Jag hamnade i en Twitterdiskussion (vilket är en paradox, stört omöjligt att föra diskussion via Twitter) med Aktivarum om invandringen i skolan. En artikel i gårdagens DN presenterar nämligen forskning som visar att invandringen är den största och enda helt säkerställda faktorn som förklarar Sveriges fall i Pisaundersökningen. På grund av Sveriges stora mottagande av asylflyktingar som sedan ska gå i svensk skola uppvisar svenska skolan som helhet betydligt sämre resultat än om man bara räknar med svenskfödda elever.
Det här är viktigt forskning som måste tas i beaktande för den antyder att invandrade barn behöver mer stöd.
Men här finns en enorm risk för vidlyftiga feltolkningar av studiens resultat. Forskaren själv skriver:
”Det är möjligt att resultaten bland skolbarn med svenskt ursprung också kan ha påverkats av förändringarna i elevsammansättningen. Detta är dock svårt och osäkert att beräkna. Forskning som analyserar frågan med Pisadata finner en liten negativ påverkan av en högre andel elever med invandrarbakgrund på infödda elevers resultat. På grund av osäkerheten bör man inte dra alltför stora växlar av detta.”
Det vill säga: det finns en mekanisk, statistisk förklaring i asylsökande och invandring till fallet i Pisaundersökningen . När man räknar med resultaten från dem som har flytt krig och bara gått några år i svensk skola sjunker resultaten. Det finns dock inte belägg för att säga att invandringen är orsaken till svenska skolans problem eller att invandrare skulle förstöra svenskars utbildning.
Därifrån kom vi in på en diskussion om logik. Aktivarum menade nämligen att det är logiskt att många invandrarbarn i en klass påverkar undervisningen negativt. Om läraren måste hjälpa några väldigt mycket kommer det att ta tid från de övriga eleverna. Och jag håller med om att det verkar helt logiskt men det är ändå inte vad forskningen visar. Studien i fråga visar inte det här, hur logiskt det än verkar. Och ska vi tala logik är det minst lika logiskt att skylla på privatiseringen av skolor, undermålig lärarutbildning eller pedagogiska brister – faktorer som studien inte heller kan bekräfta eller avfärda även om forskaren själv antyder att vi ”måste […] anpassa pedagogiken och skolkulturen” till nutidens krav.
Jag sade det då och jag säger det igen: logik är kontextuell. Till svar fick jag bland annat det här:
@FruCharlotte @EnStillaUndran Personligen är jag omgiven av prylar som om de skapades av personer som hade annan logik – inte funkade alls.
— Erik Wedin (@Aktivarum) 29 juli 2015
Men det är en himmelsvid skillnad på att ha prylar tillverkade efter en viss logik. Mekanik tenderar till att följa vissa lagar. Människor däremot tenderar till att tänja på lagarna.
@FruCharlotte Logik validerar bättre än avsaknad på logik @Aktivarum @EnStillaUndran
— Samtidens dumhet (@Bashflak) 30 juli 2015
Logik validerar inte. Logik hjälper oss att greppa, men logik gör inte någonting sant.
@Bashflak Man måste vara rationell/rationalist för att anamma logik. Går man på känsla är logik oftast ett hinder. @FruCharlotte @Aktivarum
— EnStillaUndran (@EnStillaUndran) 30 juli 2015
Och jag tänker inte gå in på de, förvisso intressanta, definitionerna av logik för bara i det ovan syns flera olika varianter. Vad jag vill understryka är bara att logik som förklaringsmodell till samhälleliga fenomen förutsätter att människor alltid handlar logiskt och let’s face it: det gör vi inte. Därför ska man passa sig väldigt noga för att ta en studie i whatever ämne och dra så kallade logiska slutsatser på basis av den om det inte finns grund i själva studien för sådana slutsatser. I den nyss nämnda studien finns det inte grund för att påstå att invandringen kraschar svenska barns skolgång.
Det mest klassiska exemplet på logiska feltänk måste förresten vara den vetenskapliga bevisningen för universums uppbyggnad och den geocentriska världsbilden. Jorden är det viktigaste i universum, för där bor vi. Alltså måste jorden vara i centrum och allt annat snurra runt jorden. Superlogiskt! Världen är full av liknande fullkomligt logiska slutledningar som inte heller är sanna, till exempel om mässlingsvaccinets koppling till autism.
Hit och dit och tillbaka igen 
Jag inser att jag säger ungefär samma sak som du fast på ett annat sätt. Nåja, kanske det är någon som förstår mig bättre än dig.
Logik är som matte – det är ett verktyg vi kan använda för att förstå världen men i sig själv är det värdelöst. 2 + 2 = 4 säger liksom ingenting om man inte på något sett kopplar ihop det med någonting konkret (t ex om jag har två äpplen och du har två äpplen så har vi fyra äpplen ihop).
Med hjälp av logik så kan man dra slutsatser utifrån premisser. Om premisserna är ”hundar kan flyga” och ”Kalle Anka är en hund” så är slutsatsen att Kalle Anka kan flyga fullt giltig. Hurvida en logisk slutsats stämmer eller inte beror dock på sanningshalten i de premisser slutsatsen bygger på (mitt exempel är t ex rent trams eftersom det varken stämmer att hundar kan flyga eller att Kalle Anka är en hund).
Utifrån det här så är jag helt med dig vad gäller Aktivariums argument – det är ett logiskt argument men forskningen i sig ger inget stöd till premisserna som argumentet bygger på. Det ger inte heller något stöd till motsatsen, vilket innebär att vi utifrån den här forskningen inte kan dra några slutsatser om Aktivariums slutsats stämmer eller inte. Studien verkar överhuvudtaget inte ha hittat något stöd för att invandrare påverkar svenskars skolgång nämnvärt, vilket om jag förstår saken rätt är vad som diskuteras.
Med det sagt: om jag förstår dig rätt så är det du försöker säga när du säger att logik är kontextuellt att olika människor utgår ifrån att olika premisser är sanna, vilket gör att man kommer köpa vissa logiska slutsatser men förkasta andra. Om man tror på premissen att Bibeln är sann och att den säger att homosexualitet är synd så kommer man köpa att homovigsel är fel medan man förmodligen inte gör det om man är ateist (t ex). Kontexten här är hurvida man köper det som står i bibeln eller inte. Förstår jag dig rätt?
Du har förstått mig alldeles rätt och förklarar det bättre än vad jag själv gör! När jag hävdar att logik är kontextuell så gör jag det utifrån en historikers synvinkel. Fakta är förstås fakta oavsett kontext, men logiken bakom resonemangen är baserad på premisser som i sin tur är knutna till kontext.
2+2 = 4.
2 äpplen + 2 äpplen = 4 äpplen
men
2 äpplen + 2 päron blir varken 4 äpplen, 4 päron eller 4 päpplon.