”Hej Charlotte!
Jag läste på din blogg om missödet med din dotters julkalender. Det verkade inte som att jag riktigt kunde släppa det, för när jag sprang på de här ätpinnarna med Frozen-tema här i Tokyo kom jag att tänka på Tilda och hur du har skrivit att hon älskar, inte bara Frozen, utan även sushi. Jag kunde därför inte låta bli, impulsiv som jag är, att skicka dem som en liten julklapp till Tilda (även om det inte är säkert att det kommer fram innan jul.) Hoppas det är ok för dig och att hon blir glad.
Hälsningar,
en bloggläsare”
Om hon blev glad? Gissa!
Jag vet inte vem det här brevet kom ifrån, vem det var som lade lite tid och en slant på att göra min dotter glad, men TACK! Tack, inte bara för gåvan utan för omtanken. Jag är, i brist på bättre ord, rörd.
Hit och dit och tillbaka igen 
Den fantastiska bloggvärlden, sånt gillar jag!
Ooh så fint! Det är sådanadär ”små” saker som räknas! ❤
”Ursäkta jag ser inte riktigt för dimman här..” Det är inget att böla för, för mig menar jag. Men nog är det förbaskat fint. Så där så det gör lite ont..
Wow, vilken present!