När jag åkte på konferens i tre dagar var folk i allmänhet mer oroade över vem som skulle sköta barnen än intresserade av själva konferensen. För en vecka sedan åkte min högt vördade, älskade make till Bali för att i två veckor semestra. Antalet personer som undrat vem som ska ta hand om ungarna?
Noll.
Eller alltså. Jag undrade ju i början.
Hit och dit och tillbaka igen 
Jag kan blott hoppas att jag en gång ska bli så frigjord att jag semestrar i två veckor på egen hand utan betänkligheter.
Hehehe!
Jag kan ett trick! Om pappan är biologisk förälder och mamman inte är det så kan pappan ta hand om barnen. Biologi, du vet. Alltid biologi.
Det är säkert ett prima trick, men lite svårt att ordna så här i efterhand… 😉
Nej, det funkar ju inte för alla, men om jag vill till Bali så är det bra. Men är det inte otäckt varmt där?
Han hälsar att det är för varmt. 32 grader hade de haft. Vi hade blötsnö som föll underifrån.
Umesnön är nog bättre då, den måste ha kommit uppifrån eftersom den ligger på bilen.
Min enda snurrande fråga i huvudet är: Och när får underbara Charlotte åka till Bali två veckor???
En synnerligen relevant fråga!
Slutklämmen är bara för underbar! Tack för dagens asgarv! =)