Så jag har kanske inte lyckats jättebäst med att hitta en lämplig make åt mig själv, men jag är så extremt tacksam över att mina barn har så fantastiska fäder. De är väldigt olika, i det mesta, men de älskar sina barn över allt annat och de ställer upp både på sina barn och mig. Och trots att vi inte alltid kommer överens utan påminns om varför vi inte ska vara gifta så gör de sitt bästa för att vara förälder tillsammans med mig. Jag tycker förstås att det borde vara en självklarhet, men det är det inte. Hårt arbete och sjuhelsikes tålamod från alla inblandade är det som gäller.
Från mig och barnen; tack!
Hit och dit och tillbaka igen 