Tröttsamma typer och historielösheten

Det finns ganska många saker som jag tycker i grund och botten är väldigt enkla men som verkar vara helt otroligt svåra för somliga att greppa. Det mesta av det verkar grundas i den nya historielösheten, där man ser på Sverige (eller Finland för den delen) i dag utan att ha någon som helst förståelse för hur vi har kommit hit. Och jag menar nu inte att alla måste börja rabbla kungalängder och avgörande årtal och sånt, men man skulle åtminstone kunna sluta stoltsera med att man inte förstår. Som en gåva från ovan kom i dag i mitt FB-feed den här bilden, om den historielösa karriärkvinnan.

Jag tycker förstås att man inte måste vara feminist bara för att man är kvinna. Själv är jag inte heller bekväm med uttrycket så som det används i dag. Med det sagt är det en sak att vara skeptisk mot delar av dagens feministiska rörelser, och en helt annan att inte förstå vad feminismen gjort för jämställdheten. Vi har alltså inte kommit så nära jämställdhet som vi är i dag för att kvinnor som individer har fått frihet att utveckla sig, utan för att kvinnor som grupp stått upp för sina grundläggande rättigheter. Hela anledningen till att vi i dag kan tala om kvinnor som individer och om kvinnors självförverkligande är den kamp som kvinnor som grupp fört före oss. Det bekväma liv vi lever i dag hade vi inte haft om inte tidigare generationers kvinnor gjort sig jävligt obekväma – i dubbel bemärkelse. Hur många av oss i dag är beredda att förlora allt vi har för att föra en sådan kamp?

Å andra sidan kan jag få fullkomligt krupp på historielösa radikalfeminister också, för kvinnokampsrörelsen har aldrig varit så enkel som ”kvinnor mot män”. Alltsedan starten har rörelsen till exempel inkluderat även män. Kampen har dessutom inte varit mot män (vilket man lätt kan få intrycket av i dag) utan mot strukturerna. Det är en himmelsvid skillnad, dels eftersom att män inte är en homogen grupp som kollektivt förtjänar kvinnlig vrede och dels eftersom att strukturer skapas och upprätthålls av både män och kvinnor. Ja, och sedan är rörelsen för kvinnors rättigheter den enda folkliga rörelsen där sådana vars rättigheter man kämpar för också finns på den andra sidan; det fanns flera anti-kvinnorättsrörelser som startades och drevs av kvinnor.

The National League for Opposing Woman Suffrage skapades år 1910 när Women’s National Anti-Suffrage League slogs ihop med Men’s League for Opposing Women’s Suffrage.

Det kvinnliga kollektivet var alltså aldrig så enkelt definierat, även om kollektiviseringen av kvinnors erfarenheter var av avgörande betydelse. Enkelt, eller hur? Historia behövs. Historielöshet är farligt. Vi ska fortsätta på det temat under veckan, men nu ska jag skriva avhandling.

Kuriosa: Stavningsprogrammet ville rätta ”kvinnokampsrörelsen” till ”broderskapsrörelsen”. As if.

22 thoughts on “Tröttsamma typer och historielösheten

  1. Jag kommer verkligen inte att säga emot ditt påstående att kvinnokampsrörelsen har varit bidragande till kvinnors ställning i (väst)världen idag.

    Däremot är jag lite skeptisk till det som jag tolkar som både serien och du i din text verkar mena hade varit alternativet om en sådan kvinnokampsrörelse inte funnits, dvs. att kvinnor inte hade haft rösträtt, arvsrätt m.m. och överhuvudtaget haft en ställning som inte ändrats sedan 1700-talet (eller något, så historielös är jag).

    Med anledning av att vi haft en ekonomisk utveckling de senaste 200 åren som saknat motstycke tidigare i världshistorien så känns det inte som ett jättetroligt alternativ. Jag skulle snarae säga att ju bättre ett samhälle går ekonomiskt, desto fler rättigheter får alla dess medborgare, dock möjligtvis vid olika tidpunkter och inte helt i samma utsträckning.

    Så det känns inte särskilt osannolikt att kvinnor idag hade haft det klart bättre än innan kvinnokampsrörelsen även om en sådan rörelse aldrig funnits (sen kan man ju spekulera i som en sådan rörelse är ounviklig vid ett förbättrat ekonomiskt läge), frågan är dock hur situationen sett ut istället. Likadant, bättre, sämre?

    • Det finns många ekonomiskt avancerade länder idag där kvinnor inte har mycket frihet. Betänk dessutom att trots kvinnorättsrörelsernas kamp så dröjde det till efter andra världskriget innan alla Västeuropeiska länder ens gav kvinnor formell rösträtt. Schweiz införde det 1959 och då bara i vissa kantoner, på federal nivå först 1971, och i en kanton så sent som 1990. Detta är och var ett av världens absolut rikaste länder (Saudiarabien är också ett mycket rikt land, för den delen). I Storbritannien var våldtäckt inom äktenskapet legitimt fram till 1993 (om jag minns rätt, men någon gång på 1990-talet i alla fall). Och betänk att Beauvoir (som egentligen hade en mycket dyster kvinnosyn) skrev 1949 att trots att kvinnan tillerkändes samma rättigheter som männen på pappret så hade de det inte i praktiken.

      Renässansen beskrivs ofta som en rationalitetens seger över irrationaliteten men vad gällde kvinnan blev hennes ställning snarare svagare än tidigare till stor del beroende på att de ekonomiska strukturerna förändrades och utvecklades. (Även om hon fick stort inflytande hemmavid under 1600-talet eftersom männen jämt var ute och krigade).

      Sedan kan man förstås hävda att kvinnor skulle ha haft det bättre än innan kvinnorättsrörelsen eftersom vi har bättre hus, tillgång till livsmedel och så vidare. Och det är förstås sant. Men rättigheter ökar inte med nödvändighet med ekonomisk utveckling. De stora kraven på rättigheter (som franska revolutionen) ägde ofta rum i situationer av ekonomisk kris eftersom det är just i kriser som de fattiga och rättslösa är mer utsatta än någonsin (den franska deklarationen inkluderade inte kvinnor även om det fanns de (exempelvis Condorcet) som menade att kvinnor också borde få rösträtt.)

      Det finns dessutom en annan sida av detta. En viktig anledning till att det dröjde så länge innan kvinnor fick rättigheter var, som Charlotte påpekar, att de själva ifrågasatte att de skulle få det. De negativa föreställningar som män historiskt hade om kvinnor (och nu talar jag i förfärligt generella termer men om jag skulle lägga ut det här ordentligt skulle posten bli alltför lång) fanns även till stor del bland kvinnorna. Om det inte funnits en kvinnorörelse skulle det sannolikt ha berott på att ingen kommit på idén att kvinnor skulle kunna inneha rättigheter och i så fall skulle de knappast ha fått det.

      Så, nej, ekonomiskt välstånd medför inte automatiskt rättigheter för alla och envar, om det inte varit för kvinnorättsrörelserna så skulle kvinnor sannolikt ha haft en usel tillvaro idag. Det finns något mycket farligt i att tänka att det finns något naturligt och självklart i samhällsutvecklingen. Vi (kvinnor likaväl som män) har de rättigheter vi har idag därför att andra (men även kanske vi själva) kämpat för dem.

      Ursäkta om det brev rörigt. Jag skrev i all hast. Måste jobba.

  2. Jag tänker som Chade inte säga emot, men vill också liksom hen hävda att hade det inte varit för modern energiutvinning, stålframställning, petroleumprodukter, elektrifieringen, kylskåpet, tvättmaskinen, dammsugaren, mm. så hade inte kvinnor och män haft någon tilltagande frihet alls att kämpa för under de senaste 200-åren.

  3. Som du skriver: Historielöshet är farlig.

    Det håller jag med om.

    Men när historiskt viktiga män (som bland MYCKET annat uppfunnit viktiga saker som tvättmaskinen och kämpat för kvinnors lika rättigheter) beskrivs som kvinnoförtryckare slår kvinnokampen bakut som biter den hand som föder den. Eller som de säger over-there: It backfires!

    Män och kvinnor har alltid (ja, faktiskt _alltid_) varit beroende av varandra och dragit nytta av det motsatta könets olikhet, styrkor och specifika egenskaper.

    Jag är trött på historielöshet, oberoende vem som visar upp den. Jag är dock för evigt tacksam för tidigare generationers dagliga kamp för att jag skulle kunna bli till och få leva i den bästa av världar som människor någonsin skapat (se det som en utmaning att hitta en bättre plats eller epok att leva i än dagens Sverige).

    • När har uppfinnaren av diskmaskinen utmålats som kvinnoförtryckare i egenskap av uppfinnare av diskmaskinen? Eller män som kämpat för kvinnors lika rättigheter i egenskap av att vara män som kämpar för kvinnors lika rättigheter?

      Och specifika egenskaper? Jag kan enbart komma på två sådana egenskaper – kvinnor kan föda barn och kvinnor kan mata barn med bröstmjölk (de har vi förvisso dragit nytta av men det känns som för lite för att det ska vara värt att ta upp i sammanhanget) – utöver det kan kvinnor ingenting som inte män kan i stort sett lika bra och vise versa.

      • Man behöver inte påstå att alla framgångar tekniskt och socialt med jämlikhet och jämställdhet har ett enda exklusivt ursprung i kön eller klass. Det kan mycket väl vara så att Hoover var en kvinna, detta är inte intressant i den historiska överblicken. De som bidrog var både män och kvinnor och de som gynnades var både män och kvinnor.
        Du bortser fån en skillnad i egenskaper som jag just nu kan komma på. Mäns två till tre gånger större muskelmassa har gjort att de manuella arbeten som utfördes i jordbruk, gruvor och manufakturier utfördes av män eftersom det gällde förflyttning, lyft och transport av gods på mellan 50 och 70 kilo. Detta var inte det kvinnorna utförde vid anställning på sådana arbetsplatser. De skötte i de flesta fall sådant som var mindre tungt men inte desto mindre slitsamt.
        Sedan är det ett faktum, som Charlotte påvisar, att det var både kvinnor och män som försökte hålla utvecklingen stången och det var helt säkert både kvinnor och män som drev på den. Att kalla alla dessa för feminister utav den anledningen, att det kom gott ur deras kamp, är ok för mig men borde förvåna de som en gång kämpade för ett drägligare liv. Tack vare den tekniska utvecklingen gavs verktyget att ta upp kampen och förbättra för alla!

        • ” Du bortser fån en skillnad i egenskaper som jag just nu kan komma på. Mäns två till tre gånger större muskelmassa har gjort att de manuella arbeten som utfördes i jordbruk, gruvor och manufakturier utfördes av män eftersom det gällde förflyttning, lyft och transport av gods på mellan 50 och 70 kilo. Detta var inte det kvinnorna utförde vid anställning på sådana arbetsplatser. De skötte i de flesta fall sådant som var mindre tungt men inte desto mindre slitsamt.”

          De kanske de inte gjorde, men de hade kunnat göra det. Kanske inte lika bra, men de hade fortfarande klarat det (de klarar av att jobba som undersköterskor, liksom). Vilket var just min poäng – barnafödande och att förse barn med bröstmjölk är de enda specifika egenskaperna för könen då dessa är de enda egenskaperna i människan som är omöjliga för ena men inte andra könet.

          (Och män har större muskelmassa men inte två till tre gånger större.)

        • Om det vore två till tre gånger större muskelmassa skulle inte kvinnor då ha svårt att… hm… Gå? Stå upp själva?

          Och inte får att jag har arbetat i gruvor eller jordbruk, men under sex år i den tunga industrin tror jag att jag var tvungen att lyfta mer än 50kg kanske tre gånger. Vi gjorde det ibland ändå för att det var snabbare än att vänta på en truck, men det är en annan sak. I vården däremot ingick det i jobbet att göra det flera gånger dagligen. Det skall finnas lyfthjälpmedel, men de finns inte, och människan måste på toa, så då fixar man det.

          • Jämförelse i muskelmassa mellan män och kvinnor har jag förgäves försökt att hitta underlag för trots ivrigt googlande. Jag kommer bara fram till löst att mäns muskelmassa är cirka 40% och kvinnors cirka 34% av vikten. Kvinnor väger mindre än män, lite matte på det, men kanske inte två till tre gånger som inte kan verifieras. Man bör kanske också påpeka att mäns och kvinnors konstitution under övergången till industrisamhället och urbaniseringen skiljer sig väsentligt från dagens.
            Emellertid, att dina anekdotiska bevis skulle ha något att göra med situationen under exempelvis 1800-talets första hälft finner jag märkligt. Övervikt var till exempel inte särskilt vanlig bland den arbetande befolkningen, pösmunkar och soffpotatisar fanns inte bland dem. Att det man gjorde var lyfte, flyttade, transporterade för hand laster om runt 50-kilo jämförs med dagens industriarbete känns högst irrelevant. Kvinnor utförde inte det tunga arbetet som män utförde. De hade helt enkelt inte fysiken. Att det fanns tillräckligt med slitsamma sysslor för kvinnor i långa arbetsdagar förändrar inte detta.
            Jag är gammal nog att ha bevittnat manuellt arbete inom jordbruk, exempelvis, och jag försäkrar där fanns ingen som tilläts vänta på någon truck!
            Truck???

            • Jag tänker helt fräckt utgå från att du egentligen förstår att jag inte tror att bönder på 1800-talet använde truckar.
              Sedan trodde jag att du försökte visa att män och kvinnor hade olika arbetsuppgifter på grund av deras olika medfödda förutsättningar, om du istället ville visa att män var mer macho i början av 1800-talet så fyller mina ”bevis”, som jag aldrig påstod skulle bevisa något, ingen större funktion, nej.

              • Nä det är sant, jag ger dig rätt i detta. Jag har tagit mig friheten att förutsätta att kvinnorna var betydligt mindre än män för 200 år sedan, liksom de är nu. Om det inte var så, faller hela mitt resonemang. Och att påstå att det var i högre grad män som utförde de tunga arbetena kanske är en missuppfattning. Då återstår bara machoaspekten.
                Men som Übereil kunnat konstatera ovan, så är det kvinnor som föder barn och bröstföder dem. Detta kan åtminstone anses vara en medfödd skiljaktighet. En medfödd skiljaktighet som för många kvinnor kunde innebära en 20-årsperiod av barnafödande och barnpassande.
                Jag tycker ändå att mycket tyder på att det innan mekaniseringen var män som utförde de tunga arbetena. Att dessa arbetens moment anpassades efter vad män klarar av och att det fåtal kvinnor som arbetade inom dessa verksamheter därför inte kunnat prestera samma.
                Inget av detta går att jämföra med dagens arbetssituation. Det finns inte något jobb idag som kräver dåtida lyftkapacitet. Jämförelsen haltar dessutom eftersom arbetande människors konstitution har förändrats från då till nu. För att kunna lyfta flera ton om dagen krävs träning och god konstitition som man erhåller via jobbet. Idag erhålles god konstitution medelst träning på gym. Om tesen om likartade medfödda förutsättningar för kvinnor och män skall vara hållbar, då borde kvinnor och män ha ungefär samma styrka och snabbhet efter träning. Vad skulle förhindra detta? Hur mycket vi än vill att det skall vara så, går det att med lätthet konstatera att så är det inte.
                Att det rörde sig om ton som flyttades dagligen av män (och en del kvinnor) påvisas av följande historiska anekdot. När Vittsjö Mejeri lades ned levererades 41 ton mjölk dagligen av fem mjölkbilar. Det vill säga dryga åtta ton per bil och chaufför. Det var i de flesta fall kvinnor som mjölkade korna, men det var män som såg till att de kom ut från lagården och upp på mjölkborden, från mjölkbord till mjölkbil och sedan in i processen vid mejeriet. Detta var ändå bara en av alla de tunga sysslor inom lantbruket som både män och kvinnor fick slita med.
                Detta var ett exempel men det går att fortsätta med isutköraren, kolutköraren, drickabilen med flera. Hur många ton var detta som lyftes? Dagligen! Och av vem?

      • Varför denna besatthet av det negativa när jag försöker påpeka det positiva?

        Att klanka ner på andra, att skjuta ner folk och dissa när man kan hylla, hissa och hedra – det är för mig en gåta.

        Att du inte har kunskap och/eller fantasi nog att sätta dig in i andras situation gör bara att ditt liv blir blekare, tommare och ensammare.

        Om du vill replikera, vänligen kom med något som vi kan använda för att bygga vidare på för en gemensam framtid!

      • Hur kämpar du själv för mäns lika rättigheter? Hur många organisationer sysslar med mäns lika rättigheter? Du förstår, hoppas jag.

    • Off-topic filisofiskt
      Jag har funderat på det ibland. Skall man vara tacksam för att Hitler startade Andra Världskriget? Jag menar annars hade inte historien sett ut på ett sådant sätt så att just min mor och far möttes och just min lilla spermie valdes vid exakt rätt tidpunkt.

      On-topic (eller till din kommentar iaf)
      Man kan ju ha två tankar i huvudet. Nu vill jag inte visa på min värdelösa historieförmåga på en blogg skriven av någon som har bra historieförmåga – men var inte Churchill jätterasist och ändå en av de personer i världshistorien som betytt mest för antirasismen? Gregory Pincus var antagligen med dagens mått mätt en sexistisk gubbe – ändå är han kanske den viktigaste personen för kvinnokampen på 1900-talet. Man kan vara både och.

  4. @Benanderii:
    Det verkar ju som att vi båda är överens om att en genomsnittlig man är, och var starkare än en genomsnittlig kvinna, och att män och kvinnor förr i tiden var starkare än män och kvinnor nu för tiden?
    Det jag försöker få fram är att kvinnor trots detta kunde göra de tunga jobben. Det var svårare för dem, det tog längre tid, men de fick det gjort när de var tvungna.
    Eftersom du verkar gilla exempel från jordbruket mer än industrin kan vi ta 30-åriga kriget. Sverige skickade ut ungefär 150000 män, och, misstänker jag, inte sådär jättemånga kvinnor. Sveriges befolkning i början av 1600-talet var enligt de flesta källor runt eller just under 1 miljon, Antagligen är det olika eftersom vissa räknar med dagens gränser och andra med 1600-talets. Hur som helst, om vi säger en miljon för att vara generösa. Då försvann alltså en tredjedel av alla män. Inte en tredje del av alla arbetsföra män, utan en tredjedel av alla personer av manligt kön. De som försvann däremot, var alla vuxna eller nästa vuxna och bland de friskare och starkare. De försvann förvisso också från de som behövde mat, men fördelningen mellan män och kvinnor i arbetet förändrades ändå radikalt. Jag vill påstå att kvinnorna skötte jordbruket, och att det var värre och jobbigare på alla sätt än det hade varit när männen fanns där, men att de gjorde det.

    Män kan däremot inte föda barn även om de får extra tid på sig och tar i lite mer. Det ena är en skillnad i i vilken utsträckning egenskapen finns där, det andra är en skillnad i huruvida den finns där överhuvudtaget.

    • Jag har inga uppgifter som motsäger din tes, utan jag håller med, det fanns kvinnor som gjorde mäns arbete vilket jag också nämner. Skillnaden i kapacitet är vad jag pekar på. De tunga jobben var avsedda för män. Inget därmed sagt att kvinnors jobb var enklare men det var annorlunda.
      Vad gäller dina insikter om arméernas sammansättning under stormaktstiden skall jag bara kommentera. Hos historiker som Åberg, Henriksson, Englund och Harrison kan man få uppgifter om vad dessa bestod av. Någon har sagt att en armé vid denna tid var större än de flesta större städer som fanns i Europa. De gifta männen hade sina hustrur med sig, sedan fanns det massor med människor som utförde de sysslor som inte hade direkt med krigföringen att göra. Jag gissar att folk fick följa med i tåget eftersom möjligheten att försörja sig var dålig annars. Men det är klart, kvinnor (och barn) fick ersätta män där det förekom brist på sådana.
      Man kan också se hur ett hushåll på landet såg ut vid ingången av artonhundratalet. Förutom bonden, hans hustru och deras barn fanns det tidvis pigor och drängar som också ingick i hushållet. Dessutom ofta undantagsfolk och gåvor till sockenstugan. Det var alltså inte frågan om några kärnfamiljer i modern mening. Det finns dessutom belägg för att vid dödsfall av mannen inom ett bondehushåll, kunde inte hustrun driva gården vidare utan att gifta om sig. Och troligtvis även det omvända.
      Det där med arméerna är väldigt intressant och jag har ingen uppfattning om hur det utarmat jordbruket men vet med säkerhet att många kvinnor följde med ut i kampanjerna.

  5. Angående hårt och tungt arbete vet alla som läst lite ekonomisk historia att den kinesiske risbonden anses vara den människa som utfört iaf mest arbete under sin levnadstid. Ständigt hårt och tungt arbete året om med utgrävning och underhåll av sina avancerade bevattningssystem som gjorde det möjligt med 4 skördar per år. Det är detta eviga enorma slit under 16-18 hundratalen som ligger till grund för den kinesiska folkmängden anser man väl allmänt idag. Och kvinnorna stod för merparten av detta arbete. De kvinnor vs som inte fick sina fötter förstörda i det vidrigaste kvinnoförtryck jag känner till. Den kinesiska fotbindningen.

    En annan hårt arbetande grupp var de svenska skogsfinnarna. Under 17-hundratalet ”importerade” Sverige sk skogsfinnar från Savolax för att röja Svensk urtidsskog i Värmland med deras unika och mytomspunna svedjebränningsteknik, Arbetet var mycket tungt och hårt och skördarna från den feta askan ofta enorm. Uttrycket ”rik som ett troll” lär härstamma från gnälliga fattiga svenskbygder i dalgångarna och syfta på de råa finnarna som levde i sydsluttningarna högre upp i den stora mörka värmländsla urskogen.

    • Såna här redogörelser är värdefulla i försöken att bemästra historielösheten, alltså även och i synnerhet den som Charlotte påvisar. När det gäller risbönderna i Kina inställer sig frågan, vad gjorde männen? Låg dom i ladorna och drack risvin och rökte på? Nä, jag tror inte det men vet inte alls. Ett mycket intressant ämne liksom den med skogsfinnarna från Savolax!

  6. Hur är det med männen bakom de kämpande kvinnorna? Jag antar de måste finnas där? Det behövdes väl en hel del vettiga män som kunde sätta sig in i kvinnans orättvisa situation för att få en förändring till stånd? Dvs. män med makt måste ändra åsikt för att kvinnorna skulle få det bättre.

    Jag vill inte lyfta fram mannens roll för kvinnorna. Men jag vill föra fram att för att få en förändring till stånd i en demokrati så måste man få majoriteten med sig. Jag tror det här är en sanning som gällde då och ännu idag.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s