Morgonbak

Klockan har precis blivit fem när Gabriel vaknar. Klockan är ganska exakt 5.43 när jag slutligen ger upp ”interagera inte med din baby utan var i ett mörkt, tyst och svalt rum för att visa att det är natt” och går till köket för att försöka göra något vettigt. En av de vettigaste sakerna man kan göra med ovettigt tidiga morgnar är att sätta en bröddeg på jäsning.

Så jag tar fram bunken och smular jästen. Drar några snabba, vana drag med saltkvarnen över det hela. Reflekterar över att jag blivit så pass stark i nyporna att saltkvarnen känns som inget. Tittar i min hand och inser att jag står med vitlökskvarnen.

Inte det sorts frukostbröd jag drömde om.

För övrigt är både jag och babyn förkylda så det känns som att standarden för dagen är satt.