Vardagslivet

Politiskt inkorrekta skämt

Någon har hittat till min blogg genom att googla ”gayskämt”. Det har ju inte varit så mycket av just det på den här bloggen, men jag inser att det möjligen skulle kunna tolkas som en brist. Jag har flera vänner som är homosexuella, både män och kvinnor, så det blir en hel del skämt. Mest brukar jag skämta med en riktigt bra tjejkompis som jag älskar att skämta med för att hon är så mycket smartare än vad jag är och dessutom tillräckligt öppen med vem hon är och vad hon tycker för att jag inte ska behöva tipptåa runt henne. Vi kan båda vara oss själva liksom. En sen kväll satt vi hemma hos henne och drack te och skrattade åt världen.

Och medan hon gick och bråkade med Spotify pillade jag på hennes fröodlingar – ytterligare en av mina många dåliga vanor det där med fröodlepillande. Men så såg jag att de små plantorna hade sökt sig mot ljuset i fönstret och tog mig friheten att vända hela plattan med små krukor och miniatyrplantor.

Jag: So, your plants looked a bit… bent. I turned them. You want them to grow up… straight? Right?
Hon: I had no idea I was growing gay plants.

Nu väntar vi på att de ska bilda en regnbåge i hennes köksfönster.

Vardagslivet

Det var mitt fel

Igår tänkte jag förbjudna tankar. Jag tänkte ”nämen nu skulle det väl snart vara dags att byta till sommardäck för så hemskt mycket mer snö lär det ju inte komma”.

I morse hade vi 10 cm blaskig nysnö.

Vardagslivet

Coola bloggare

Alla coola bloggare tar tuffa, välbalanserade foton på sig själva med hjälp av en spegel. Jag kommer aldrig att bli en cool bloggare. Av 15 bilder är det här den enda där hela mitt huvud kom med.

Vardagslivet

Smygstart på påsken

Vi har så smått smygstartat påsken. Lite för att barnen är övertygade om att sommaren börjar så snart påsken har varit och lite mer för att jag älskar fjädrar, videkvistar och chokladägg. Barnen har gått påskkärring. Finska barn går nämligen på palmsöndagen. Varje år känner jag mig lika förberedd inför detta faktum som tågbolagen är inför snön. Till skillnad från dem hade jag dock sett till att köpa hem godis redan senast mitten av mars för att jag i vanlig ordning skulle kunna våndas över om påskkärringar kommer på skärtorsdagen eller påskafton och finna mig själv i panik på den alltid lika otippade palmsöndagen när det plingar på dörren.

I Sverige målar man påskkort och säger glad påsk i utbyte mot godis eller pengar. I Finland dekorerar man videkvistar och läser en ramsa för belöningen. Ramsan är inte helt oväntat på finska. Den går någonting i stil med ”virput, varpaat, miksi, siksi, piksi, virtsa sulle, karkki mulle”. Ungefär. När Vilho och Tilda knackade på dörren till den första grannen och grannfrun öppnade gick det kanske inte helt rätt, men alla vet ju att ungarna är halvsvenska och alltså inte riktigt som alla andra.

Vilho: Eh….
Grannfrun: Terve! (Hej)
(pinsam tystnad)
Grannfrun: Jo…?
Vilho: Siis, mä en muista sitä lorua. Mut hyvää pääsiästä. (Asså, jag kommer inte ihåg den där ramsan. Men glad påsk.)

Men grannfrun verkade nöjd ändå och några dörrar senare hade ungarna fått kläm på en ramsa som förhoppningsvis var i närheten av korrekt.

Och godis fick de. Nåt så fasansfullt mycket.

Godsaker · Vardagslivet

Att baka vårkänslor i muffinsform

Om det gick att baka vårkänslor skulle det bli sånna här muffins.

Enklast är att göra smeten i en mixer. Fast det krävs förstås mycket träning för att slicka rent en mixer utan att skära sig i tungan.

Vårkänslomuffins
(blir ca 12 st normalstora, beroende på hur mycket smet man äter upp)

Gör i ordning muffinsformarna.
Smält
100 gram smör.

Blanda i en bunke:
3 dl mjöl
1 tsk bakpulver
1 nypa salt

Blanda i en mixer:
3 ägg
1,25 dl socker
1 tsk vaniljsocker

Kör så fluffigt det går. Tillsätt därefter:
ca 1,5 dl fryst jordgubbar
100 gram blockchoklad (av lämplig mörkhet)

Kör så att det inte finns några alltför stor bitar kvar. Blanda det smälta smöret med
1 dl ekologisk turkyoghurt

Häll smörblandningen i mixern och kör på låg hastighet tills det är blandat. Tillsätt mjölblandningen och kör med låg hastighet på pulsfunktionen (glömmer du pulsfunktionen blir det inte muffins utan platta, hårda klumpar och begränsat med vårkänslor) tills det är blandat.

Häll upp i formarna och sätt in i ugnen ca 12 minuter på 200 grader. Ge dig till tåls tills de har svalnat så mycket att du inte bränner dig innan du börjar äta. Träna på förklaringar till varför det bara blev tre muffinsar av så mycket smet.

Och njut av våren!

Vardagslivet

Jag lovar att jag aldrig sett dem förr!

Jag var och storhandlade nu på kvällen. Strosade runt där vid ostarna när några ungar springer förbi och skriker så öronen håller på att ramla av. Folk vänder sig om och tittar efter dem. Jag går vidare och plockar en, om jag får säga det själv, imponerande mängd frukt som jag omsorgsfullt placerar i kundvagnen och ska precis svänga runt hörnet där något nitiskt affärsbiträde travat Kellogspaket i en pyramid värdig Tutanchamon. Då. Kommer. De där jäkla ungarna. Som hamstrar på crack drar de förbi och får Kellogspyramiden att svaja oroväckande. Jag svär när jag nästan kör på en av dem, lite för att det förstås inte är en bra idé att köra på ungar med kundvagnen och lite för att jag så gärna vill göra just det. Vid mjölken sitter ungarna och dinglar med fötterna, halvt intryckta i en hylla. Folk viskar till varandra. Att föräldrar inte kan ta hand om sina ungar! Jag rynkar medhållande på näsan. Ungarna skrattar så de kiknar åt en privat lek som vuxna inte förstår.

När jag står vid kassan hör jag de där ungarna. Ljudet av deras glada skratt ekar mellan gångarna och vips klänger de runt på min kundvagn. Hjälper till att packa upp på bandet, frågar om mjölken eller bananerna ska vara underst i påsen.

Och jag lovar att om vi inte hade varit de enda i affären som pratade svenska hade det aldrig behövt komma till allmän kännedom att de där vilda ungarna är mina. Ja, och om det inte vore för den där lilla detaljen att de följde med mig hem.

Vardagslivet

Lite till

Och när vi ännu är inne på ämnet eufori: Jag har fått nya gardiner till kontoret! De är fluffiga och ljusa och mönstrade med små ljuvliga rosor och vackra prickar och… och… just sånna där som ger min högt vördade älskade make utslag för att de, som han säger, ”ser ut som enhörningsbajs”.

Så länge enhörningar bara äter cupcakes, regnbågsskimmer och kanderade rosenblad är det helt okej med mig.

Vardagslivet

Det finns betydande skillnader mellan mina barns tankesätt

Tilda förklarar stolt att hon är så hungrig att hon tänker äta upp hela jorden.

Vilho: Men var ska du bo då? Om du ätit upp hela jorden?
Tilda (slår ut med armarna): På månen förstås!
Vilho (med huvudet på sned så där som när någon just sagt något riktigt korkat): Det kan du inte för månen har inte tillräcklig dragningskraft för att du ska hållas kvar på ytan. Och dessutom, om du har ätit upp jorden kommer inte månen längre att stanna kvar i sin bana för den hålls bara där av jordens gravitationskraft. Ju.
Tilda (uppriktigt förfärad): Och så finns det inga leksaker på månen!