Jag sitter och håller på med en kort biografi över Margareta Birgersdotter (Grip) och blev plötsligt så tagen av dessa kvinnoöden. Birgittas mamma, Brita Joakimsdotter Brahe, har inte förärats någon egen plats i historien alls. Hon gifte sig 1533 med Margaretas pappa Birger Nilsson (Grip) och födde två senare parets första barn, Nils. Klara föddes 1536, Margareta 1538, Joachim 1539, Bo 1540 och sedan kom Ädelgård och Beata som dog unga, Anna och Cecilia som dog redan 1566, Moritz föddes 1547, strax innan Elisabeth, och därefter Ture, som dog ung år 1558.
Tolv barn under kanske 20 års tid. Hon kan inte ha gjort annat än varit gravid, fött barn, och begravt dem.
Vilket liv att leva och bli bortglömd för.
Hit och dit och tillbaka igen 
Tur att vissa saker ändrats i alla fall stora delar av världen.
Och sorgligt att det fortfarande finns kvinnor som lever så.
Sorgligt om inte annat att så många kvinnor fortfarande inte har ett val, och inte minst att de inte får tillbörlig uppskattning för sin insats.
Ja, sorgligt både det och att man än idag inte ens i det progressiva Norden har infört någon form av, ska vi säga bara som exempel, likadelning av inkomst och kommande pension mellan den (oftast man) som tjänar mest i ett hushåll och den (oftast kvinna) som sköter hushållet mest.