Vardagslivet

Diska

Att handdiska ute på gården (eftersom vi numer varken har diskmaskin eller rinnande vatten i köket) var betydligt mer idylliskt en ljum försommarkväll förra veckan än i dagens 5 gradiga hagelspetsade snålblåst.

Mvh Ishanden

Vardagslivet

Sushiungen

Åkte med Tilda till köpcentret för att äntligen skaffa ett SIM-kort till den telefon hon fick i födelsedagspresent. Föreslog halvt på skoj att vi skulle käka sushilunch. Tilda inte bara godkände förslaget utan klämde också i sig 11(!) sushibitar (alla med gurka) och en kopp grönt te på något av rekordtid. Sedan ringde hon sin pappa och skröt som ett proffs.

20140504-153441.jpg

20140504-153502.jpg

Vardagslivet

Glada vappen!

Alltså att man här i Finland önskar varandra Glada vappen idag, det är en sån där sak som i mina svenska öron fortfarande efter alla dessa år låter så bisarrt. Jag kommer bara inte över det. Jag ser framför mig torget runt Havis Amanda såsom belamrat av hattifnattar som sugit ur heliumbalonger. Glada vappen! Glada vappen! Glada vappen!

Inte riktigt lika sjukt som att memma klassas som dessert, men väldigt nära.

Här är en bild på en katt som annekterat en brödkorg. Bara för att.IMG_0316-20140417

Vardagslivet

Saker som inte riktigt gick som det var tänkt

Att ta ett sött kort på sig själv och katten.

20140429-215045.jpg

Åka och handla med barnen efter jobbet. Gissningsvis 2646 andra ungefär lika lugna och harmoniska människor hade samma plan. Där körde vi runt med överlastade kundvagnar, barn hängande omväxlande från kanten på vagnen och någon hylla och sikt på kanske 5 cm på grund av att någons förbannade ballong alltid var mitt i ansiktet. Tills Tildas ballong traditionsenligt slet sig och det, ganska otippat, faktiskt kunde bli värre.

20140429-220054.jpg

Att minsann inte köpa något ”blaskigt halvfabrikat”. Kom hem med den här, innehållande 7% juice, sa till barnen att de förmodligen inte gillar den och drack hela själv.

20140429-215335.jpg

Att ha barnen i säng i tid. Klockan är 22. Det går nog inte rädda det här längre.

20140429-220200.jpg

Vardagslivet

Inte ens barkbröd

Jag vänjer mig nog aldrig vid att när finnarna säger att de bjuder på grillad korv så är det bara just grillad korv. I papper, inte bröd.

(Men med senap och ketchup så poäng på det.)

20140428-212745.jpg

Vardagslivet

Frågvisa barn

Det sägs att barnen vid något skede kommer in i en ålder då de börjar ställa frågor som det finns svar på. De rör sig från ”hur många stjärnor finns det?” och ”vad händer när man dör?” och annat som man kan sitta och filosofera kring tillsammans, till frågor som verkligen sätter en på prov. Som i går:

Tilda: Mamma… Varför ser man bara en sak fast man har två ögon att se det med?

IMG_0605-20140423Om jag dansade en liten tyst glädjedans över att jag läst neuropsykologi? Så. Jättemycket.

Vardagslivet

Verandans utveckling i bilder

Jag är inne på dag fem av feber, halsont och snuva och börjar känna mig rätt mör. Att föreläsa igår var kanske inte så här i eftertankens bistra ljus den bästa av idéer för i dag tar jag mig knappt ur sängen. Eftersom jag känner mig rätt rutten tänkte jag bjuda på bilder av verandan så som den såg ut för ett par dagar sedan innan den belamrades med saker från badrumsrenoveringen. När vi först flyttade hit såg den ut så här:

IMG_7480Det första vi gjorde var att måla den vit och städa (bara att tvätta bort flugskiten på fönstren gjorde stor skillnad) så att den blev så här:

IMG_7637Sedan släpade vi ner en gammal träsoffa som vi hittade på vinden. Bordet på bilden här ovanför står för tillfället i köket som det där bordet man lägger ifrån sig alla grejer på. Ett riktigt prima gammalt bord som stod på verandan, täckt med en allt annat än ny vaxduk, när vi kom hit.

IMG_8210Och nu, när vi äntligen sålt vårt förra hus och kunde få hit resten av våra grejer har vi möblerat om på verandan igen. Ungefär så här ser det ut nu:

IMG_0413-20140420Nästa steg blir att måla fönsterkarmarna vita och få dit ett vackert spröjs. men redan nu är verandan ett av mina absoluta favoritställen. Dels förstås för att mina fröodlingar växer så det fullkomligt knakar där ute, och dels för att den, åtminstone för mig, visar hur lite det egentligen behövs för att göra skillnad i ett gammalt, trött hus. Färgen fick vi begagnat, mattorna för typ 5 euro på loppis, tulpanvasen tror jag kostade 4 euro på samma loppis, soffan är hittad på vinden och fylld med soffdynor från en soffa som fick flytta till soffhimlen.  Det jag betalat mest för på bilden är högst troligen den sovande katten, Noppa. Värd varenda cent, förövrigt!

Vardagslivet

Kartografi

I dag föreläste jag om medeltida handel och ekonomi. Ritade en pedagogisk karta över Östersjöområdet vilken konstnärligt vida överskrider mina tidigare kartografiska alster (shit you not). Prickade in Raseborg och Stockholm, tog ett steg tillbaka och insåg att jag ritat två sladdriga hängtuttar.

20140424-180519.jpg

Vardagslivet

Rädslan

Jag var ute i mörkret och plockade in de sista fröplanteringarna som måste in för natten. Trots att jag egentligen är osunt rädd för mörker har jag inte varit speciellt rädd här ute. Lantmörker känns rätt fredligt på något sätt.

Men så satt Noppa som en staty och stirrade ut i mörkret över fältet ner mot skogsdungen. Sakta, sakta började hon krypa bakåt, utan att släppa vad det nu var hennes nattögon såg. Till slut vände hon och flydde in under huset. Kvar stod jag med mina fröburkar i handen, hjärtat dunkande i halsgropen och sikt in i mörkret på kanske 10 meter. Jag intalade mig själv att jag inte alls var rädd, trots att det var en betydligt större lögn än när jag sa till barnen i julas att det var den riktiga jultomten som kom till oss.

Och så gick jag in och möttes av ett meddelande på telefonen: Varning. Det går en varg i trakten.

HOLY CRAP, BATMAN!