Barnen åker till Grekland dag 1:
”Härrigud vad skönt jag ska städa hela huset och sedan kommer det att vara skinande rent i nie dar tills barnen kommer hem igen tjoho.”
*knäpper på Netflix*
Barnen åker till Grekland dag 9:
”Holy shit nu måste jag verkligen få städningen gjord så barnen inte ser att jag bara ätit choklad, pizza och chips.”
*panikstädar de resterande 35 minuterna innan barnen anländer*
Hit och dit och tillbaka igen 
Jag kommer ihåg när jag var liten och kände sådan tillit till att vuxna minsann har koll på läget och har styrkan och kompetensen att göra det där som krävs.
Sen blev jag vuxen och insåg att det där mest är en fasad som folk tror på för att de är blinda för alla små tecken man strösslar omkring sig på att man mest bara gissar/fuskar sig fram i vardagen.
För övrigt uppskattar jag inblickarna i de imperfekta delarna av din vardag. Folk i allmänhet är väldigt bra på att bara visa de attraktiva delarna av sina liv, vilket resulterar i att folk irrar runt i tron att de bara är de själva som har brister.
Jag skulle väl inte gå så långt som att säga att jag har några brister… 😉
Jag är mest intresserad av att veta vilka chokladsorter du särskilt skulle rekommendera. 😃
Det gick en hel del Daim Orange.
Märker dina barn sånt alltså? Jag tycker det är tillräckligt jobbigt att ha en vuxen person i hushållet som märker när jag varit ensam hemma i mer än två timmar och ändå inte hunnit städa (inte för att han tack och lov brukar kommentera särskilt högljutt på det, men man är ju duktig på att själv skuldbelägga sig om man säger). Vill inte tänka på den dag då barnen faktiskt börjar ha synpunkter på sånt också. Men hoppas på att den dagen sammanfaller med att de faktiskt börjar städa självmant också… 🙂