Det har varit promovering. Fest i tre dagar, med utnämnande av hedersdoktorer och utdelande av akademiska insignia till doktorer och magistrar. Det är på många vis en synnerligen snorkig tillställning, inte minst för att klädkoden kräver en flera sidor lång förklaringstabell så att man inte i misstag har fel färg på handskarna eller begår någon liknande stilmässig dödssynd. Anmälningsavgiften går loss på flera hundra, och därtill kommer att man själv får bekosta insignierna (vid Helsingfors universitet är det en hatt och en värja) och måste ha en betydande uppsättning finkläder.
Men så här i efterhand känns det ändå som om det allra mest var en övernaturligt välplanerad, otroligt vacker tillställning som satte en sådan strålande guldkant på det hårda arbetet mot doktorsgraden att det tveklöst var värt investeringen. Den röda mattan som rullades ut PÅ GATAN utanför universitetet, när processionen spatserade från festsalens ceremoni till kyrkan (eller riddarhuset, för oss hedningar). Rasslet av värjor. Den enorma variationen på svarta långklänningar. Jag kan villigt erkänna att jag smälte inför tanken på de månghundraåriga rötterna, på det hårda arbetet som ligger bakom min rätt att delta just nu, och inte minst på tidigare kvinnors kamp för kvinnors rätt till akademisk utbildning överhuvudtaget.
Så det är lite obekvämt att sova i hatten, men man vänjer sig.
Hit och dit och tillbaka igen 
Grattis än en gång! Ser stiligt ut!
Det är en fin och högtidlig känsla när man är med om något där man kan känna sig som en liten del av historiens långa tråd..
Grattis! Elegant som katten 🙂
Deltog som magister 2014, och även om den klädkoden var hopplös (allt vitt, inte brudklänning – om man nu skulle råkat ha någon – p.g.a.. spets är inte tillåtet) insåg man väl på plats att petigheten med nyanserna var värt det – alla bara smälte ihop i ett vitt hav, och det kunde ha varit 1914 likaväl som 2014. Minns väl den mäktiga känslan att komma in i solennitetssalen till Andante Festivo… Tror inte det blir någon svart hatt för min del, så är glad att vi var med då, och har kransarna i bokhyllan 🙂
Grattis! Mycket välförtjänt! Om det inte är för plumpt skulle jag vilja säga att du ser mycket bra ut i hatten!
Grattis så häri efterskott!
Cara