Vem ska man tro på? Om peer review och vetenskaplig metod. (Och källkritik, för tjyven!)

Att diskutera vaccin har varit lite som återuppleva tiden då vi förde väldigt mycket genusdebatt med typerna från… eh… Genusdebatten. Det är att möta människor som liksom lever i ett parallellt universum, som med hjälp av det förunderliga Internet är precis lika väl uppbackat som mitt eget universum. För den som kommer in i en sådan diskussion kan jag tänka mig att det är jättesvårt att veta vem och vad man ska tro på. Båda sidor kan hitta lika många länkar som bekräftar ståndpunkten liksom.

Det är här källkritiken kommer in. Många av de artiklar som har använts i argumentationen de senaste dagarna är nämligen inte vetenskapliga artiklar, fast de låter så och är skrivna av någon med extra bokstäver framför namnet. Den stora skillnaden är att vetenskapliga artiklar inte bara skrivs av en person med utbildning som är relevant för ämnet (det vill säga, en PhD skriver i allmänhet inte vetenskapliga artiklar om medicin utan i humanistiska ämnen – hen är filosofie doktor och det är som att ta medicinska råd från en filosof) utan också att artikeln har gått igenom det akademiska maskineriet.

Det leder oss vidare till peer review. Peer review innebär att alla artiklar som ska publiceras i vetenskapliga tidskrifter (även på nätet) först ska godkännas av andra experter i ämnet. Oftast är det double blind peer review vilket betyder att varken den som utvärderar eller författaren får veta varandras namn (och artiklarna måste skrivas utan att man avslöjar vem man är i texten) samt att det är två, för varandra okända, experter som utvärderar. Att utvärdera betyder inte att ta ställning till ifall man gillar resultaten eller inte, utan till om författaren har kommit fram till resultaten på ett vetenskapligt sätt. Har författaren följt alla regler som finns? Har hen dokumenterat allt som hen gjort så noga att undersökningen kan återskapas? Är hen medveten om den nyaste och viktigaste forskningen i det egna ämnet?

För att ta ett litet exempel: Det finns mängder av artiklar som har undersökt sambandet mellan autism och vaccin och alla konstaterar att ett sådant samband inte existerar (förutom en, som sedan dess har visats felaktig). I filmen Bought, som jag skrev om, är det en mamma som hävdar att man måste utgå från att vaccin orsakar autism när man studerar sambandet. Ur ett vetenskapligt perspektiv så vore det helt förkastligt. Det är teoretiskt möjligt att man en dag hittar ett samband (teoretiskt möjligt på samma sätt som att det finns liv på solen) eftersom vi inte vet hur framtidens forskning kommer att se ut, men att utgå från ett samband med det vi vet i dag kommer att ge felaktiga resultat. Det är sånt som inte kommer att gå igenom peer review, som inte bör gå igenom peer review. På samma sätt kan forskare idag inte utgå ifrån att det finns liv på solen – det överensstämmer helt enkelt inte med vad vi känner till om solen och om förutsättningarna för liv.

Peer review betyder dock inte att man alltid måste hålla sina kompisar om ryggen och aldrig kan avvika från upptrampade spår, men det betyder att den som tänker trampa nya spår måste bevisa att det är ditåt man ska. Bevisbördan ligger inte hos dem som stannar kvar utan hos den som kommer med något nytt. Så att säga.

När väldigt många forskare håller med varandra råder det konsensus. Det betyder att någonting är att betrakta som fakta. Det kan gälla alltifrån att genus existerar och att evolutionsteorin förklarar vår utveckling till att vaccin är ett effektivt sätt att skydda befolkningen mot farliga sjukdomar. Två saker härifrån:

1: Det går alltid, oavsett vad det gäller, att hitta en forskare som inte håller med. Alltid. Konsensus är inte när precis varenda en håller med utan när nästan alla gör det.

2: Även angående saker som det råder konsensus om finns det givetvis många olika tankar om sådant som orsak och verkan, utbredning och så vidare. Vi vet att genus existerar, men det påverkar olika människor på olika sätt i olika miljöer. Vi vet att evolutionsteorin förklarar utveckling, men främst som en ram inom vilken bilden kan förändras. Vi vet att vaccin är ett effektivt skydd, men vilka vaccin och när de bör tas kan variera. Det här fäller dock inte vad som är fakta!

Jag tror att det var David Patrick Moynihan som först sa det:

”You’re entitled to your own opinion, but not your own facts.”

Och som Christine svarade när någon föreslog att man skulle våga söka sina egna fakta:

”Fakta är fakta och är sanna oavsett vem man är.”

När man känner sig osäker på vem man ska tro på och det blir länkkrig ska man följa länkarna och utvärdera trovärdigheten i det man möter. Det första man ska göra är att kontrollera vem det är som har skrivit. Är det en känd motståndare? Är det någon som kommer att tjäna mycket pengar på sin åsikt (typ hemsidan till ett läkemedelsföretag)? Gå vidare. Gå till vetenskapliga artiklar, som har gått igenom den kontroll som behövs för att man ska kunna lita på dem. Kontrollera att de har blivit peer reviewade (en del artiklar kan se vetenskapliga ut, men har inte genomgått peer review) för det är en bra kvalitetsmarkör även om den inte är ofelbar. Och när experter på ett ämne säger att det råder konsensus så är det fakta de menar. Det är kanske inte alltid den fakta man ville höra, men man får inte välja sin egen fakta. Att man blir kränkt av fakta har ingen betydelse för faktans trovärdighet.

Debatten i dag förs ofta på ett sådant sätt att man vill lyfta fram den andra sidan, vilket jag så där i princip tycker är helt bra, men det leder till att man kan få en snedvriden bild av vad som faktiskt är fakta. Ingen beskriver det bättre än John Oliver:

Så nej, man ska inte våga söka sin egen fakta; man ska våga källkritiskt granska länkar man får framför sig. Man ska inte satsa på att vara skeptisk mot fakta, utan på att se vad som är fakta.

17 thoughts on “Vem ska man tro på? Om peer review och vetenskaplig metod. (Och källkritik, för tjyven!)

  1. Hjälp du var snabb! Ett hjärteämne? Källkritik är bra, eller ännu bättre – att tala med källan själv är kanske det bästa så kan man positionera uttalandena på basen av varifrån de kommer utan att vara tvungen att analysera mellanhänderna. Ha det gott!

    • Nu syftade jag inte på just exakt detta ämne dock, där har jag inte pratat med källan så kan inte uttala mig om det, faktiskt. Däremot i mitt eget ämne är det relevantDu gav mig inspiration att börja författa metoddelen nu. Efter att ha talat med personer som hävdar att just deras version är FAKTA på bägge sidorna om en konflikt och efter att ha begrundat vad de sagt utgående från deras perspektiv så kan jag inte annat än säga att fakta är fakta utgående från den upplevda erfarenheten av enskild person. Sorry, kommer inte att ge efter på den punkten.

  2. Väldigt bra inlägg, men vill vara petig;
    Jag har en PhD i medicinsk vetenskap, dvs när jag skriver vetenskapliga artiklar använder jag den titeln. Mig veterligt finns det ingen annan titel som betecknar att man disputerat, oavsett fakultet.

    • Akademiska titlar är en djungel. Men jo, du har förstås rätt i att det finns de som disputerat inom medicin som kan använda sig av PhD, men det finns andra titlar också.

      Man kan vara JD eller LLD om man disputerat från juridiska fakulteten till exempel. LLD är också en grad som indikerar att man de facto disputerat i många länder (bland annat Sverige och Finland).

      .

      • Vad gäller den engelska titeln för en medicine doktor (alltså inte läkare, utan disputerad i medicinsk vetenskap) är det PhD som gäller. Det finns säkert andra varianter på olika språk (på svenska heter det ju medicine doktor, till skillnad från filosofie doktor mm), men på engelska finns det mig veterligen inget alternativ. (Och jag tycker att jag borde ha hört det eftersom jag disputerade inom medicinsk cellbiologi 2007 och jobbar med utbildning för internationella studenter.)
        Annars tycker jag att det är ett bra skrivet inlägg om ett angeläget ämne!

  3. Återkommer till din text då jag idag lyssnat på en väldigt intressant intervju på Kvanthopp om hur vetenskapen håller på att förlora fotfästa. Funderar ännu, har du läst boken Forskningsfusket? För man kan inte lite blint på peer review heller i dagens läge. Och det är det som gör det hela lite besvärligt.

    • Peer review är långt ifrån felfritt! I en del ämnen (t.ex. historia skriven på svenska i Finland…) blir kretsarna väldigt små och den anonymitet som god fungerande blind peer review ska bygga på går förlorad när alla vet vem som har skrivit. Och när man kan lista ut ungefär vem det är som har reviewat också, för den delen.

      Grundprincipen tycker jag är och förblir att man inte ska lita blint på något. Men, för att återknyta till vaccinfrågan, när det gäller vissa saker så har det bedrivits tillräckligt mycket forskning som har kommit till ungefär samma resultat för att man ska kunna lita på det.

      Tillägger här att jag till exempel inte vaccinerade varken mig själv eller barnen med Pandemrix av den enkla anledningen att jag inte tyckte att det hade bedrivits tillräckligt mycket forskning på just det vaccinet. Men forskningen kring Pandemrix och forskningen kring MPR går liksom inte att jämföra på samma planet. MPR har delats ut i miljarder doser i årtionden. Vi känner till riskerna, men också vinsterna. Och forskningen säger entydigt att vinsterna vida övervinner riskerna.

  4. Problemet är att du idag måste granska faktan också. Det tar alldeles för mycket tid och energi, vem har den? Dom som vinner på detta är lögnarna.

    Korruptionen inom forskning är enorm. Kommer inte ihåg bokens namn men något liknande ”Hur diagnoser skapas”. Den beskriver ingående hur vanligt det är med forskningsrapporter som köps och manipuleras för köparens agenda. Hur den vetenskapliga metoden missbrukas och förlöjligas på alla möjliga sätt. Världen har aldrig varit så här korrupt. Informationskriget kommer orsaka många människors liv. Ingen kommer vinnande ur det heller

    • Jag är inte riktigt säker på vad du menar med att man måste granska faktan också. Den som skriver ett refereeutlåtande? Eller den som läser en artikel? För att kunna faktagranska en vetenskaplig artikel krävs givetvis ett oerhört kunnande i ämnet, vilket, precis som du skriver, de flesta inte har.

      Sedan skulle jag vilja inflika att världen aldrig någonsin har varit så här icke-korrumperad. Tanken på fri, opartisk information hör helt och hållet till vår tidsålder och har inte existerat mer än – om man vill vara lite snäll – de senaste 100 åren.

      • Oj Charlotte, jag önskade att jag kunde ha den positiva grundtro på nuvarande system som du har. Allt skulle vara så mycket lättare då. Men jag ser tyvärr brister, och därför kan jag inte längre vara tvärsäker på någonting alls. Inte ens ”fakta”. Kanske jorden ändå är platt, trots allt. Kanske, kanske inte. Men förvirrad blir man och jag förstår att de som förlitar sig på nyhetsflödet helst inte går längre än så (vilket jag inte säger att du inte gör, vet ju att du går på djupet i många ämnen). Nu igen säger jag igen att jag inte talar om vaccin här, utan det är så mycket andra saker som under de senaste åren bevisats vara feltolkade som fakta men som egentligen står på väldigt bräcklig vetenskaplig grund (pga fusk inom forskningen) att jag personligen inte kan gå starkt ut och säga än det ena än det andra om sånt som jag inte har riktigt koll på.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s