Historikerns historier · Nyhetsplock

Ärlighet när man presenterar sin forskning

Igår presenterade jag som bekant mitt första kapitel av min avhandling för seminariet. Det gick på alla vis åt helvete, inte minst för att min plan om att vara distanserat intellektuell sket sig så fort jag svarade ärligt på frågorna som ställdes. Missuppfatta mig inte, ärlighet i forskningen är viktigt, vi har pratat om det förut och man basunerar ut vikten av den samma på DN.s debattsidor i denna stund.

Men ärligheten när man presenterar sin forskning är så mycket trevligare när man har något intelligent att presentera. Så var inte fallet igår.

Och så frågade min handledare B hur jag hade tänkt när jag skriver att min forskning rör högmedeltiden, trots att jag börjar år 1350 och det vanligen räknas som starten på senmedeltiden.

En kort stund önskade jag att jag hade ljugit. Dragit till med en ”hrm, hrm (riktiga historiker harklar sig alltid innan de talar), enligt Dickson och Lederhosen är den kvalitativa periodisering av vad vi refererar till som mediae aevis kännetecknad av den kvantitativa felmarginalen i det som kommit att kallas senmedeltidens intrång”.

Istället sa jag som det var. Att jag helt enkelt gillade högmedeltiden bäst – även om jag inte medgav att det är för att de hade finast klänningar – och att jag därför letat reda på någon forskare (som säkert hette Dickson eller Lederhosen) som medgav en förskjutning av den traditionella periodiseringen. Bara för att jag ville.

Inte hade det ju med vetenskap att göra. Liksom.

I ljuset av liknande argument gjorde det säkert inget att vad jag presenterade säkerligen också var världens kortaste kapitel.

11 reaktioner till “Ärlighet när man presenterar sin forskning

  1. Jag antar att du inte visste att jag har en toille till en Moy Gown, och en massa meter fantastiskt ylle, och att jag snart skjuter mig pga den frustration som denna toille och vidhängande SKITDÅLIGA mönster skapar.

    Det känns snart som om vi borde kunna ha rätt kul över en kopp kaffe.

  2. Wow! Det finns inga vettigare mönster på Neulakko.net då? Hon har minst två helt fantastiska Moy Gowns. Själv kom jag mig aldrig för att sätta i knapparna i min egen (orka liksom) och har istället tagit mönster från Herjolfsnes (i konstruktionen) men gjort den åtsmitande. För att jag ville. 🙂

    Och om du någonsin har vägarna förbi Helsingfors lovar jag att bjuda dig på en kaffe!

  3. Hej, det är helt normalt att underprestera vid forskarseminariet. Få på plats vet vad just du talar om och resten har inte förberett sig – har alltså inte läst texten innan de ser den på semit p.g.a. sina stressiga dagjobb (de flesta sysslar ju eg. med forskningen som bisyssla, fastän det officiellt är deras ”huvudsyssla” och ”bisysslan” på SLS el. likn deras h-sysla) – och slänger därför ur sig de mest ”smarta” av kommentarer för att verka visa. Ifall de vore ärliga, skulle de erkänna att de fattar inget. Ergo: man bara kan sitta och glo på dem med vanvettig blick, eftersom man ju inser hur det är fatt. Jag tror och har personligen erfarit att medeltidsforskare är ett bättre forum att ventilera sin forskning med, t.ex. Dies m – lägg in ett paper dit i höst (CFP är väl på g just nu). Kram! 🙂

    1. I mitt fall verkade det som om de flesta faktiskt läst texten, och jag tyckte att jag fick förvånansvärt användbara kommentarer med tanke på hur oduglig texten var. Skämdes gjorde jag bara över att jag inte hade lyckats prestera något bättre när folk ändå lagt ner tid på att läsa och kommentera. Opponenten hade dessutom riktigt bra synpunkter på hur jag kunde strukturera om! Så det är jag tacksam för! 🙂

      Jo, jag vet att CFP för Dies är nu, men det är väl infirmitas så jag har liksom inget att tillägga där. Men om jag får möjlighet tänkte jag gå och lyssna!

  4. Mmm. Har en grönlänning också. Stortrivs i den. Neulakku.net säger du… Hmmm… Alltså, finska är ett ganska fantastiskt obegripligt språk om man bara kan rautakankki och kevyt maito och säästö pankki. Mitää on Moy Gown?

  5. Men får du för dig att göra en moy så beställ INTE mönster från handelsgillet. Eva suckar, och säger att hon behöver göra om det mönstret och ja, det behöver hon verkligen, för den som gjort det kan inget om mönsterkonstruktion. Alls. Det stämmer inte alls runt ärmhål och axel och just där är ju just Moyen lite … speciell. [insert valfri svordom här]

    Kanske skulle det gå bättre för mig om jag kunde några rejäla finska kötteder?

Lämna ett svar till Jessica Avbryt svar