I en mjuk och skön soffa bredvid en doftande julgran, bortom nöjdhet i efterdyningarna av en avslappnad jul i den äkta glädjens tecken, slås jag av den där rädslan för döden som ibland dyker upp sedan jag fått barn. Det finns ett annat sorts värde med livet, någonting större och djupare. Och jag tänker att anledningen till att jag är rädd för döden inte är att jag inte tror att världen skulle kunna fortsätta utan mig utan att jag av hela mitt hjärta vill vara med. Vilken ofattbar lycka att få vara här, att få vara frisk och att få fira jul med sina nära och kära!
Hit och dit och tillbaka igen 