”Jag vill inte ha något diskret. Inget colour me different nyanser av brunt. Inget smälta in i den naturliga hårfärgen.”
Frissan studsar glatt och klappar händerna förtjust.
Och jag har den sortens blonda lugg jag färgade senast när jag var 15 och vi hängde i Linnéas källare igen. Snurrar jag in det syns det knappt. Kammar jag ut det bakåt blir det tydliga tigerränder i mitt mörka hår.
Först tänkte jag att jag är för gammal för sånt här. Att jag liksom är i den åldern då man inte börjar färga håret om man inte alltid gjort det. Nästa chans att börja färga är där i slutet av 40, när man som kvinna ska klippa av sig allt hår och satsa på kort och praktiskt.
Men sedan tänkte jag, ganska ordagrannt, fuck that shit. Jag gör vad jag vill. Det finns ingen som kan stoppa mig. Och så är det ju. Det har jag sett till.
Hit och dit och tillbaka igen 
https://xkcd.com/150/
Ungefär så…
Det är jättesnyggt!
Tack!
Det ser trevligt ut, lite solblekt sådär. Att fixa håret blir jag alltid väldigt glad av 🙂 Och det är ju bara att testa olika saker – det växer ju ut igen, om det någon gång inte blir så lyckat. Mycket mera praktiskt än en tatuering 😉
Tru dat.