I år kom vintern så snabbt att jag för en stund förstod hur det måste vara att jobba på statens järnvägar där det där med snö och kyla, trots att ett visst statistiskt underlag pekar på sannolikheten för ett årligt förekommande fenomen, fortfarande varje höst möts med ett klingande ”men för i helvete vad är det här” följt av fem månader av bortförklaringar i stil med ”vi var inte förberedda” och ”det har kommit väldigt mycket snö”. Nu är det helt plötsligt 7 minusgrader och snö som ligger kvar.

För två veckor sedan lyfte jag in pelargonerna.
Förra veckan köpte jag det sista som saknades till barnens vintergarderob i form av jackor, handskar och skor.
I början av veckan bytte vi till vinterdäck.

Innan. Det kom. Snö.

HA! Take that, vintern!