Myten om den feministiska historieskrivningen och manshatet

Det har varit mycket debatt på bloggen de senaste dagarna och många intressanta aspekter har kommit fram. En av dessa rör manshatet. Det finns nämligen sådana som anser att Sverige idag präglas av ett manshat. Jag tycker att det är dumheter. Det betyder inte att det inte finns folk i Sverige som hatar män, men jag menar att det inte är den rådande uppfattningen.

Dessutom menar jag att om man tycker att det finns ett manshat i Sverige i dag måste man acceptera att det under de 1000 föregående åren varit kvinnohat som gällde. Jag tycker att det också är dumheter, men man kan liksom inte både ha kakan och äta den. Samma argument som används för manshatet idag kan användas för kvinnohatet förut.

Så vad är då argumenten för dagens manshat? För det första talas det om att män inte har samma juridiska rättigheter som kvinnor, för det andra om hur skolan premierar flickors naturliga sätt att lära sig och för det tredje hur den akademiska världen (och då främst genusvetarna) reproducerar en negativ bild av männen som ondskefulla och kvinnor som goda. Ni som är historiker sitter kanske som jag själv och suckar och tänker att det är ungefär exakt det samma som tidigare riktats mot kvinnor. När jag framfört det har jag fått höra att även om några få förr i tiden hatade kvinnor var det ett väldigt litet antal som allmänheten inte behövde lyssna på, vilket skiljer sig från dagens manshat som är mer utbrett. Dessutom har jag fått höra att man inte kan lita på den feministiska historieskrivningen som berättar om hur kvinnor haft det eftersom den är ideologisk och inte vetenskaplig. Så jag tänkte ge raka citat från originalkällor och från historiker som verkade innan feminismen ens var påtänkt så att ingen behöver vara rädd för att det har gjorts ideologiska tolkningar angående det historiska kvinnohatet.

Vi börjar med de juridiska rättigheterna. Ett flitigt motargument är att det bara var vissa män i maktpositioner som hade rättigheter över kvinnor. Därför har jag samlat citat som gällde för alla, oavsett social status. I Magnus Erikssons Landslag som kom ut runt 1350 och som gällde för hela Sverige stod följande i gifto Balken (äktenskapsbalken) flock IX:

”Nu siþan bonde ok husfru gift æru, þa þe haua naat i siæng saman lighat, þa ær han henna rætter malsman […]”

På modern svenska blir det: Sedan bonden och husfrun blivit gifta och legat i samma säng en natt är han hennes rätta målsman. För dem som bodde i staden gällde Stadslagen som har en liknande formulering. I Landslagens ærfþa Balken (arvsbalken) flock I står att

”Dör bonde ællæ husfru ok liua barn æfte, son ok dotter, ærue son tua lyti ok dottor þriþiung […]

På modern svenska blir det: Dör bonde eller husfru och deras barn lever, son och dotter, då ärver sonen två lotter och dottern en tredjedel.

Angående mannens rätt över kvinnan under medeltiden har riksarkivarie Nordström (Bidrag till den svenska samhälls-författningens historia : efter de äldre lagarne till sednare hälften af sjuttonde seklet. 2. afdelningen, Helsingfors 1840, sid 60) skrivit att maken

”utan ansvar inför verdslig öfverhet icke blott [kunde] tukta [sin hustru] efter godtycke, utan ock sälja och till och med bringa henne om lifvet”

Magnus Erikssons Landslag och Stadslag var, med de smärre uppdateringarna som skedde 1442, rådande lagar fram till 1734 och gällde alltså alla män och kvinnor oavsett social status i nästan 400 års tid. I 1734 års lag (Giftermålsbalken IX Kap.) hade flocken om målsmanskapet blivit:

”Sedan man och kvinna sammanvigda äro, då är han hennes rätte målsman och äger söka och svara för henne; hustrun följer ock mannens stånd och villkor.”

År 1921 får gifta kvinnor bli myndiga när de fyllt 21 år.

I 1734 års lag (Ärvdabalken II Kap.) hade flocken om arv blivit:

”Dör fader, eller moder; ärve då frälsemans och bondes son efter landsrätt två lotter, och dotter tridjung”

År 1845 införs lika arvsrätt för män och kvinnor.

Så vad sa den lärda eliten angående utbildning? Återigen, dessa författare var välkända hela vägen ner bland bönderna. I Rousseaus mycket berömda Emile, som var känd även i Sverige i alla samhällsklasser och som behandlade utbildning och uppfostran stod det:

”A woman’s education must be planned in relation to man. To be pleasing in his sight, to win his respect and love, to train him in childhood, to tend him in manhood, to counsel and console, to make his life pleasant and happy, these are the duties of women for all time.”

I Platos Republic, som var flitigt läst och använd inom akademien stod följande angående vad män och kvinnor kan lära sig:

”[A]ll the pursuits of men are the pursuits of women also, but in all of them a woman is inferior to a man”

Men kanske inte alla bönder ändå läste Plato och Rousseau. Däremot läste varenda en Luthers Lilla Katekes, för om man inte lärde sig valda delar ur katekesen utantill fick man inte ta nattvarden och fick man inte ta nattvarden fick man inte gifta sig. Prästerna kontrollerade genom husförhör att alla, inklusive tjänstefolket, lärde sig katekesen och att misslyckas kunde medföra bestraffning. I Katekesens hustavla som bestod av upplyftande bibelcitat stod det för männen:

”På samma sätt skall ni män leva förståndigt tillsammans med era hustrur som är det svagare kärlet.”

Och för kvinnorna:

”Ni hustrur, underordna er era män, så som ni underordnar er Herren. Ty en man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud – han som är Frälsare för sin egen kropp. Som församlingen i allt underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man.”

Jag känner mig hela tiden frestad att tolka de här citaten, sätta in dem i deras kontext, nyansera. Precis på samma vis som jag gör med citat idag där män inte framställs som de alltigenom mest kompetenta. Men eftersom jag är genushistoriker vill jag inte besudla citaten med min åtta år långa universitetsutbildning utan låter var och en själv tolka fritt. Så där.

41 thoughts on “Myten om den feministiska historieskrivningen och manshatet

  1. Du har så rätt om tolkning av citat utanför sin context. Apropå bibelcitetet – har du en gammal konfirmationsbibel leta upp breven till Timotius och brevet till Titus hittar du fler goda råd som Paulus gav till två unga församlingsföreståndare – en del bra andra som måste ses i sitt sammanhang.
    Och till slut – manshat – kvinnohat – bör man inte skilja på orden hat och förakt.
    En gång för 100 år sedan då jag slagit mig ner bredvid en kvinnlig vän i väntan på ett föredrag av en känd tysk feministteolog -,kände jag en våldsam kyla och hårda blickar från omgivningen och upptäckte att jag satt mitt i en samling av gamla Grupp 8:s stormtrupper. Det var inte hat som riktades mot mig det var förakt. Och så finns det ju många grader också i ordet förakt.

    • Bibeln har väldigt många intressanta passager som kräver kontext. Om vi säger så.. 🙂

      Och jag tror precis som du att man ska skilja på hat och förakt, men jag kan inte se att det skulle finnas ett större mansförakt idag än vad det funnits kvinnoförakt tidigare och att båda dessa termer kräver nyansering och kontext. Dessutom är ”hat” idag ett modeord och det måste man förstås också tänka på.

  2. Wow, du har hittat ett par citat från en tid som inte varken var demokratisk eller jämlik på något plan och jämför det med nutid där politiker säger sig värna både demokrati och jämlikhet.

    Att det förr, på vissa plan, fanns ett kvinnoförakt (och ett förakt mot många andra grupper där även män ingick) motiverar absolut inte det mansförakt som bland annat feminismen och genusvetenskapen driver på idag.

    • Hittat ett par citat…? Det här är ju från lagarna från totalt nästan 600 år och några av de största tänkarna genom tiderna som influerat inte bara konstitutionen utan hela vårt västerländska synsätt.

      Men för all del; kom gärna med liknande citat ur genusvetenskapliga texter för att bevisa mansföraktet.

  3. Lagar från en odemokratisk tid där jämlikhet inte var något som värnades från den lilla klick män, och även kvinnor, ur de högre stånden som styrde över allt och alla. Du kan hitta samma typ av lagar som gör skillnad på människor utifrån helt andra egenskaper än kön. Du kan hitta lagar som dömer män till hårdare straff än kvinnor. Synen på människor var en helt annan då än idag.

    Idag hävdar de som styr att demokrati och jämlikhet ska råda. Att alla ska vara lika inför lagen. Trots det så finns idag lagar som ger kvinnor rättigheter som inte män har och män skyldigheter som inte kvinnor har. Det omvända finns däremot inte. De tänkare som idag dominerar media och politik uttrycker dessutom betydligt mer mansförakt än kvinnoförakt, speciellt då de som representerar den feministiska ideologin.

    Om du nu är historiskt intresserad så rekommenderas följande:

    Det sätter de historiska skillnaderna mellan könen i ett sammanhang. Något som är viktigt om man verkligen vill förstå varför det såg ut som det gjorde.

    • Du har helt missat grejen. De där lagtexterna är inte lagda på människor topdown utan skapade av sedvänjor med rötter ner i 1200-talet (och kanske ännu längre). De upprätthölls under de första två hundra åren inte av en överhet utan av folkrepresentanter och även därefter spelade de folkligt valda (nämnden) en mycket stor roll i svensk rättskipning. De citerade lagarna gällde alla. Det betyder att även den fattigaste torparman hade juridiska rättigheter att bestämma över sin hustru. Och bara för sakens skull; det finns alltså ingenting i lagarna som män som grupp stängs ute ifrån, eller ens där bönder stängs ute.

      Och de tänkare som representerar den feministiska ideologin idag dominerar ju inte direkt politiken. Hur många röster fick FI? 1,5 %?

      Girl Writes What har uppenbarligen aldrig läst en enda genusteoretisk skrift eftersom hon inte vet vad genusteori innebär. På tal om att bygga upp teorier på felaktiga premisser alltså. Man kan inte kritisera genusteori utan att ha läst genusteori.

      • Bara genusforskare får kritisera genusforskare. Så bara indoktrinerade feminister får kritisera andra indoktrinerade feminister. Ja gode gud så inskränkt man kan vara.

        • Nej, men den som uttalar sig om genusteori ska ha läst någon akademisk litteratur som rör genusteori. Det är inte inskränkt, det är sunt förnuft. Och i förlängningen undviker man de nedvärderande missuppfattningar som många har nu.

    • jäkligt bra video. beskriver den historiska utvecklingen på ett mycket bättre sätt än feminister som bara gapar över patrirkat och kvinnoförtryck.genusvetare verkar blunda totalt över den hårda verklighet som folk levde i förr. kanske beror det på att många av feministerna historiskt sätt har tillhört överklassen och levt mycket privilegierade liv?

    • @Ola: Önskar jag hade fått höra mer av det hon berättar när jag gick i skolan. Vi fick bara höra hur förtryckta kvinnor var och att män hade all makt. Typ samma sak som en hör från feministerna på tv. Klart en trodde på allt det då. Nu har jag förstått att det inte är så enkelt. Har slutat kalla mej feminist, men flera av mina vänner gör det fortfarande. Ska nog skicka filmen till de. Tack för tipset.

  4. Är det inte lite missvisande att jämföra hur lagar såg ut för en massa år sedan med hur de ser ut idag? Tex att män fick 2/3 av arvet hade ju att göra med att de var de som hade försörjningsansvaret… Det fanns alltså en poäng (rättfärdigad eller ej) med att ha ojämställda lagar… Hur motiverar du att dagens lagar diskriminerar män?

    • Det är klart att det är missvisande, men min poäng är att man kan inte skära ut de senaste årtiondena och komma och påstå att Sverige domineras av manshat utan att sätta in det i en historisk kontext. Vill man använda så starka uttryckt som manshat för att beskriva dagens klimat ska man använda kvinnohat för att beskriva historien.

      Och visst kan man motivera dåtidens arvsfördelning med att män hade ett försörjningsansvar som kvinnor inte hade men eftersom kvinnor inte enligt de citerade paragraferna tilläts bli myndiga är det inte poängen med ojämställd lag utan en liten del av ett mycket större system. Man skulle kunna motivera dagens lagar på ett liknande sätt, eftersom det huvudsakligen är kvinnor som förväntas ta hand om barnen (all statistik stöder det) bör mammans rättigheter till barnen vara större än pappans.

      Observera att jag tycker att det är helt åt helsicke fel att det ska se ut, jag bara menar att det går att motivera med samma sorts frånkopplade argument som man motiverar den historiska juridiska situationen för kvinnor.

      • Den stora skillnaden, som jag ser det ur mitt perspektiv, är att jag är ganska säker på att försörjningsansvaret också var lag vilket ytterligare tydliggör skillnaden mellan nu och då… Inte finns det väl en lag som tvingar kvinnor att ta huvudansvaret för barnen? Så att det skulle kunna motiveras på liknande sätt är väl inte helt korrekt?

        Förr fanns det en nödvändighet att dela upp arbetsuppgifter för att samhället skulle fungera (vilket är en av huvudpoängerna i videoklippet som är i kommentaren av Ola). Finns det liknande poänger med att ge kvinnor mer rättigheter gällande barn i dagens samhälle? Finns det liknande poänger med att göra det möjligt för kvinnor att söka särskilda statliga bidrag som inte är tillgängliga för män?

        Jag tror inte det finns ett generellt manshat i samhället bortsett från vissa random feminister som av någon anledning får utrymme i media (och i vissa fall politiken). Däremot så förstår jag inte att det inte är fler som är emot diskriminerande lagstiftning.

        • Feminister talar gärna på de rättigheter som män haft, men glömmer medvetet bort alla skyldigheter och allt ansvar som krävdes för att män fick de rättigheterna. Som skyldigheten att försörja sin fru och sina barn. På den tiden fanns inget samhälle som stödde bidrag omkring sig.

          Samma sak ser man när det gäller rösträtten. Män fick allmän rösträtt i utbyte mot att de gjorde värnplikt. Kvinnor fick rösträtt utan några krav på motprestation.

          Just detta med motprestationer och skyldigheter har feministerna ständigt blundat för. Samma sak ser man än idag. Feminister kräver rättigheter för kvinnor, men förutsätter ständigt att dessa rättigheter ska betalas av någon annan. Skattebetalarna. Männen. Men aldrig genom att ställa några motkrav eller några skyldigheter på kvinnorna själva.

          Det är ingen slump att feminism ofta beskrivs som kvinnors rättigheter och mäns skyldigheter.

          • Det är väldigt sällan som jag blir riktigt riktigt arg. Det här är dock typiskt sånt trams som gör mig flyförbannad. För det första: värnplikt har aldrig varit en grundförutsättning för någon av de rättigheter män har haft och idén att man måste kunna kriga för att få medborgerliga rättigheter har i en svensk kontext ingen bäring.

            För det andra kanske män hade en skyldighet att ekonomiskt försörja sin fru och barnen (vilket är en grov förenkling eftersom kvinnor bidrog till hushållsekonomin betydligt mer än vad de flesta tror) men vem tror du såg till att barnen överlevde? Om männen var ute i krig, vem tror du skötte allt hemmavid? Såg till att det fanns ett hem att återvända till?

            Det är kvalificerat skitsnack att påstå att kvinnor för att de inte tillåtits i väpnad konflikt inte har förtjänat sina rättigheter.

            • ”värnplikt har aldrig varit en grundförutsättning för någon av de rättigheter män har haft och idén att man måste kunna kriga för att få medborgerliga rättigheter har i en svensk kontext ingen bäring”

              Jag måste ju tyvärr göra dig än mer upprörd :/

              Mäns rösträtt kom i samma veva som den allmänna värnplikten och de var sammankopplade genom att män inte tyckte att det var rättvist att kunna tvingas ut i ett eventuellt krig utan att ha särskilt mycket att säga till om… Att de var sammankopplade kan man se genom att män som inte gjort sin värnplikt (villigt eller ovilligt) inte hade rätt att rösta förrän 1923 (2 år efter att kvinnor fick rösträtt utan motprestation). 1923 fick alltså alla myndiga svenska personer rösta (kanske att jag glömmer någon grupp) men värnplikten stannade kvar till 2010. Sen att kvinnor inte hade möjlighet (pga de värderingar som fanns på den tiden) att göra militärtjänst/värnplikt säger ju inte så mycket om huruvida rösträtt för män och värnplikt för män hör samman. Att värnplikten sedan avskaffades var pga ekonomi och inte för att det ansågs vara något diskriminerande ^^.

              Shit nu drar det iväg… hoppas du inte blir alltför upprörd 🙂

              • Den rösträtt som infördes 1919 var förstås starkt begränsad. En av de grupper som inte fick rösta var sådana som inte gjort värnplikt, men också sådana under en viss fattigdomsgräns, alla som blivit bestraffade och sådana som gått i konkurs. Dessutom var man tvungen att ha fyllt minst 23 år. Värnplikten var alltså inte avgörande på något sätt och krigstjänst inte en förutsättning för rösträtt för män. Tanken om att ge kvinnor rösträtt fanns också långt innan det faktiskt gick igenom och de som protesterade hade inte oförmåga att bruka vapen som huvudargument utan kvinnans sämre förstånd.

                Den allmänna värnpliktens historia går tillbaka till 1600-talet och indelningsverket även om det är först 1812 som man börjar utbilda beväringar. Inte heller där finns det en koppling till rösträtten. Rent historiskt sett har förmögenhet haft en mycket större inverkan på en persons rösträtt (rösträtten var ju också förmögenhetsgraderad i början) än förmågan att dra ut i krig.

                Och ska vi ta medborgerliga rättigheter (som alltså inte bara är rösträtt) har vi också faktorer som myndighet manifesterat i exempelvis rättigheten att bestämma över sin egendom – en rättighet gifta kvinnor fick när de tillerkändes myndighet vid 21 års ålder år 1921. Myndighet har möjligen historiskt sett en koppling till förmågan att bära vapen (åtminstone var det så enligt romersk rätt) men för män har myndighetsåldern oavsett social status alltid varit satt i år.

              • Nu får du definiera vad du menar med förutsättning för det låter mest förvirrat när du säger att man måste gjort värnplikt för att få rösta men att det inte är en förutsättning för att få rösta… :s

                Eller menar du att rösträtten inte kom som en konsekvens av värnplikten (eller tvärtom)?
                ”En bidragande orsak, som gav stöd åt rösträttskraven, var införandet av allmän värnplikt. Medborgare skulle ha skyldighet att ta till vapen till landets försvar men samtidigt sakna rösträtt. I början av 1900-talet rådde en bred enighet om att rösträttsfrågan måste få en lösning.” ”Sverige hade mellan 1901 och 2010 allmän värnplikt för män”. (dessa två är från wikipedia).

        • ”Jag tror inte det finns ett generellt manshat i samhället bortsett från vissa random feminister som av någon anledning får utrymme i media (och i vissa fall politiken). Däremot så förstår jag inte att det inte är fler som är emot diskriminerande lagstiftning.”

          Men då är vi på samma linje! 🙂

  5. Pingback: Att vara lika inför lagen | Hit och dit och tillbaka igen

  6. Det är ju trams att försöka förneka att kvinnor genom historien har varit underordnade män, både hävd och i lag, inga motargument där. Det har dessutom funnits en hel del av det som ovan benämns förakt, men som tydligen idag kallas ”hat” genom en fantastisk betydelseglidning.

    Däremot kan inte dessa fakta vara grund för att män idag ska behandlas sämre än kvinnor. Det är ju inte som att dagens kvinnor drabbats av gårdagens värderingar/regler, om man inte hävdar patriarkat och hela den kakan idag. Faktum är dock att endast män förfördelas i lagen idag, vilket för mig är absurt. Grunden för barnen är inte mammas/pappas rättigheter utan barnens bästa, vilket verkar segla många förbi. Att räkna föräldraledigdagar där leder bara käpprätt åt h-e.
    I media idag syns ytterst sällan generaliserande negativa kommentarer om kvinnor på det sätt som ogenerat kan göras om män. Det är mycket det många av männen reagerar mot.

    • Jag håller med dig! Att se den historiska verkligheten för vad den var ska inte ligga till grund för moderna orättvisor (även om jag stöder att använda historia som en förklaringsmodell).

      Däremot ställer jag mig tveksam till om det finns fler negativa kommentarer om män än om kvinnor i dagens media, men egentligen tycker jag inte att det har någon betydelse vilken grupp det sägs mest dumheter om – inget av det borde vara ok. Det som håller på att utvecklas är en allt större segregering mellan könen och det är farligt.

      • ”Att se den historiska verkligheten för vad den var ska inte ligga till grund för moderna orättvisor (även om jag stöder att använda historia som en förklaringsmodell).”

        Jag gillar också att använda historien som förklaringsmodell för hur det ser ut nu och hur det har sett ut… En grej som jag lagt märke till är hur kass den patriarkala delen av förklaringsmodellen är om man jämför med ‘klass’. Kanske något värt att fundera på?

        • Njae… Jag tror inte man kan använda patriarkatet som förklaringsmodell utan att ta begreppet klass i beaktande. Som jag läste i en bok om global genushistoria senast idag: den optimala kvinnan i det tidiga 1900-talets USA skulle vara lydig sin make och sköta ett perfekt hushåll. Om hon var vit…

          • Klass är en del av genus, men klass är väl inte en aspekt utifrån patriarkatet? Vem av oss är förvirrad? (Jag ska ha dispens med tanke på att klockan är 03.18 😛 )

            • Patriarkatet är en samhällsstruktur och kan väl bäst jämföras med andra samhällsstrukturer som typ monarki eller demokrati (och observera att dessa olika strukturer inte nödvändigtvis utesluter varandra). När man studerar en given tid kan inte undgå att notera den samhällsstruktur som rådde, men det varierar förstås i hur stor grad man sedan låter dem ingå i förklaringsmodellerna. Klass och genus är sedan två analytiska verktyg (av många fler) för att studera hur människor i en viss struktur hade det och kan komplettera varandra.

  7. Charlotte. Samma dag som denna diskussion utbröt hittade jag följande på min ”face book. Diskussionen förs mellan tre zimbabwier – varav en bor i Finland. Det var han som startade diskussionen.
    Tar med den som kuriosa:

    During the revolutionary strugle foqwr hgrr freedom from colonial rulers, Africa! In this case my country (Zim) people knew the difference between a freedom fighter and a murderer. Now it is GENDER EQUALITY there are a lot of women that lack the Understanding of what it means! There is a difference between a 16 year old boy stuck in a 40 year old woman and a responsible woman who knows and understand her needs.
    Gilla · · Sluta följa inlägget · Dela

    , you are climbing a very steep wall – discussing ”Gender”. Whatever one thinks and says one is always misunderstood. But please go on and discuss “Gender”.
    If one is white, black , brown .. woman or man we all have our inbreed misconceptions, but we will learn as we climb. (Mitt inlägg)
    för 19 timmar sedan · Gilla · 1

    Food for thought.I would like just to say whoever wishes to discuss gender issues must do so on clearest minds possible because in most cases i have witnessed people resorting to finger pointing.When that happens all intentions for a good cause is lost
    för 8 timmar sedan · Sluta gilla · 1

    Ok! For starting this nothing to do with any women close or inside my family but please just stop for a moment and feel your suroundings and see how many break-ups and devorces are happening, and huge percent of the ones still standing are very much under threat, and the age of single parented children is coming.

  8. Att läsa Charlottes inlägg och kommentarer här bekräftar tyvärr att genusvetare bara är en del av den radikalfeministiska ideologin och retoriken. Det handlar absolut inte om någon objektiv forskning som belyser genusaspekten från både ett manligt och ett kvinnligt perspektiv, än mindre att ge en fullständig bild.

    Istället handlar det om att ensidigt hitta punkter där man kan finna fördelar för män och nackdelar för kvinnor. Att det sedan också ofta finns villkor eller motkrav för de manliga fördelarna sopar genusvetarna under mattan. På samma sätt sopar man kvinnliga fördelar och manliga nackdelar under mattan. Allt handlar bara om att med alla medel hitta argument som bekräftar den radikalfeministiska konspirationsidéen om patriarikatet och könsmaktsordnngen. Allt som motvisar den sopad som sagt under mattan, något som girlwriteswhat tydligt visar i videon som Ola länkade in.

    Riktigt skrämmande blir det när Charlotte öppet förnekar att införandet av allmän värnplikten var en del i ekvationen för att ge Sveriges män lika och allmän rösträtt. Genomförd värnplikt (egentligen grundutbildning = lumpen) var ett av kraven som ställdes på män för att de skulle få rösträtt, tillsammans med ett antal andra ordentlighetsvillkor. Inga sådana villkor ställdes på kvinnor när de ett par år sedare också fick allmän värnplikt.

    För övrigt har män fortfarande skyldigheten att göra värnplikt, det vill säga gå ut i krig om regeringen så påkallar. Det är bara själva grundutbildningen som har avskaffats. Någon liknande skylighet har inte kvinnor, trots allt tal om jämställdhet under de senaste årtiondena.

    Att läsa den här bloggen ger bara än mer bekräftelse att genusvetenskap bara är en akademisk gren av radikalfeminismen.

    • Jag har inte förnekat att genomförandet av värnplikten var en del av ekvationen vid införandet av allmän rösträtt. För att vara exakt skrev jag så här: ”Värnplikten var alltså inte avgörande på något sätt och krigstjänst inte en förutsättning för rösträtt för män.” I de diskussioner som föregick införandet av den begränsade rösträtten var värnplikten en del men inte avgörande. Allmän värnplikt infördes betydligt tidigare än allmän rösträtt. Viktigare för rösträtten var ekonomiska betingelser och hur man skulle avgöra om någon var trovärdig. Dessa regler gällde också för kvinnor. Men visst, hitta gärna historiker som menar att värnplikten var det enda avgörande och att kvinnor därför fick sin rösträtt oförtjänt.

      Och nej, svenska män har inte längre skyldighet att göra värnplikt (vilket inte är samma sak som att gå ut i krig).

  9. Ligneto: Jag börjar om här nere! 🙂

    Jag menar så här: Det fanns röster i debatten kring rösträtt som menade att man inte kunde ha allmän värnplikt utan att ha allmän rösträtt. Den som sågs tillräknelig med vapen måste också få rättigheten att rösta. Men det fanns andra röster (och det är enligt mig dess som till slut satte större spår) som talade om mänskliga rättigheter. Ett tydligt tecken på att värnplikten inte var avgörande för huruvida allmän rösträtt infördes var att kvinnor bara några år senare också fick rösträtt. Tanken om mänskliga rättigheter var starkare. Hur ska man annars förklara att kvinnor fick rösträtt?

    Och som begränsningar av rösträtten var förstås icke fullgjord värnplikt en del, men ännu starkare (vilket bevisas av att de fanns kvar betydligt längre) var kraven på en viss inkomst och på att man inte hade ett brottsligt förflutet.

    • Okej då förstår jag iaf vad du menar 🙂 Men kommer du ihåg vad jag sa om att patriarkatet är en ganska kass förklaringsmodell?

      För å ena sidan hade vi kravet att man måste få vara med och rösta baserat på allmän värnplikt (ej patriarkat utan snarare att det skulle vara rättvist även för lägre KLASSER) och å andra sidan har vi, som du säger, kvar inkomstbaserad rösträtt (också klass). Dessutom hade man infört den sk två-kammarriksdagen där det i den ena kammaren var lika rösträtt medan den andra kammaren fortfarande var proportionella val (what do we have here? Klass! 😛 ).

      Jag skulle ha så mycket lättare att tänka mig prata om patriarkala strukturer om man pratade om det som det faktiskt var – Elitpatriakala strukturer i en tid där makt främst utgjordes av klass… För om man pratar om ”elitpatriarkala strukturer” så blir det en mer balanserad syn på hur det faktiskt såg ut. Alla män hade inte makt utan det var väldigt väldigt få män och de gjorde inte förändringar som gynnade män i främsta hand utan som gynnade eliten. Jag är och har alltid varit emot elitism (som förövrigt verkar vara en företeelse som växt fram inom feminismen på senare dar) och jag tror det är ett bättre perspektiv än patriarkatet.

      • Alltså patriarkatet får INTE vara en förklaringsmodell (och är det något jag själv har svårt med i vissa genusforskares texter så är det just det). Men jag tror att jag får fortsätta den påbörjade traditionen ”Gör nya inlägg av Lignetos kommentarer”… Jag återkommer utförligare med ett inlägg om hur man kan använda patriarkat, klass och genus! 🙂

        • ”Alltså patriarkatet får INTE vara en förklaringsmodell”. Antar att du menar att det är vad jag sa vilket det inte är… Patriarkat är en förklaringsmodell som går ut på att män har makten och att män med denna makt förtrycker kvinnor och gynnar män… Detta är vad patriarkat betyder… Eller har du en annan definition? Utifrån denna definition märker man ganska så snabbt att själva konceptet inte stämmer överens med verkligheten…. Folk får väl försöka använda det som förklaringsmodell, men varje gång jag sett någon göra det har det varit väldigt tafatta samband där man lätt kunnat påvisa att det inte handlar om ett manligt förtryck mot kvinnor… Det jag säger är att det finns BÄTTRE sätt att förklara vår historia och nutid..

          • Det här blir långt och komplicerat: Jag menar att du sa att patriarkatet är en kass förklaringsmodell och då så jag att patriarkatet inte får vara förklaringsmodell alls. Patriarkatet är alltså inte en förklaringsmodell (ett patriarkat innebär inga omedelbara förklaringar till händelser eller betingelser) utan en samhällsstruktur. Jag har skrivit mer om det här: https://charlottehitochdit.wordpress.com/2012/02/19/patriarkat-och-genusvetenskap-en-karlekshistoria/

            • När jag skriver uppsatser på universitetet kan jag ha min grund i olika teorier så som rational choise, feministisk teori, genus mm mm…. Dessa blir då förklaringsmodeller för det jag kommer fram till… ”Vad gäller genushistorien är den övergripande ramen patriarkatet” – Jag tycker ju att du här tydligt säger att patriarkatet är förklaringsmodellen som genus grundar sig på…

              ”Så vad är då patriarkatet? Ett patriarkat är ett system där män (ofta äldre män) har den ekonomiska, juridiska och politiska makten. Det är allt.”

              Mer luddig definition får man leta efter ganska länge… Det finns en del problem med denna definition som jag argumenterat för tidigare.

              Män som grupp är inte och har egentligen aldrig varit en homogen grupp och således är det inte särskilt meningsfullt att prata om makt på gruppnivå. Ja, män styrde men det var också män som dog i krig, dog i gruvor, hade försörjningsansvaret (vilket innebär att om det sket sig för dem så hade de egentligen ingenstans att vända sig)… Så utifrån detta måste man ju från genusvetarna och feminismens sida mena att det handlar om den del av männen med exekutiv makt… Denna grupp är verkligen inte särskilt stor (läs elitpatriarkat) och om vi utgår ifrån en diktatur där egentligen all makt utgår ifrån en människa innebär det att vi lever i ett patriarkat om diktatorn är man och ett matriarkat om diktatorn är kvinna…

              Så för att sammanfatta det hela finns två problem: Å ena sidan är patriarkatet en dålig beskrivning av verkligheten i de fall man menar att definitionen innehåller alla män, och å andra sidan är patriarkatet ett dåligt koncept då små förändringar gör otroligt stora skillnader i de fall man bara utgår ifrån de män med exekutiv makt…

              • Helt kort: I den minsta ekonomiska och juridiska enheten familjen var det mannen som hade makten. Ett patriarkat förutsätter att om det finns en lämplig äldre man att bestämma går han före en kvinna av liknande status. Kungen bestämmer över drottningen, riddaren bestämmer över adelsfrun, borgaren över borgarhustrun, bonden över bondmoran. I vissa fall fanns det förstås exempelvis adelsfruar som kunde bestämma över bönder men hennes man hade rätten att hålla eller häva hennes beslut.

                Patriarkatet handlar alltså inte alls bara om vem som fattar politiska beslut utan om vem som har sista ordet i ekonomiska, juridiska och politiska affärer på alla olika nivåer i samhället.

              • @Charlotte: Det är ju typ det hon i filmen förklarar så bra och som en aldrig fick höra om i skolan. Jag hade aldrig klarat av att jobba varje dag i en kolgruva eller att plöja fält från morgon till kväll. Inte heller hade jag velat behöva gå ut i krig. Som hon beskriver så hade män en massa plikter och ansvar som kvinnor inte hade. Plikter och ansvar som medförde att män slet ut sig och dog tidigare än kvinnor. Men sånt fick en inte höra nått om i skolan. En undrar varför liksom.

  10. Pingback: Att använda patriarkatet som ett begrepp i historisk forskning | Hit och dit och tillbaka igen

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s