En fråga om genusvetenskapens historia

Jag fick en fråga från Britt-Mari. Hon undrar när man började läsa/forska i genushistoria på universiteten i Sverige. Genushistoria började som kvinnohistoria på 60- och 70-talen. Kvinnohistoria föddes ur behovet av att skriva socialhistoria och hör nära samman med exempelvis arbetarhistoria. Tidigare historieskrivning hade varit inriktad på politisk historia i form av årtal, krig och kungar. Under första hälften av 1900-talet hände mycket med historieskrivningen och det föddes ett antal nya ”skolor” beträffande hur man skulle skriva historia, vad som var relevant och viktigt och vad som driver samhällen. Kvinnohistoria som ämne hörde förstås ihop den feministiska rörelsen, men den var också ett barn av sin tid i den bemärkelsen att historieämnet som sådant utvecklades enormt vid den tiden.

Ämnet växte fram med de kvinnor som studerade historia allteftersom dessa kvinnor klättrade uppåt i universitetshierarkin och fortsatte att ha kvinnors historia som objekt. Det var förstås inte alls populärt i början, men i takt med att fler och fler anslöt sig till de forskare som redan forskade i kvinnohistoria växte ämnet likväl. Det kvinnohistoriska seminariet i Göteborg var ett av de första, och det finns fortfarande kvar som ett betydande seminarium. Den första professorn i kvinnohistoria i Norden är Gunhild Kyle, som utnämndes 1984. Då fanns det alltså också ett uttalat kvinnohistoriskt seminarium – det vill säga en samling studenter som alla forskar i kvinnohistoria.

Riktigt när kvinnohistoria blev genushistoria är svårt att säga. En del anser fortfarande i dag att de sysslar med kvinnohistoria, många andra (jag, till exempel) tycker att  genus är ett betydligt bättre begrepp eftersom det visar att vi inte bara sysslar med kvinnornas historia utan med historia ur ett genusperspektiv. Begreppet genus lanserades i Sverige av Yvonne Hirdman (som numer är professor i historia i Stockholm), som också talar för att kvinnohistoria inte bara handlar om vad kvinnor gjorde utan ska problematisera kön. Det betyder att man inte bara ska beskriva vad kvinnor (eller män) gjorde utan göra det utifrån att de var just kvinnor (eller män).

Den som vill läsa mer om Gunhild Kyle och den tidiga kvinnohistorian kan göra det här!

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s