Jag har alltid vetat att jag vill undervisa. På hösten brukar suget efter halvmögliga, dunkla korridorer, datorer i nät så långsamma att 80-talets tekniska framsteg upplevs som revolutionerande och studenter i varierande grad av vegeterande stadium vara som störst. Jag älskar det, men på något sätt hade jag hunnit glömma riktigt hur det är. Den där friska höftluften, spänningen, förväntan.
Idag höll jag den första föreläsningen på universitetet och det gick jättebra. Eller. Ni vet. Det var ingen som sov eller så. Och ingen som ens plippade med telefonen. Och så ställde de frågor som jag kunde svara på. På den universella hur-gick-föreläsningen-skalan är det där helt avgörande kriterier.
Det här är vad jag vill göra. Undervisa. Föreläsa. Prata hål i huvudet på folk. Övertyga andra om att det jag tycker är kul också är viktigt, vilket det förstås också på riktigt är. Hoppas det blir mycket sånt i framtiden.
Hit och dit och tillbaka igen 
Jag har också alltid velat föreläsa, men får/fått inte. Däför tog jag initiav själv och var med om att grunda studiecirklar både i arkeologi och genushistoria, då fick jag göra det ibland och däremellan få god diskussion till stånd. Nå, kanske i Umeå nästa vår, det är åtminstone planerat så. Man är sällan profet i sin hemstad så att säga.Lycka till kära vän! 🙂
Jag minns studiecirkeln i könshistoria. Det var via den som jag kom in på mitt avhandlingsämne, så jag kan inte säga annat än tack! 🙂
Och lycka till i Umeå! Hoppas de förstår att ta hand om dig där!
Du blir en utmärkt föreläsare 🙂 Engagerande som få!
En på kontoret som vill vara anonym men som vi kan kalla för Johan sa att han förstod att ingen somnade eftersom de säkert satt och grät i panikångest. Så kan det förstås ha varit.
Kära ”syster”. Vi är många som känner som du – och tur är det. Dock är det med ett visst välbehag som jag varje morgon ser på klockan och med en skön suck konstaterar att jag slipper köra till Hangö. Förstår din nervositet – kände samma darr i knäna inför mötet med varje ny grupp. Lycka till!
Tack Lasse! Och jo, det är skönt de dagar då jag bara kan krypa från sängen till datorn och sedan jobba i min egen takt…
Jag är nästan säker på att du är en alldeles förträfflig föreläsare!
Tack! Jag hoppas att de som lyssnade håller med… 😉