Jag håller på och målar om möbler hemma (vilket förövrigt blir helt vansinnigt snyggt) och skulle verkligen behöva sova en stund i dag när bebisen ändå sover. Men eftersom den korta morgontur på strax under en timme han brukar köra inte skulle vara nog för mig väntar jag på hans långa mitt-på-dagen-tur för att gå och lägga mig.
Klockan är över 12. Han har fortfarande inte vaknat från det som borde ha varit den korta morgonturen. Femti spänn på att han a) omstrukturerat sina sömnpass och som bäst kör det långa, samt b) vaknar inom två minuter om jag försöker gå och lägga mig nu.
Hit och dit och tillbaka igen 
Och av detta kan man lära att man ALLTID ska ta alla chanser till sömn när bebisen sover. 😉
Amen to that!
ååh helvete minns den där koman. Grym. ❤