En dag klickade jag mig vidare till en blogg som handlade om mat till barn. Det är ett ämne jag själv tycker är jätteviktigt. Tyvärr handlade bloggen mest om hur lurade vi blir av kemikalier och farligheter och om hur allt går åt helvete om man inte själv lagar all mat från grunden, har en kossa som heter Gullmaj på gården och lär barnen att lufttorkade rovor är lika festligt som lördagsgodis. Sånt orkar jag inte läsa.
Och vet ni vad jag gjorde då? Jag slutade läsa. Eftersom texterna dessutom var riktigt långt från min egen syn på världen lät jag också bli att kommentera. Och att komma ihåg vilken blogg det var.
För det finns en sån besinningslös mängd bloggar, bloggare, texter och åsikter att det där med att läsa en blogg som jag inte får ut annat än huvudvärk och magsår av, det låter jag bli. Själv tycker jag att det är ett vinnande koncept, det där med att låta bli att läsa bloggar som ligger långt ifrån min egen värld. Därför blir jag rätt trött när det kommer folk som härjar om att en viss skribent inte går att ta på allvar för att skribenten skriver om vad skribenten tycker är viktigt och inte just exakt den detaljen som just exakt den läsaren tycker är det absolut superduperviktigaste i hela världen.
Det var bara det jag ville säga. Att jag tycker om er som hänger här och tycker ungefär som jag, eller åtminstone tycker att det ok att jag ibland skriver om något som ni inte tycker är ett av de där världsomvälvande, rädda-kattungar-från-döden-inläggen. Och så hoppas jag att ni säger till om det är något särskilt ni vill att jag ska fördjupa, eller något som jag borde skriva om men inte fattat än.
Hit och dit och tillbaka igen 
Amen på det. Jag vill inte heller läsa bloggar som ger mig dåligt samvete för att jag inte sopsorterar rätt, odlar giftfritt eller syr alla kläder själv.
Jag vill läsa kloka saker. Människor som vänder och vrider på sina egna tankar. Väl underbyggda texter som är rättstavade. Inget dem när det ska vara de eller dom. Roliga, snärtiga saker.
Humor och klokskap.
Så, här är jag! 😉
Och det är jag glad för!
Jag tycker om det när du skriver om vardagliga saker som du sen får ihop med något medeltidiskt eller annars historiskt. Att det fanns kvinnor som gjorde eller tänkte si redan då elller så 200 år senare. Allt är bra här, jag trivs.
Festligt! Jag tycker nämligen precis tvärtom, dvs. jag vill inte att de som kommenterar på min blogg håller med mig. Jag bloggar för att jag vill diskutera med alla som inte håller med.
Hoppas denna kommentar är ok! 🙂
Jag håller inte helt med dig. Inte läser jag bloggars som ger mig dåligt samvete. Jag kan inte ens komma på när jag senast skulle ha stött på en sådan. Jag är inte värst bra på att få dåligt samvete. 😉
Däremot gillar jag att läsa bloggar var jag (delvis) inte är av skribentens åsikt i ämnen som intresserar mig. Jag får liksom inget ut av att läsa något som är precis som jag tycker. Att läsa en avvikande åsikt får (hoppeligen) mig att tänka efter och ifrågasätta eller fundera över min egen åsikt. Sen skall det ännu gärna vara välskrivet och med lite extra knorrar.
Jag gillar hur du i mitt tycke liksom har en triangel av teman här på din blogg.