Det började med att det låg en död domherre på trappen när jag vaknade. Den var av allt att döma planerad som en del av den buffé av kadaver som kattmamman Salama dukat upp under natten. Inte för att jag uppskattade mössen heller, men just domherren gjorde mig extra illa till mods.
Domherrar är ju så ovanliga. Man ser dem knappt nånsin.
Så någon dag senare såg jag en domherre till, högst levande den här gången. Den satt i buskarna bredvid uppfarten. Jag blev väldigt glad. Den var rund och fluffig. Dagen efter var det fler. Säkert tre stycken. Några hanar och en hona. Dagen efter ytterligare några till.
I dag var det som en jävla Hitchcock-film av domherrar när jag kom ut. De flyger runt vårt hus i mängder. Säkert tio av dem flaxade förbi när jag gick till bilen. Jag ser fler domherrar när jag går ut med soporna än vad jag gjort under hela mitt tidigare liv.
Och jag börjar bli lite nervös. Är det så att vi har någonting i trädgården som väldigt mycket attraherar domherrar? Eller är de hemskt långsinta och ute efter hämnd? Och i så fall, vad är mina chanser att övertyga dem om att det var katten som var skyldig och att jag inte hade någonting med saken att göra?
Hit och dit och tillbaka igen 
Haha! Ja du, du får väl mata dem med fågelmat i mängder så kanske de förstår att det inte var du.