Ännu om det där manshatet och vad det kan tänkas vara

Certatio har skrivit en mycket läsvärd text om manshatet, och Ligneto ställde bland kommentarerna på mitt tidigare inlägg dessutom den synnerligen relevanta frågan vad manshat kan tänkas vara.

Den utgångspunkt jag har haft har kommit av diskussioner med sådana som tycker att det finns strukturell, socialt accepterad misandri i dagens svenska samhälle. Utgångspunkterna då är att tidigare kanske det fanns misogyni men det har nu omvandlats till misandri istället. I en av de länkade artiklarna på DN fastställs rent av denna omvandling till att handla om de senaste 200 åren, men artikelförfattaren lyfter fram att det kunde röra sig om betydligt längre. De jämförelser som görs är ofta med hur nazisterna behandlade judar, och att de saker som män i dag råkar ut för hade klassats som rasism om det hänt färgade.

Om man vill hävda att män som grupp är utsatta (vilket är vad man vill, för det handlar om män som kön) måste man också se på hur gruppen män står i förhållande till andra grupper – det vill säga kvinnor. När jämförelserna rör andra religioner (judar, och ibland muslimer) kan man anta att vi talar om en man som tillhör den västerländska kristna traditionen, även om han inte tillhör den kristna kyrkan. När jämförelserna också rör att man inte skulle få säga så om färgade kan vi vidare anta att det rör sig om en vit, västerländsk man. Så om vi tar alla vita västerländska män (för enkelhetens skull kan vi begränsa oss till Sverige) så är alltså det gruppen som skulle vara utsatt för strukturell, socialt accepterad misandri i dagens svenska samhälle.

Och det är väl det här som liksom skulle betecknas som avsaknaden av maktperspektiv. För grejen är att så långt tillbaka vi kan följa historien och med någon så när precision avgöra hur folk hade det har den vita västerländska mannen varit på toppen i Sverige. Det har varit gruppen med befogenheter att stifta lagar, med våldsprivilegium (de enda som kunnat utföra sanktionerat våld), med störst ekonomiska tillgångar och med ensamrätt på en rad grundläggande samhällsfunktioner kopplade till utbildning, yrkesverksamhet, bestämmande och ägande. I dagens Sverige är det inte längre tillåtet att förbjuda kvinnor, mörkhyade eller personer med annan religion alla dessa saker som alltid varit tillåtna för den vita västerländska mannen. Och nej, alla vita västerländska män har förstås inte haft fri tillgång till alla privilegier, men om vi talar om gruppen män (vilket vi alltså gör om vi talar strukturell misandri) har dörrarna varit öppna. Det som har hänt nu är att dörrarna formellt är öppna för fler, inte att de har stängts för den vita västerländska mannen och det är en väldigt stor skillnad. Möjligen har det ibland blivit svårare för den vita västerländska mannen att komma in för att det redan står någon i dörröppningen, men det händer oss alla i bland. Möjligen är det också så att exempelvis en del arbetsplatser föredrar att anställa en som är mörkhyad eller kvinna eller rentav båda. Det är inte heller strukturell misandri, utan ett erkännande av att de historiska fördelar den vita västerländska mannen har haft inte kommer att bli jämnare fördelade över befolkningen om man inte aktivt kämpar för det och ger andra en chans. Ja, och säkert spelar det också in att företag med större diversitet tenderar till att vara bättre arbetsplatser och ha högre lönsamhet. Inte helt utan vita västerländska män alltså, bara med en större variation.

Dessutom skulle jag vilja påpeka att jag inte anser att vi har strukturell misogyni (alltså kvinnohat) i Sverige i dag heller. Höjer vi blicken lite dock, så är strukturell misogyni (i betydelsen starka negativa fördomar inbyggda i samhällsstrukturen) fortfarande vanlig, och går vi bakåt i tiden hittar vi det även i Sverige. Detsamma kan inte sägas om strukturell misandri. Vill man tala om de gånger män förfördelas i dagens Sverige (för jag säger alltså inte att det inte skulle finnas sådana tillfällen) kan man inte tala om män som grupp, utan om en viss sorts man. Till exempel arbetslösa män, som löper skyhög risk att hamna i både drogproblem och våldsstatistik. Eller manliga pensionärer, som toppar självmordsstatistiken. Eller unga fäder som inte får vara förälder på lika villkor. Allt det är exempel på problem skapade av stereotypa könsroller, men inte av strukturell misandri.

Kuriosa: Bland de sakerna som lyfts upp som misandriska finns att säga ”gubbe”. På min blogg är det uteslutande de som hävdar misandri som använder ”gubbe”, främst i det sammansatta ordet ”halmgubbe” som en referens till saker jag tar upp.

33 thoughts on “Ännu om det där manshatet och vad det kan tänkas vara

  1. Bra skrivet som vanligt men jag tycker inte du ska använda begreppet ”färgad”. Det är ett nedlåtande och förlegat ord.

      • People of Colour brukar vara okej men färgad/coloured är inte det eftersom det antyder att vita är grundmänniskorna och ”färgade” är färgade versioner av vita. Jag tror att mörkhyad är accepterat i alla fall men jag tycker själv det är svårt att veta vilka ord som är okej att använda så jag vet egentligen inte.

          • Det begreppet som jag har sätt som inte fått kritik (utöver för ackademiskt) är rasifierade. Icke-vit har fått kritik för att befästa vithetsnormen. Rasifierad – som jag har förstått det – lägger mer fokus på handlingen där en människa kategoriseras in efter t ex hudfärg. Mer någonting man blir än är.

            Men jag är vit och har inte så bra koll.

          • Tack för det här! Jag låter mitt inlägg stå som det är och så hoppas jag att den här diskussionen här under visar att jag inte menade att vara nedlåtande.

      • Det förstår jag fullkomligt, men om man ska prata om den rasism vissa människor utsätts för pga sin hudnyans och utseende, hur ska man skriva/säga då? Hur ser du på ordet rasifierad? Är det okej med svart? Jag tänkte på att du använder det om dig själv. Jag hoppas att du inte tycker att mina frågor är oförskämda. Jag frågar bara för att undvika att göra illa människor med mitt språk.

        • Jag är av åsikten att det inte finns flera mänskliga raser än en. Det som försigår i media är således en pseudodebatt. En av mina favoriter är Thomas Sowell. Han förklarar detta på ett bra sätt och då jag är i tidsnöd så ber jag dig att kolla upp honom på youtube. Naturligtvis så förstår jag att det finns en historia men den ska inte hindra oss genom att skapa ett tankefängelse. Utbildning är svaret och socioekonomiskt svaga grupper kommer ikapp även om det tar tid.

          • Det är ju det som ordet rasifierad betyder; att man skapar en ras (som då skulle vara skild från den ”vita rasen”). Jag tror inte att det är många inne på den här bloggen som skulle påstå att det finns fler människoraser än en, men samtidigt är det viktigt att kunna prata om de problem i samhället som uppkommer av att det finns rasism. Historia är på så vis inte ett tankefängelse utan en utgångspunkt till vilken vi måste hitta begrepp för att beskriva vad vi ser.

            • Kunskap är bra, precis som du säger, men det finns också en risk att det blir en katapult för extremister som använder begreppet rasist som ett klistermärke på allt och alla. Man drar en våt filt över allt.

        • Jag förstår att du vill göra gott men för min del (är inte talesperson för alla svarta) så är det värre när någon tror jag tar illa upp av ord, ord är bara ord. Istället skulle jag önska att vi såg bort från de fina akademiska orden eller snarare försöken att trippa på tå runt äggskal i försöken att vara korrekt. Det sårar mig mer då det är att likna vid ett samtal man för med barn. Som individ och människa har jag det bra förspänt, tack 🙂

          • Tack för dina svar, uppskattar dem verkligen! Att just jag inte vill såra andra med benämningar har att göra med att jag själv tycker att respekt för andra är viktigt. Så för min del handlar det inte om att trippa runt och vara rädd. Jag läser en del bloggar skrivna av woc och det har fått mig att förstå att det jag tyckte var helt okej ord inte alls behöver vara det för de som benämns på det viset. Det är inte ett problem för mig att låta bli att säga n-boll eller n-gress (eller att inte skriva ut n-ordet heller för den delen) eller färgade eller att inte få se den svarta dockan på julafton. För mig går andra människors rätt att slippa obehag före min rätt att få göra precis som jag vill, om vad jag vill nu skulle vara att säga n-boll t ex. Jag vill bara att du ska veta att det du uppfattar som rädsla för att inte vara korrekt (men att man egentligen inte bryr sig så mycket om resten?) inte behöver vara så.

  2. Jag tycker hela ”hat”-debatten känns symptomatisk för en debatt som har eskalerat till löjlighet.

    Hitler var judehatare på riktigt, någon som drar ett osmakligt skämt om att judar är snåla är det inte. Samma sak med det här, det finns många sexister med fördomar, indifferens och osmakliga skämt o.s.v., men inte hatar dem?

    På samma sätt inom invandringsdebatten så slängs ordet rasist omkring när man menar rasdiskriminering, invandringskritik o.s.v. Det känns som att en sida vill skämma ut den andra så mycket och det enda sättet att göra det är att ta till kraftord. Sexist är inte tillräckligt starkt så då skriker man kvinnohat eller manshat!

    Jag tror att det finns minimalt med människor som hatar kvinnor för att de är kvinnor och tvärtom. Alltså som verkligen är så passionerade att de vill skada alla kvinnor eller män. Haga-mannen var kanske möjligtvis en. Jag tror däremot de finns strukturer som gör att män har lättare att hata EN kvinna, men det är väl inte samma sak som ett generellt kvinnohat?

    Eller har jag otur när jag tänker nu? 🙂

    • @ Marcus: Jag håller med dig, tillslut blir det något löjeväckande av en i grunden allvarlig fråga. Tycker du ska ta och starta en egen blogg f.ö. ! 🙂

      Hädanefter tänker jag, i alla samtal med Söderhipsters och andra som envisas med att tjata om folks hudfärg referera till P o C som Piggmentmässigt Utmanade.

    • Jo, jag har också lite svårt för det där med ”hat” för det måste, precis som du säger, få vara en ytterlighet. Grejen är väl att manshat och misandri ofta används som synonymer (trots att de egentligen inte behöver vara det). Och jag hoppade förstås på det tåget och använde dem också som synonymer…

      Det är inte du som har otur när du tänker, det är jag som har otur när jag skriver… 😉

    • Ja det där tar jag åt mig av, tur att man lär sig något nytt varje dag. Håller med Charlotte totalt, även fast jag kanske inte blir lika upprörd av hans krönika, som den manliga man jag är (som du så riktigt påpekade) 🙂

      Ett kort exempel – Jag jobbade tidigare som CTO på ett större it-företag och hade hand om en mindre grupp (manliga programmerare). Vi försökte under 2 år att hitta nya superkvalificerade programmerare, så jag satt i intevjuer varje vecka nästan. Efter en intervju brukade killarna fråga ”Var han något att ha?”, ”Kunde han svara på dina frågor om teknologi xxx som han hade skrivit som kompetens på Linkedin” o.s.v.

      De få gånger vi hade tjejer på intervjuer (art director/designer positioner oftast), frågade killarna direkt ”Var hon snygg?”, ”Var hon lika vacker som på sitt Facebookfoto”.

      Exakt vad det beror på att vi män (inkl. mig själv) är så utseendefixerade (biologi/miljö) skall jag inte ens försöka spekulera i eftersom jag inte har en aning, men att det är ett problem är väl knappast någon radikal vänsterfeminaziteori. Det blir inte bättre av att en män skriver i en national tidning att ”tjejer borde inte se ut så här, utan så här istället”.

      • Det låter ju som ett lite lågt beteende, men jag tror att man måste skilja på två olika saker. För mig framstår det som ganska naturligt att heterosexuella män är mer intresserade av att skvallra om en kvinnas sexuella attraktionskraft än hennes yrkesmässiga färdigheter. Å andra sidan hade det varit direkt superolämpligt att diskutera en sådan sak vid ett möte där man ska besluta om en eventuell anställning. En kvinnlig kandidat blir intressant av två olika, av varandra oberoende, anledningar. Den ena är att hon kanske ska bli en kollega, den andra att hon har potentialen att väcka en sexuell lust. Att prata om det ena eller det andra nedvärderar inte det som inte diskuteras, det är inget nollsummespel?
        Märk att jag nu pratar i allmänna ordalag med ditt exempel som utgångspunkt, snarare än att jag försöker analysera det specifika fallet…

  3. Jag kan bara konstatera att ditt utlägg om gruppen män är enormt selektivt och inte lite stereotypt, det är inte män som grupp som haft makt. Jag ser också att det som talas om är rent formell makt eller galeonsfigurerna om man så vill. Någon kartläggning av informell makt eller maktbalanser verkar inte ha fått del av kakan.
    Om man nu ska ta det här ett steg till och prata den verkliga formella makten i en demokrati så föreslår jag att du tar en titt på statistiken över röstberättigade.
    För svensk del så framgår det väldigt tydligt att det inte är män som har makten och inte heller har de haft den i de senaste valen åtminstone. Redan där faller argumentationen och det spelar sedan ingen roll hur mycket man försöker lägga samhällets baksidor på mäns axlar.

    Jag är dock glad att du tog upp en viktig aspekt

    ”Om man vill hävda att män som grupp är utsatta (vilket är vad man vill, för det handlar om män som kön) måste man också se på hur gruppen män står i förhållande till andra grupper – det vill säga kvinnor.”

    eftersom du i ett slag skjuter stora delar av den svenska jämställdhetsdebatten i sank och med den även delar av din egen argumentation kring Karl-Johan Karlssons krönika. Det går inte att diskutera jämställdhetsfrågor (eller för den delen genusfrågor) endast utgående från ett köns perspektiv, oavsett hur mycket man anser detta kön vara underordnat eller drabbat. Det ensidiga perspektivet betyder ingenting utanför gruppen där det tagits fram. Därför blir det också än mer märkligt när någon hävdar tolkningsföreträde för en grupp eller kön eller hävdar att andra ska sätta sig ner och hålla käften med detta som grund.

    Till sist, ovanstående citat är ett, som när det används av män i debatten, nästan ofelbart framkallar beskyllningar om att göra frågan till en tävling i vem det är mest synd om och jag noterar att några sådana inte framkommit här. Vilket kanske även säger en del om den ursprungliga frågan.

    • Ibland funderar jag lite över hur du orkar racka ner på precis allt. Jag jobbar med att kartlägga informell makt och maktbalanser. Självklart är det en del. Men grejen med informell makt är att den alltid trumfas av formell makt. Mina barn har massor att säga till om i det här huset. De har informell makt. Men jag kan när jag vill, i egenskap av vuxen, säga nej och begränsa deras makt.
      Och va? Skulle antalet röstberättigade vara avgörande för vem som har makt? Och hur i hela friden får du det till att jag ”försöker lägga samhällets baksidor på mäns axlar”?

      Dessutom verkar du inte alls ha förstått vad jag skrev om Karlssons krönika. Det handlar inte om att män inte ska få del i jämställdhetsarbetet utan om att kvinnors utseendestress inte hjälps av att män talar om sina preferenser. Det Karlsson hänvisade till i sin krönika var kvinnor som svälter sig själva, utan att ha förstått vad som ligger bakom självsvält. Om man vill vara med och diskutera problem som är könsspecifika (vilket kvinnor som svälter sig själva är, även om självsvält som sådant inte är det) måste man ju börja med att lyssna på vad de som är drabbade själva har att säga. Att dundra in och säga att det är dags att ”männen höjer sina röster” är ju helt absurt om man inte först lyssnat. Men det betyder inte att alla män alltid ska vara tysta. Jag har aldrig sagt det, aldrig stått för det och kommer aldrig att stå för det. Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit att jämställdhet kräver att man tar männens röster i beaktande. Det börjar snart bli tjatigt.

      Och vad du skriver sist förstår jag inte ens.

  4. Pingback: Metabloggen om utseendehets | Hit och dit och tillbaka igen

  5. Pingback: Ett inlägg om Manshat (aka Misandri: Den andra sexismen) | Genusdebatten

  6. ”Möjligen är det också så att exempelvis en del arbetsplatser föredrar att anställa en som är mörkhyad eller kvinna eller rentav båda. Det är inte heller strukturell misandri, utan ett erkännande av att de historiska fördelar den vita västerländska mannen har haft inte kommer att bli jämnare fördelade över befolkningen om man inte aktivt kämpar för det och ger andra en chans.”

    Detta är så utomordentligt korkat!

    Man behöver inte alls ge kvinnor eller mörkhyade (icke-skära) fördelar för att få en rättvis fördelning i framtiden. Det räcker att man inte ger fördel åt någon på grund av hudfärg eller kön, så rättar det till sig med tiden. Alternativet du förespråkar innebär att det blir enklare för unga kvinnor än unga män att nå toppen, bara för att det historiskt varit fler män i toppen. Det är definitivt inte jämställt, utan det är helt klart ett uttryck för strukturell misandri. Hur tror du kompetenta och ambitiösa unga män känner sig, när feminister hela tiden säger att de skall ställas åt sidan för att släppa fram kompetenta och ambitiösa (förhoppningsvis inte kvoterade) unga kvinnor?

    /Medelålders, skär man, säsongsvis skiftande i brunt

    • På ett sätt kan jag absolut hålla med. Det ska vara så att man inte ger någon fördelar på grund av hudfärg eller kön. Problemet är väl bara att det visat sig i undersökning efter undersökning att den som är vit man får fördelar på grund av kön och hudfärg. Det handlar alltså inte om att kvotera in i kvinnor, utan om att sluta kvotera in män.

  7. Prova att på Google skriva:
    Alla kvinnor är //Kolla förslagen som kommer upp
    Gör sedan samma sak fast med män
    Alla män är //Samma här kolla förslagen som kommer upp
    Man borde få en indikering om vad som gäller i samhället. Om man trots detta inte tror på det så kan man göra samma sak fast på engelska.
    När man beskyller samtliga män i Sverige för något (ex att vara våldtäktsmän) då exkluderar man inte svarta män. Man kan alltså inte beskylla svarta för något för då är man rasist men man kan göra det baserat på kön. Någon som förstår paradoxen?

  8. Men hr kan någon tycka att färgad är ett negativt ord? Det är ju syftet i hur man använder ett or so. Är väsentligt och inget annat.
    Tex. Jag tar en vit jul utan droger och har på mig vita rena kläder eftersom jag är en vit kvinna!
    Innebörden av meningen ovan är rasistisk eftersom jag utmålar vit som något bättre i sammanhang med hudfärg.
    Skriver jag att jag solar solarium därför att jag är en vit kvinna så är det inte rasistiskt.
    På samma sätt kan ordet färgad, svart mm vara antingen eller i olika sammanhang.

  9. Misandri är att på samma sätt som kvinnor, svarta, handikappade eller homosexuella som grupper stereotypt framställs som offer, så framställs (vita heterosexuella) män som förövare i form av svin, kvinnomisshandlare, våldtäktsmän och mördare.

    Den här typen av misandri förmedlas i stort sett dagligen i media och det enda en person med rent samvete behöver göra är att byta ut stereotyperna i texterna för att inse hur könsrasistiska påståendena om män i själva verket är.

    Det är strukturellt på samma sätt som politisk korrekthet är strukturellt eftersom det är en del av det. Folk är rädda för att offentligt, på ett ändå repektfullt sätt, säga emot vissa etablerade ”sanningar” av rädsla för (eller bara för att de förlorar på) att bli smutskastade, stigmatiserade och stämplade med epitet som skadar deras person eller karriär.

    Det är förstås bekvämt att säga ”Höhö, finns misandri” men problemet är att den negativa bild av män och manlighet som förmedlas skapar negativa attityder, och könsmotsättningar som i slutändan drabbar alla.

  10. Pingback: En fortsättning på diskussionen om Manshat (aka Misandri: Den andra sexismen) | Genusdebatten

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s