Den förtitolfte studien som bekräftar stereotypen om vad män tänder på hos kvinnor

För några dagar sedan rapporterade YLE om en evolutionspsykologisk undersökning som, föga överraskande, handlade om vad män tänder på. Det finns, även det föga överraskande, några grejer jag skulle vilja ta upp angående det här.

Allra först vill jag bara åter igen påpeka det ytterst problematiska att evolutionspsykologisk forskning framställs som baserad på biologiska fakta vilket alltså inte stämmer, även om den här undersökningen är en av dem som inte utfördes med enkäter. För undersökningen i fråga har man utsatt män för stress och sedan mätt vad deras ögon tittat på på en kvinnas kropp. Omedvetet tittar män på midjan, varför man dragit slutsatsen att det är för att midjan avslöjar en kvinnas sannolika fruktsamhet. Stressade män föredrar alltså kurvigare kvinnor.

Det finns så sanslöst mycket saker i den här slutledningskedjan som lika gärna skulle kunna tyda på något helt annat och minst lika mycket som bara bekräftar stereotyper. Till exempel att män med ”en maskulin hjärna” föredrar extra kurviga kvinnor. Vad är en maskulin hjärna? Och hur skiljer sig en man med ”feminin hjärna”, vilken föredrar mindre kurviga kvinnor, från en kvinna?

Och grundtanken att ”män alltid har behov av att föröka sig oavsett om de är stressade”. Hur många män är det ens som vill ha sex när de är stressade? Hur många är det som kan ha sex under stress? Och är det relevant att tala om att föröka sig när människor faktiskt i alla tider har haft sex bara för att det är kul, med den specifika intentionen att inte föröka sig? Preventivmedel är inget nytt påfund direkt.

Sedan får vi veta att ”män är mycket simplare” och att ”många olika saker påverkar vilken sorts man en kvinna vill ha” som om män vore styrda av sin dumbstick. Men undersökningar visar att både män och kvinnor främst söker ömsesidig kärlek eller attraktion, pålitlighet och känslomässig stabilitet. Därefter, på fjärde plats av vad män söker hos kvinnor, kommer intelligens och utbildning. Alla dessa saker anser alltså män vara viktigare än utseende hos kvinnor.

Inget av det här betyder förstås att utseende inte skulle vara viktigt eller att kroppsform inte skulle påverka attraktion. Men det kan knappast råda tvivel om att utseende vid partnerval inte är lika viktigt som det tidigare varit samt att det oavsett bara spelar en liten del av vad som avgör attraktion. Vi vet mängder av saker som påverkar, men inte exakt hur de samverkar. Ändå framställs studier som den ovan nämnda som upptäckter av biologiska sanningar om hur vi fungerar.

Eller ”vi”. Hur män fungerar. Det finns nämligen ingen som undersöker vad kvinnor tänder på. Man nöjer sig bara med att konstatera att kvinnor är komplicerade och att de är kräsna i sina val. Å alla ensamma kvinnors vägnar gör det här mig asförbannad.

Ja, och dessutom tas det inte i beaktande de som är kvinnor men födda med manliga könsorgan, män som inte tänder på kvinnor alls utan på andra män eller ens alla de undersökningar som visar hur ålder spelar in. Istället basunerar man ut hur mannen är på ett visst sätt – att alla de förödande stereotyper som råder kring män är sanna.

Hade jag varit man hade det här gjort mig galen.

Jag skulle också, för sannolikt första gången, vilja påpeka att det i just det här fallet möjligen kan vara en fråga om YLEs rapportering. Artikeln lämnar sanslöst mycket att önska (som exempelvis en länk eller hänvisning till forskningen i fråga, som jag inte hittar någonstans) och det är fullt möjligt att det stereotypa, sexistiska fokus som finns i artikeln inte egentligen kommer från själva studien. Rapporteringen är trams, oavsett. Jag är innerligt trött på att läsa om hur män vill ha kvinnor med stor rumpa som om det hade betydelse för någonting alls i hela världen.