Etikett: Saker jag hittar i min trädgård

Vardagslivet

Mother and Father Nature

Charlotte1 kommentar

Jag och min högt vördade älskade make försommarfixar i trädgården:

Make (sitter på gräsmattan och lyfter på en kantsten): Frkn, goddamn fire ants! They’re frkn everywhere!
Jag (minns tidigare års utvecklade jakt)
Make (med sån där röst som pissmyror säkert hade haft om de pratade): Oohhh, I’m a fire ant. I have schtingers. Oohh.
Jag (betraktar det mentala förfallet med skräckblandad förtjusning)
Make: Oohh, I’m schoo dangerous with my schtinger. (till mig) Why would Mother Nature do this? Why?
Jag: I’m quite sure those could be attributed to Father Nature.
Make: No way. Father Nature is all like ”I’m gonna create these ants with stingers and lasers and shit” and then Mother Nature is all like ”No, you cant have both stingers and lasers”.
Jag: You’re right. Had fire ants been the construction of solely Father Nature they would have had lasers.
Make (ganska inspirerad): And Father Nature just ”Ok, I’ll just go for the stingers then, but can I at least get them Collective Mind?”.

Vardagslivet

Pelargonerna flyttar ut

CharlotteLämna en kommentar

Idag är det den stora pelargon-flyttar-dagen då alla pelargoner får flytta ut. En del av dem flyttade redan för några veckor sedan men den här varma, mulna dagen är som gjord för att resten ska få flytta. Solsken tycker de som bekant inte om innan de hunnit vänja sig vid utelivet.

Och så blommar sticklingarna. Det finns hopp!

Vardagslivet

Det här med klematis

CharlotteLämna en kommentar

Jag älskar klematis. Även om jag förstås också är förtjust i Clematis medeltidspuben där det möjligen i min ungdoms dagar förekommit dans på borden och där jag vet inte hur många av mina vänner lyckats tutta eld på sina fjäderplymshattar talar jag nu så här när jag är äldre och visare och tycker att det där med att beskära rosenbuskarna är spänning nog för en fredagskväll om klematis växten.

Jag har tolv klematis i trädgården. Av dessa har nu alla utom en liten stackare jag fick från Mummi efter ett besök i Estland visat att de överlevt vintern. Även om det inte är särdeles vackert brukar jag skydda nedre delen av stammen på yngre klematis med en finessfullt tillklippt bit plastsäck. Trixet är att inte stänga till helt (som bekant är det inte så lätt att andas i plastsäckar, inte ens för blommor) och att inte sätta säcken helt inpå stammen. Då blir det skuggigt men varmt och plantorna växer så in i…

Klassisk trädgårdsdesign när den är som mest stilren.

Här är Piilu. Piilu planterades för två år sedan, blommade som bara den första året och kom inte alls förra året. I år, till min stora glädje, är den på väg tillbaka!


Ungarna och jag brukar gå runt och speja i landen varje dag.

Kommer morotsfröna (rätt svar: inte ännu)? Klarar sig klätterrosen (rätt svar: nngng prkl)? Hur ska det gå för den sista klematisen (rätt svar: återstår att se)? Ser man faktiskt bättre med sin handkikare (rätt svar: självklart)?

Vardagslivet

Katterna firar vår

Charlotte4 kommentarer

Ett tydligt vårtecken är att katterna är mer ute än inne. Till och med gamle Katt är ute i trädgården, trots att han helst inte rör sig utanför sin bekvämlighetszon fåtöljen bredvid elementet – matskålen – min säng när förmiddagssolen skiner in.

Poppy visar växthuset var skåpet ska stå. Så att säga. Medan hon låg och solade sig på kanten blev kanten helt ba ”du är dum i huvet” å hon ba ”ta tibaks de där” och kanten ba ”make me, bitch” och Poppy ba ”take this, din kant”.

Alla tre katterna kan sitta i evigheter och stirra på en bestämd plätt i gräsmattan av det uppiggande nöjet att i det ögonblick jag rest mig från stolen för att komma dit och inspektera fräsa iväg snabbare än en löning och från ett tryggt staket någonstans under förevändningen att de bara tvättar sin tass betrakta grannarna med stigande oro konstatera att nu står den där konstiga svenskan och stirrar på en plätt i gräsmattan igen.

Och sen har vi långa filosofiska diskussioner om det rimliga i att jag får röra min fötter utan att dessa betraktas som hot mot den allmänna kattsäkerheten och måste avrättas.

Vardagslivet

Att hjälpa våren på traven

Charlotte2 kommentarer

När trädgårdstidningarna glatt proklamerade att nu var det dags att äntligen få sätta fingrarna i jorden hade vi fortfarande en meter snö. Det var lätt deprimerande att läsa beskrivningar på vackra utearrangemang som klarar ”några minus” och konstatera att det förmodligen inte var entydigt med våra minus 15.

Men nu! Nu är det dags! Jag har tagit bort vintertäcket på de tåligaste växterna och spanar ivrigt efter nya modiga knoppar som tittar fram. Varje år brukar jag förodla inomhus i betydligt mycket fler krukor än min man tycker att det är rimligt att jag ber honom bära ut på morgonen och in på kvällen för att småplantorna ska få lagom uteliv.

Så jag har investerat i en pluggbox. I den har jag i prydliga rader planterat tre olika sorters frön av vilka jag bara minns i vilka pluggar basilikan hamnade och numer lite ångrar mitt överdrivet självsäkra ”klart jag minns vad jag satt” även i år.

Men ingenting händer! Jävla pluggbox! Min man har väldigt lite förståelse för det här. Han kommer med sina ”men ge det lite tid” och ”det betyder ju inte att den är trasig”. Men nu är det ju två dygn sedan jag planterade! Hur länge ska man behöva vänta egentligen? Jag vill ha vår nu!

Men krokusen blommar i alla fall.

Och smutsiga utebarn skriker vårskrik som skulle ha fått Ronja att trilla i Helvetesgapet av förskräckelse.

Historikerns historier · Vardagslivet

Fördelar och nackdelar med mitt jobb

Charlotte4 kommentarer

Att forska har vissa klara nackdelar. Det här är ett klipp från mitt senaste lönebesked. Även om man inte förstår finska torde det stå ganska klart att det inte riktigt är något man blir rik på.

När man befinner sig på de sista dagarna av en stipendieutbetalning som man efter bästa förmåga försökt fördela på sex månader är man ganska glad att man gift sig rikt.

Å andra sidan har det här varit min arbetsplats idag. Hell yeah.

Vardagslivet

Katt-kul

CharlotteLämna en kommentar

Med tre katter har man ju aldrig tråkigt. Till exempel kan man gå och lägga sig på kvällen i den sköna men ack så felaktiga tron att om huset är städat på kvällen är det städat på morgonen.

Eller så kan man sedan man städat omkullvälta pennor, tillfångatagna Barbies och söndertuggade pärlpåsar och återplanterat krukväxter som varit obetänksamma nog att hoppa ut i vägen för katternas midnattsrally sätta sig vid bordet och ta en kopp kaffe och bjudas på en våghalsig show.

Inga katter skadades den här gången heller. En krukväxt fick avlivas på plats.

 

Vardagslivet

Vad var det jag sa?!

CharlotteLämna en kommentar

Vi diskuterade det länge, du och jag. Vände ut och in på vartenda argument tills det inte fanns något mer att säga.

Men det är som att tala med en vägg. Du lyssnar inte alls, har ingen respekt för min åsikt och vägrar lita på att jag vet vad jag talar om. Du vill bara lyssna på dig själv, egoistisk och cynisk.

Ibland vet jag inte varför jag ens bryr mig om att försöka, för det kvittar hur mycket jag försöker förklara, berättar att jag vet – för jag har varit där – och att jag visst förstår din längtan.

Hade du bara lyssnat på mig istället för att ge dig av.

Men näe.

Så vem hade rätt? Vem?

Vavavava! Vad säger du då, kattskrälle? Jag sa ju att det snöade!