Hur kommer det sig att pojkar ska klä ut sig till vampyrer och spöken och flickor ska klä ut sig till rosa, fluffiga prinsessor? Vad gör ens helt vanliga, fluffiga prinsessor på Halloweenfester? Ok, visst skulle det kunna vara så att små flickor faktiskt har tagit till sig att färgen rosa är farlig, men jag är inte övertygad. För det handlar inte om färger utan om funktioner. Det handlar om att pojkar klär ut sig till figurer som får skrämmas, som får härja och som får vara vilda medan flickor för hundrasjuttiotolfte gången tyr sig till det som ser vackert ut, det som är föremål för blickarna istället för det som får styra handlingen.
Jag hade inte varit lika bekymrad om det hade funnits en jämn fördelning mellan prinsar och prinsessor, eller om prinsessorna exempelvis hade svärd och blodstänkta tiaror. Men det där med att flickor uppmuntras till passivitet, det har jag svårt för. Och det har gått ganska långt när prinsessor är mer passiva än figurer som redan är döda.
Den här lilla prinsessan har inget med passivitet att göra.
Kuriosa: Jag försökte vara lite normbrytare och istället för att säga ”vad du är fin” säga ”oj vad du ser farlig ut” till en liten fluffig prinsessa. Av blicken att döma var det inte riktigt rätt, även om hon avgjort såg farligare ut.
Hit och dit och tillbaka igen 
Min politiskt korrekta kommentar till prinsessklänningarna brukar vara ”oj, den är säkert jättebra att dansa i”. Tänker att dans är en aktivitet som är ok också för ljuva prinsessor. Men möts ändå av de tomma oförstående blickarna.
Så tänker så här i stället, kanske behovet att bara på VARA fin, utan krav på aktivitet, är något allmänmänskligt. Åtminstone min lilla pojk vill ha beundran för att han är fin och ljuvlig. Också jag, hårig feminist som jag är, vill ibland, i lagom doser, bli beundrad för min vackra yta och inte bara för mitt blixtrande intellekt. På något vis vilsamt och kravlöst. Men HEMSKT skulle det så klart vara och man blev reducerad till det och att det fanns ett krav på att alltid presentera en vacker och passiv yta.
(Lyckades jag publicera den här?! Hurra! Har hittills alltid misslyckats på något vis… Nu ska jag börja spamma :))
Jo, alla har säkert behov av att vara fina och jag tycker egentligen inte att det är ett problem. Problemet kommer först när det inte finns något annat än just utseendet. Dessutom finns det liksom en tid och en plats för allt. Om jag klär upp mig det vackraste jag kan och svassar runt för min make vill jag kanske inte höra att han uppskattar min analys av eurokrisen utan att jag är hot… 🙂
Och jo, jag tror att jag nu lyckats få bloggen att inte automatiskt se dig som farlig och låta dig kommentera. Vi får väl se hur länge det varar… 😉
”Hur kommer det sig att pojkar ska klä ut sig till vampyrer och spöken och flickor ska klä ut sig till rosa, fluffiga prinsessor?”
Jadu, det finns säkert många orsaker till det men du besvarar ju faktiskt den frågan längre ner i ditt blogginlägg:
”Jag hade inte varit lika bekymrad om det hade funnits en jämn fördelning mellan prinsar och prinsessor, eller om prinsessorna exempelvis hade svärd och blodstänkta tiaror. Men det där med att flickor uppmuntras till passivitet, det har jag svårt för. ”
Jag tror säkert att du har en poäng, men jag tror också att det är mer komplicerat än så och att det finns fler faktorer som spelar in.
Jag är inte säker på att jag besvarar den frågan, men det var ju fint om det uppfattades så… 🙂 Och hela grejen är jättekomplicerat och i slutändan finns det förstås en massa gråzoner, men grundprincipen är att flickor fortfarande i större utsträckning uppmanas till passivitet.
Och när de växer upp ska de istället vara ”slutty ”.
Vilket fick mig att tänka på Mean Girls, där Lindsey Lohan klär ut sig till zombiebrud och alla andra tjejerna tycker hon är knäpp. Om vi ska hårddra det så är väl meningen med Halloween att vara läskig?
Ja just det! Den filmen har jag ju sett! Jo, meningen är att man ska vara läskig, men det har blivit helt snett. Och jag hade tyckt att prinsessor (i vuxenformat är det väl Slave Leia) var helt ok på Halloween om det liksom fanns någon sorts jämvikt mellan vad pojkar och flickor har på sig.