Man hittar en skön korg att sova i och så kommer den där galna kvinnan farande med kameran och ojjar sig över hur pluttegullig man är.
Sluta fotografera och fyll på matskålen istället, kvinna!
Kategori: Vardagslivet
Panel av vinlådor
Min man, som är den i vårt förhållande med öga för design, har gjort en vägg i hallen med panel från gamla vinlådor från jobbet. Panelen vitlackerades tunt så att den skulle ge en känsla av rustik och så att texten från lådorna skulle lysa igenom. Ljust och snyggt! Och gratis…
Rea på bästa klädstället
Och om man inte tycker att ens en glad orange bil riktigt räcker till för att lätta upp stämningen i grådasket kan man shoppa loss bland världens finaste kläder till reapris på Pepperberry! Kreditkortet suckar uppgivet, men garderoben fröjdar sig…
En sån här kommer hem till mig…
Glad bil
Om man tycker att det känns grått och trist hjälper det förvånansvärt mycket med en glad orange bil.
Snälla barn och julhandlande
Igår kom jag på den spännande idén att jag efter dagis skulle ta med mig barnen till ett enormt köpcentrum för att handla julklappar. Med två trötta och hungriga ungar var det förstås kanske inte så genomtänkt, men efter ytterligare en regnig decemberdag med en timmes halvtaskigt dagsljus kände jag ett visst behov av stark belysning och syntetisk lycka.
Och till min stora förvåning uppförde sig barnen som små änglar, trots tre timmars(!) shoppande. Jag ska inte ge några ingående beskrivningar men om vi säger så här: ungarna skötte sig så bra att jag övertygades om behovet av en sån där mus som sjunger We wish you a merry Christmas. Då har man haft snälla ungar.
Julgranskulornas hållbarhet
Gick runt på Stockmanns fantastiska julavdelning – ett måste på ett respektabelt varuhus – och suktade efter vackra julgranskulor. De var så där vackra att man slog ihop med händerna, suckade hänfört och fånstirrade. Expediten som tog emot mig var skeptisk till min till synes sjukliga hänförelse och rynkade på näsan när jag med en av de vackra, glittrande kulorna tryggt i handen konfronterade henne.
– Kulornas hållbarhet…?
– Mmmhhmmm. *förtjust nick*
– Eh… Tappar du dem går de sönder.
– Åh. *illa dold besvikelse* Tack då. För inget.
Med tre katter och två ungar vill jag ha julgranskulor som man kan studsa.
Tutorial: träna på att spritsa blommor till cupcakes
Nu kommer så som utlovat bloggens tutorial. Den här gången behandlar vi ämnet:
Hur man tränar på att spritsa blommor till cupcakes och tårtor
För att spritsa snygga blommor behöver man en blomtyll. Den är smalare på ena sidan och tjockare på den andra. Så här:
När man ska spritsa blommor är det lättast att göra det direkt på en cupcake. Ska man göra många kan man använda en liten mojäng med en pinne att hålla i och en plattform att spritsa på så att man enkelt kan flytta dem dit man vill. Men nu ska vi inte krångla – nu ska vi träna.
Steg 1: När man ska träna är det lättast att spritsa i handen. Om frostingen är gjord av buttercream håller den ganska bra men är inte värd besväret. Gör man frostingen av choklad måste man arbeta snabbt eftersom chokladen smälter, men det är mödan värt. Jag har en blandning av vit choklad och philadelphia. Lika mycket av varje brukar vara en lagom blandning.
Steg 2: Håll spritspåsen så att tyllens tjockare sida är in mot mitten i cirka 45 graders vinkel och gör sedan små halvbågar. Kupa handen lätt. Inte den du spritsar med alltså, utan den du spritsar i. Så här:
Steg 3: I slutet kan du fylla extra mycket i mitten. Kupa handen efter behov. Oroa dig inte över om kanterna sjunker ihop, ingen kommer att hinna se det ändå. Nu börjar det mest kritiska momentet.
Steg 4: Öppna munnen tillbörligt och ät nerifrån upp. Utifall någon kommer in i detta skede – se förvånad ut. Vad du än blir anklagad för var det säkert inte ditt fel. Så här:
Vem? Jag?
Steg 5: Slicka torrt.
Steg 6: Upprepa från steg 1.
Frågor på det?
Dagens finska 5 (och recept på godaste julkolan!)
Tilda och grannflickan sitter i köket och tjoar. Jag känner mig mild och modig, och frågar om de vill laga kola. Grannflickan stannar upp och stirrar skräckslaget på mig.
– Kuolaa? (dreggla)
Jo, visst, nära nog. Flickorna skuttade vidare med sina lekar och jag fick några värdefulla och djupt uppskattade minuter ensam vid spisen. Följande recept blev till:
Julkola (räcker till två barn i tre dygn)
2 dl ekologisk vispgrädde
2 dl ekologiskt strösocker
2 dl mörk sirap
en nypa salt
1 matskedsmått ekologiskt kakaopulver
Koka allt tills kulprovet visar färdigt!
Följande saker ska ni tänka på:
* Använd ekologiskt. Dels är det bra för miljön, öppna landskap och sånt där, dels smakar det bättre. Råvarorna är mycket viktigare än vad många tror. Med bra råvaror blir allting bättre. Allt.
* Ni kanske sneglar fördomsfullt på den mörka sirapen och blir så där ”nej, jag tar nog vanlig ändå”. Gör inte det. Tro mig.
* Allt som lagas med choklad bör ha en liten dos salt. Det gör bara chokladsmaken tydligare och fylligare. Men en liten nypa räcker när du ska göra kola.
Kuriosa: En gång när jag var liten och min väna moder skulle laga kolasås tog hon 2 dl salt och en nypa socker. Det blev inte helt lyckat.
* 1 matskedsmått kakao är inte samma sak som 1 msk, jag bara råkade ha ett matskedsmått till hands när jag skulle hälla i kakao. Vill man inte ha så stark kakaosmak kan man ju ha ett halvfullt matskedsmått. Själv tog jag så där att det krävdes en stadig hand och mycket koncentration att förflytta måttet från burken till kastrullen utan att spilla.
* Kulprovet ska vara ganska fast. Jag var exalterad och nöjde mig med ett ganska sladdrigt kulprov och fick hela eftermiddagen försöka komma på sätt att få kolan att stelna tillräckligt för att man skulle kunna få loss den från de söta formar jag hällt den i. Om ni också gör samma grundläggande miss (vilket ni inte borde nu när ni blivit varnade) ska ni inte försöka rädda något genom att ställa in kolan i ugnen. Det kokar över nåt så in i *censur* och när man fått rent ugnen igen vill man aldrig mer se en kola. Åtminstone inte på ett tag.
Och dit for den effektiva helgen
Jag vet att jag lovade en tutorial i bloggen. Men fyran har Colin Firth-tema den här helgen.
Ni förstår säkert.
Drömhuset
Enligt en undersökning är drömhuset för en svensk en herrgård på landsbygden. Det ska vara ett lyxigt kök och gärna sjöutsikt. Hear, hear! Jag skulle inte tacka nej!
Mitt eget drömhus är sådär 400 kvm på hyggligt gångavstånd från metron, med utsikt över havet och en enorm trädgård med plats både för ett efterlängtat woodland och ett rejält växthus.
Till det skulle jag förutom en bättre inkomst även behöva någon som städar – erfarenheten säger att det knappast görs av någon i den här familjen – och tillräckligt långt till havet för att barnen inte ska riskera att drutta i när de är ute och leker. Dessutom borde de andra lyxvillorna i omgivningen bebos av lagom pratglada grannar med snälla barn i passlig ålder att underhålla mina egna.
Ett boende är ju så mycket mer än ett hus! Jag skulle vilja ha vansinnigt många fler kvadratmeter förutom de dagar det är dags att dammsuga. Jag drömmer om tinnar och torn tills det är dags att betala elräkningen.
Mitt drömboende är ett lagom stort hus på lagom avstånd från storstaden, med en trädgård liten nog för att förbli en njutning att pyssla om, med lekkamrater till barnen runt varje knut, med en sprakande brasa i öppna spisen och tre vilda katter i gardinerna lugnt sovande i soffan. En modest dröm men en lyxig vardag.
Den kanske snyggaste finlandssvenska boende-bloggen heter Lundagård!
Hit och dit och tillbaka igen 