I dag är en sån där dag då jag nästan kvävs av maktlöshet inför världens beskaffenhet. Det här året är det dödligaste hittills på Medelhavet. Minst 3740 människor har dött i försök att nå den relativa tryggheten i Europa.
Och här sitter vi och bara ser på.
I går bombades skolor i Syrien. Skolor. Möjligen av Ryssland eller av den som bjudit in ryssarna; Syriens diktator Assad.
Det får inte vara så här. Det måste till politiska åtgärder NU! Börja med att göra det lättare att ansöka om asyl och framförallt lättare med familjeåterföreningar. Alla kommer att tjäna på det.
Och alla vi vanliga; fortsätt donera till UNICEF. Bor du i Finland skickar du ett SMS med texten UNICEF till nummer 16499 och vips har du donerat 10 euro på bara en minut. I Sverige är numret 72 900, texten UNICEF och donationen 100 kronor.
Nu ska jag försöka rycka upp mig och komma ihåg att vi som har möjlighet att leva vanliga, lyckliga liv har en skyldighet att också utnyttja den möjlighet så att vi kan upprätthålla det goda i världen – det som gör det värt att orka kämpa vidare.
Hit och dit och tillbaka igen 
Har donerat extra både till Unicef och Röda korset denna månad. Egentligen borde man ju göra något mera konkret, men jag har inte tiden och orken. Skäms att köpa mig fri, men tänker att det åtminstone är något.