Godsaker · Vardagslivet

Vackra ting och tårtor

Jag och fru B tog en välbehövlig förmiddag ledigt och gick ett par timmar längre än vad min högt vördade make någonsin skulle orka med och botaniserade (pun intended) på en handelsträdgård här i närheten. Det blev rosor och dahlior och två nya klematis till samlingen. Och sedan åkte vi till ett obskyrt litet ställe som på utsidan liknade ett sånt där ställe där man tänker sig att en yxmördare bor tillsammans med sin sedan länge avlidna moder men som på insidan visade sig vara ett riktigt paradis. Stället heter Keltainen Kammari och är fyllt av ljuvliga handgjorda vintage-prylar. Alltifrån möbler, till ljusstakar och blomsterarrangemang och varenda pryl så vacker att vi till slut helt enkelt fick fatta det mogna beslutet att skrika ”spring” och sedan lämna kvar allt vi vid den stunden inte hade hunnit betala för.

Jag köpte en spegel till det facila priset av 60 euro. Den har en gång i tiden varit en gammal tavelram som efter sin glanstid hamnat hos en otroligt skicklig konstnär som förtrollade den.

För att återhämta oss från shoppingen satt vi en stund i mitt kök och drack te och åt vit choklad-mousse-tårta tills vi blev så där milda och lite illamående och pratade om hur vi borde göra sånt här lite oftare.

Vit choklad-mousse-tårta
(lagom för två fruar som varit på shoppingrunda eller 7 helt normala personer)

Krossa
100 g Digistivekex
och blanda med
40 g smält bra smör

Ställ kanten från en springform (18 cm) på ett fat och tryck ut kexbotten. Låt den gå upp lite extra mot kanten och se till att det inte blir några hål. Ställ in i kylen medan du förbereder resten.

Smält
100 g vit choklad
tillsammans med
0,5 dl mjölk
i en kastrull.

Blötlägg
2 gelatinblad
i lite kallt vatten. Krama ur gelatinbladen och rör ner dem i den varma chokladblandningen. I en annan bunke vispar du för hand

0,5 dl ekologisk turkyoghurt
0,5 dl creme fraiche
så att det blir ganska fluffigt. Vänd ner detta i chokladblandningen. I ytterligare en annan bunke vispar du

2 äggvitor
riktigt hårda. Tillsätt sedan
0,75 dl socker
och vispa vidare.

Vänd sedan ner äggfluffet i chokladblandningen försiktigt och fint. Nu ska man inte stressa utan bara fortsätta att försiktigt vända smeten tills den är blandad. Grejen är att så mycket fluff som möjligt ska bevaras. När chokladsmeten är jämn (några klumpar är inte hela världen) häller man den i formen som väntat i kylskåpet och låter sedan tårtan svalna och bli fastare i kylskåpet över natten. Tårtan kan med fördel dekoreras med färska jordgubbar om man inte hade glömt att köpa det fast att det stod en jordgubbsförsäljare utanför blomsteraffären.

(Receptet är en modifierad variant av ett hittat på Det Söte Liv!)

Historikerns historier

Myten om den feministiska historieskrivningen och manshatet

Det har varit mycket debatt på bloggen de senaste dagarna och många intressanta aspekter har kommit fram. En av dessa rör manshatet. Det finns nämligen sådana som anser att Sverige idag präglas av ett manshat. Jag tycker att det är dumheter. Det betyder inte att det inte finns folk i Sverige som hatar män, men jag menar att det inte är den rådande uppfattningen.

Dessutom menar jag att om man tycker att det finns ett manshat i Sverige i dag måste man acceptera att det under de 1000 föregående åren varit kvinnohat som gällde. Jag tycker att det också är dumheter, men man kan liksom inte både ha kakan och äta den. Samma argument som används för manshatet idag kan användas för kvinnohatet förut.

Så vad är då argumenten för dagens manshat? För det första talas det om att män inte har samma juridiska rättigheter som kvinnor, för det andra om hur skolan premierar flickors naturliga sätt att lära sig och för det tredje hur den akademiska världen (och då främst genusvetarna) reproducerar en negativ bild av männen som ondskefulla och kvinnor som goda. Ni som är historiker sitter kanske som jag själv och suckar och tänker att det är ungefär exakt det samma som tidigare riktats mot kvinnor. När jag framfört det har jag fått höra att även om några få förr i tiden hatade kvinnor var det ett väldigt litet antal som allmänheten inte behövde lyssna på, vilket skiljer sig från dagens manshat som är mer utbrett. Dessutom har jag fått höra att man inte kan lita på den feministiska historieskrivningen som berättar om hur kvinnor haft det eftersom den är ideologisk och inte vetenskaplig. Så jag tänkte ge raka citat från originalkällor och från historiker som verkade innan feminismen ens var påtänkt så att ingen behöver vara rädd för att det har gjorts ideologiska tolkningar angående det historiska kvinnohatet.

Vi börjar med de juridiska rättigheterna. Ett flitigt motargument är att det bara var vissa män i maktpositioner som hade rättigheter över kvinnor. Därför har jag samlat citat som gällde för alla, oavsett social status. I Magnus Erikssons Landslag som kom ut runt 1350 och som gällde för hela Sverige stod följande i gifto Balken (äktenskapsbalken) flock IX:

”Nu siþan bonde ok husfru gift æru, þa þe haua naat i siæng saman lighat, þa ær han henna rætter malsman […]”

På modern svenska blir det: Sedan bonden och husfrun blivit gifta och legat i samma säng en natt är han hennes rätta målsman. För dem som bodde i staden gällde Stadslagen som har en liknande formulering. I Landslagens ærfþa Balken (arvsbalken) flock I står att

”Dör bonde ællæ husfru ok liua barn æfte, son ok dotter, ærue son tua lyti ok dottor þriþiung […]

På modern svenska blir det: Dör bonde eller husfru och deras barn lever, son och dotter, då ärver sonen två lotter och dottern en tredjedel.

Angående mannens rätt över kvinnan under medeltiden har riksarkivarie Nordström (Bidrag till den svenska samhälls-författningens historia : efter de äldre lagarne till sednare hälften af sjuttonde seklet. 2. afdelningen, Helsingfors 1840, sid 60) skrivit att maken

”utan ansvar inför verdslig öfverhet icke blott [kunde] tukta [sin hustru] efter godtycke, utan ock sälja och till och med bringa henne om lifvet”

Magnus Erikssons Landslag och Stadslag var, med de smärre uppdateringarna som skedde 1442, rådande lagar fram till 1734 och gällde alltså alla män och kvinnor oavsett social status i nästan 400 års tid. I 1734 års lag (Giftermålsbalken IX Kap.) hade flocken om målsmanskapet blivit:

”Sedan man och kvinna sammanvigda äro, då är han hennes rätte målsman och äger söka och svara för henne; hustrun följer ock mannens stånd och villkor.”

År 1921 får gifta kvinnor bli myndiga när de fyllt 21 år.

I 1734 års lag (Ärvdabalken II Kap.) hade flocken om arv blivit:

”Dör fader, eller moder; ärve då frälsemans och bondes son efter landsrätt två lotter, och dotter tridjung”

År 1845 införs lika arvsrätt för män och kvinnor.

Så vad sa den lärda eliten angående utbildning? Återigen, dessa författare var välkända hela vägen ner bland bönderna. I Rousseaus mycket berömda Emile, som var känd även i Sverige i alla samhällsklasser och som behandlade utbildning och uppfostran stod det:

”A woman’s education must be planned in relation to man. To be pleasing in his sight, to win his respect and love, to train him in childhood, to tend him in manhood, to counsel and console, to make his life pleasant and happy, these are the duties of women for all time.”

I Platos Republic, som var flitigt läst och använd inom akademien stod följande angående vad män och kvinnor kan lära sig:

”[A]ll the pursuits of men are the pursuits of women also, but in all of them a woman is inferior to a man”

Men kanske inte alla bönder ändå läste Plato och Rousseau. Däremot läste varenda en Luthers Lilla Katekes, för om man inte lärde sig valda delar ur katekesen utantill fick man inte ta nattvarden och fick man inte ta nattvarden fick man inte gifta sig. Prästerna kontrollerade genom husförhör att alla, inklusive tjänstefolket, lärde sig katekesen och att misslyckas kunde medföra bestraffning. I Katekesens hustavla som bestod av upplyftande bibelcitat stod det för männen:

”På samma sätt skall ni män leva förståndigt tillsammans med era hustrur som är det svagare kärlet.”

Och för kvinnorna:

”Ni hustrur, underordna er era män, så som ni underordnar er Herren. Ty en man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud – han som är Frälsare för sin egen kropp. Som församlingen i allt underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man.”

Jag känner mig hela tiden frestad att tolka de här citaten, sätta in dem i deras kontext, nyansera. Precis på samma vis som jag gör med citat idag där män inte framställs som de alltigenom mest kompetenta. Men eftersom jag är genushistoriker vill jag inte besudla citaten med min åtta år långa universitetsutbildning utan låter var och en själv tolka fritt. Så där.

Vardagslivet

Flygande underkläder

Min man och jag diskuterade på förekommen anledning huruvida Flying Underwear är ett legitimt Kung Fu Ninja vapen. Jag antar att det beror lite på hur länge underkläderna i fråga varit i aktiv användning.

Godsaker · Vardagslivet

Att äntligen hitta det man söker

Man kan leta förgäves hela livet utan att hitta det man söker, det där som känns rätt, som får det att pirra i magen. Ni vet, när man är borta så längtar man hem, inte för att det finns ett tvång utan för att man verkligen vill det. För att det känns som om nu när man äntligen har insett vad det var som saknades så är livet inte längre komplett utan och man undrar hur man någonsin klarat sig under alla de år man levt ovetande.

För helt plötsligt är världen ljusare, framtiden tryggare och varje dag lite mera värd. Man har något att se fram emot, något som väntar på en. Något man inte förstod hur mycket man behövde innan man provade.

Banoffee. Och mitt liv är komplett.

Vardagslivet

Vem brygger ditt kaffe?

Peppe skrev för en tid sedan om sin besvikelse över att George Clooney inte kom med Nespressomaskinen hon köpt. Det är ju lite den bilden reklamen ger, att Clooney ska stå där och fixa kaffe åt en.

Oftast är det min högt vördade älskade make som fixar kaffe åt mig. Och det är ju bra. På sitt sätt.

Men det hade varit himla kul om det någon morgon var Ewan McGregor som ba ”good mårrrnin’, a cåp åf cåffi forr yuu!”.

Vardagslivet

Nu är det dags att städa!

Min högt vördade älskade make har tagit med sig barnen till simhallen. Jag är hemma och ska städa. Jag ska bara dricka en kopp kaffe först. Och skriva lite på bloggen, svara på några mejl. Och äta upp en oroväckande stor bit av gårdagens chokladkaka.

Men sen så. Sen ska jag städa så det ryker om ‘et! På ett bra sätt alltså. Riktigt snart.

Yep.

Jag är taggad.

Nu. Alldeles strax.

Jag ska bara…

Vardagslivet

Solkatter på altanen

Det tyngsta Percy gjorde under den halvtimmen jag under min matpaus satt på altanen var att vända på sig. Sådana dagar önskar jag att det gick att ta ut hyra av katterna, eller träna dem att hämta tidningen. Eller. Ja. Åtminstone få dem att sluta betrakta mig som deras ovärdiga inneboende.

Godsaker

Nyttiga morotsmuffins

Ikväll lagade jag morotsmuffins som kvällsmål för barnen och provade att göra dem lite extra nyttiga. Sedan badade vi, tände en eld i öppna spisen och smaskade i oss morotsmuffins och drack mjölk. Mycket bättre kväll än så kan man inte få!

Vispa
2 ägg
0,5 dl rörsocker
2 tsk vaniljsocker
0,5 tsk kanel
0,5 tsk kardemumma

i en mixer så fluffigt och vitt som det går.

Tillsätt
1 skalad morot skuren i grova bitar

och kör en stund till. Tillsätt därefter
50 g smält bra smör
0,5 dl ekologisk turkyoghurt

och kör på låg hastighet en kort stund.

Blanda
3 dl grahamsmjöl
2 tsk bakpulver

i en annan bunke. Sätt mixern på långsam puls (den får alltså inte köras för fullt, då blir det stenar istället för muffins) och tillsätt mjölet i morotssmeten. Så fort smeten är jämn, häll den i sju muffinsformar och grädda ca 15 min i 200 grader. Muffinsarna är säkert godast varma. Men det blev inga kvar tillräckligt länge för att testa den teorin.

Historikerns historier · Nyhetsplock

Att misstolka en genusvetare

Pelle Billing skriver idag på sin blogg om en genusvetare som uttalar sig sexistiskt på radio. Radiointervjun med genusvetare och historiker Marie Eriksson baserar sig på nyheten om ett danskt hotell som infört en våning endast för kvinnor. Billing menar att Eriksson endast tar upp tre delar till analys, nämligen mäns våld mot kvinnor (som i Billings tolkning sägs vara så påtagligt att en egen våning för kvinnor är nödvändig), att hotell är ”manligt kodade domäner” och att det ”nya kvinnorummet ‘skapar kvinnlighet’ med många speglar och dylikt”. På vilket sätt detta ska vara sexistiskt förstår jag inte alls. Faktum är att jag tycker att det är en mycket bra intervju där Marie Eriksson lyfter fram verkligt viktiga aspekter av att göra särskilda utrymmen för kvinnor.

Marie Eriksson talar nämligen om hur vi i dagens mycket jämställda Sverige och Danmark ser en uppgång i särskiljande av könen och menar att en hotellvåning enbart för kvinnor är en del av den processen. Observera att hon inte säger att det är bra eller dåligt, eller beskyller någon för det, utan hela tiden håller en väldigt vetenskaplig ton. Eriksson talar också om att rum inredda för kvinnor med extra stora speglar så kvinnorna kan spegla både fram och bak skapar kvinnlighet som något separerat från manlighet och förstärker könsnormer.

Det är inte Eriksson själv som framhåller att mäns våld mot kvinnor skulle ha någon betydelse för en kvinnovåning. Intervjuaren frågar henne om hon kan se något positivt med våningen varpå hon påpekar (eftersom hon själv forskat på mäns våld mot kvinnor i nära relationer) att hon möjligen kunde se att det bland vissa kvinnor skulle finnas ett behov ”i framtiden kanske, i det värsta scenariot”. Betydligt intressantare än hennes kommentar angående det värsta scenariot är analysen kring problematiken med att utmåla den nya kvinnovåningen som säker eftersom den har extra skyddsanordningar och att våningen på hotellets hemsida (enligt Eriksson) kontrasteras mot hemmets trygghet som om kvinnor som inte stannar inom hemmets väggar skulle behöva extra skydd. Det är alltså inte Eriksson som säger att en liknande våning är bra för att kvinnor är offer. Hon påpekar bara att det är den bilden man får av att en särskild kvinnovåning behöver förses med säkerhetskedjor och larmsystem. Dessutom påpekar hon det uppenbara i att det mesta våldet mot kvinnor inte sker i offentligheten utan i hemmet, trots att offentligheten både historiskt och i dagens samhälle ofta utpekas som ett hot mot kvinnors säkerhet.

Billing beklagar sig över att Eriksson inte i större grad diskuterar det problematiska i att män utestängs, vilket förstås hade varit intressant att höra mer om. Men förutom det uppenbara i att intervjun bara är 6.26 lång och tiden således synnerligen begränsad är det synd att Billing väljer att tolka allt det smarta Eriksson säger – och som är problematiskt för både män och kvinnor – som sexistiskt. Hon tangerar att män utestängs men vill inte uttala sig om utsträckningen utan att att ha sett alla hotellets utrymmen, något jag tycker endast höjer trovärdigheten i hennes analys. I likhet med de flesta andra håller hon sedan med om att det strikt talat är en orättvisa att särskilja könen på det viset, men viktigare i hennes resonemang är att även om man tror att man gör något bra för kvinnor, något som kvinnor vill ha, är det snarare kontraproduktivt för jämställdheten att skapa nya könskodade utrymmen. För problemet med kvinnovåningen, som jag ser det, är att man återigen låter påskina att kvinnor inte kan göra samma saker som män utan behöver förmildrande omständigheter. Och det gör mig faktiskt i ärlighetens namn riktigt, riktigt lack.

Vardagslivet

Jag vet att min bror datanörden skulle klaga på terminologin…

… men vårt Internet är trasigt.

Jag har fått åka och hämta en sån där plopp som man ploppar in (därav namnet) i datorns såntdäringa fyrkantiga hål så nu kan jag åtminstone jobba.