inte alls bra – bidrar dessutom definitivt till otrevligt diskussionsklimat.

  4. Om man vill lära elever grunderna för analys och att tänka kritiskt så ska man ta reda på vilka ämnen de känner starkt för och leta fram/skapa en halvvetenskaplig rapport eller dylikt som talar mot deras ståndpunkt. Empiriska studier har visat att eleverna då lägger enorma resurser på att visa varför rapporten har fel och de rätt.

    Källa: internet.

    • Fast att lära sig att det där är kritiskt tänkande kommer bara att spä på deras confirmation bias. Det är kanske en bra startpunkt men då måste de även få motsatta uppgiften – dvs en dåligt uppbyggd text som talar för deras egen ståndpunkt och så ska de hitta felen.

      • Absolut, men det är överkurs. Nu pratar vi om att lära dem hur de överhuvudtaget ska kunna analysera och kritiskt granska en text. Det gäller att få eleverna engagerande och varje internetdiskussion någonsin har visat att det är enklast att ”attackera” något de känner starkt för.

        plus att jag naturligtvis mest raljerar.

    • Hehe! Men det är lite det där som jag vänder mig emot. Att tänka kritiskt handlar inte om att kunna argumentera för sin ståndpunkt utan om att se de möjliga problemen med den. Det handlar inte om fel eller rätt utan om trovärdig och inte trovärdig information.

      • Absolut. Poängen var att om man ska lära någon grunderna med hur man bedömer en text trovärdig eller inte så låter man dem läsa en text som påstår något de inte tycker om.

        • Jag skulle göra precis tvärtom. Ge dem en text som bekräftar det de själva tycker och be dem argumentera för var bristerna finns. Analys handlar inte om åsikter och jag tror att det är att förstärka missförståndet att det är (starka) åsikter som räknas om man låter dem med klor klamra sig fast vid sin egen ståndpunkt.

          • Jag säger inte att man ska låta dem klamra sig fast vid någon ståndpunkt. Jag menade, väldigt raljant, att motivationen att hitta brister i en analys brukar stärkas rätt rejält om man ser en personlig vinst i det. Och en motiverad elev lär sig bättre. Sen får man ju gå vidare och precis som du och Übereil påpekat ge dem motsatt uppgift.

  5. Jag har lärt mig det där, analysera och vara kritisk och argumentera osv. först nu. Under andra studieomgången. Som vuxen. Med tvång och med livserfarenhet. Genom att läsa för ingen har haft tid att lära mig det. Sniff.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s