Det finns egentligen så mycket mer som man skulle kunna skriva om abort. Först av allt vill jag säga att jag så där i princip, i en idealvärld, är emot abort. Jag skulle önska att inga friska foster skulle aborteras. Att alla barn fick födas till bra omständigheter, älskade och längtade efter. Särskilt stark är den känslan förstås nu, när jag sitter med min egen lille bebis.
Problemet är väl mest att vi inte lever i en perfekt värld.
Och är det någonting vi vet så är det att kvinnor i alla tider har gjort sig av med oönskade graviditeter. Abort, så tidigt och med så lite krångel som möjligt, är tveklöst det mest skonsamma och bästa för alla inblandade. Det finns framförallt tre saker jag tänker på, när vi här med vår fantastiska sjukvård och mycket generösa aborträtt likväl måste föra diskussionen huruvida vi skulle inskränka aborträtten.
1: Att kvinnor även i länder som inte tillåter abort alls ändå gör abort. Det finns ett behov av abort, som sträcker sig långt bortom någon sorts bekvämlighetsargument av typen ”hon orkade inte ta sina p-piller” eftersom kvinnor är beredda att a) genomgå långa och svåra resor för att söka abort på ställen där det är tillåtet eller b) med sina liv som insats försöka göra sig av med fostret. I Nigeria till exempel, där abort är olagligt, var det likväl 1,2 miljoner kvinnor som gjorde abort år 2012. De medel kvinnor är villiga att ta till… alltså jag klarar knappt ens av att tänka på det. Istället för att visa kvinnor som behöver abort bilder på aborterade foster borde vi visa folk som vill inskränka aborträtten bilder på kvinnor som har drivits till att själva försöka göra sig fria.
2: Att kvinnor är de som måste bära bördan av att bli mammor när de inte vill eller kan. Kanske handlar det om en ung svensk kvinna som måste säga nej till drömjobbet eller hoppa av sin universitetsutbildning för att istället sköta barn? En kvinna som sedan resten av livet känner att hon missat något, att hon blev någon hon inte ville bli och som inte riktigt fixar att engagera sig i babyn. Kanske handlar det om en kvinna i Marrakesh, en av de där kvinnorna min gamla gymnasiekompis jobbar så hårt för att stötta och som har blivit utkastad av sin familj. I Marocko är sex innan äktenskapet olagligt, precis som det var på den gamla goda tiden i Sverige också, och en ogift kvinna som blivit gravid har alltså brutit mot lagen. Kanske har barnet blivit till av slarv med preventivmedel? Kanske har det blivit till av våld? Oavsett vilket är den livslånga bördan av ett oönskat barn kvinnans att bära.
3: Att många av de kvinnor som inte har tillgång till abort istället gör sig av med barnet när det väl är fött. En vän skrev sin doktorsavhandling om hur det såg ut i 1700-talets Finland i En förutbestämd sanning: barnamord och delaktighet i 1700-talets Finland belysta genom kön, kropp och social kontroll. I finfina Sverige för bara hundra år sedan fanns det änglamakerskor, till vilka man anonymt kunde lämna sitt barn för att skicka det till himlen. År 2014 i Oulu i Finland hittades fem spädbarn mördade av sin mor i en källare. I Indien och i Kina gör man sig huvudsakligen av med flickebarn, men många i fattiga länder måste helt enkelt välja bort fler barn – även om barnet redan är fött. Resten av familjens överlevnad hänger på det. Jag läste en gång en artikel om en fattig kvinna i Indien som just hade begravt sitt fjärde barn, och om hur kunskapen kring hur man enklast tar livet av spädbarn gick i arv från mor till dotter. Jag önskar att de barnen hade fått förbli ofödda.
Det är klart att vi kan älta och välta vad som är tillräckliga skäl. Får man känna att man inte har råd att ge barnet det liv som hen förtjänar om det innebär att man inte har ett jobb utan lever på bidrag, eller måste det innebära ett hot om svältdöd? Räknas det som ofrivilligt om man blev med barn trots preventivmedel oavsett vilket sorts preventivmedel man använde? Räcker det som anledning att mannen är våldsam eller måste det vara en våldtäkt? Kan man vara för ung när man är 20 år eller måste man vara 12?
Desperation driver dem som inte kan få abort lagligt och säkert, där någon annan än kvinnan själv ska avgöra vad som är tillräckligt goda skäl. Jag är stolt över att det som driver kvinnor i Sverige att göra abort har mindre att göra med desperation och mer att göra med informerade beslut. Jag önskar att fler kvinnor fick den rätten.
Hit och dit och tillbaka igen 
Jag vet att jag låter som en tråkmåns nu, men ”Oulu” heter Uleåborg på svenska (du skriver ju annars så himla bra att jag antar att språket är viktigt för dig, därför påpekar jag detta).
Jag satt faktiskt och funderade just på vad Oulu heter på svenska, men är så satans trött i amningshjärnan att allt jag kom på var Åggelby…
Om vi levde i en god värld så fanns inte abort. Du Charlotte säger att du är emot abort men tycker att vi ändå måste göra abort av vissa anledningar. Det tycker jag är humbug. Det är tack vare det världen är så ond. Det är förtryck av kvinnan vilket aborten är illegal eller inte. Varför tar inte kvinnorna (i så kallade demokratiska länder) ansvar för att inte bli med barn och avstår från samlag tills studierna är klara? Du önskar att inte friska barn ska bli aborterade. Betyder det att du är för att rensa bort alla barn som på något sätt är defekta? Du tycker att vi har en fantastisk sjukvård. Min åsikt är att den är för djävlig. Den styrs av ägarna till alla viktiga bolag, matproducenterna, oljebolagen, krigsindustrin och framför allt läkemedelsbolagen. De är mån om sin marknad och de har lyckats införa lagar så att det är bara den värdelösa skolmedicinen som får behandla cancer och barn under 8 år. De sprider lögner om sina mediciner ,behandlingar och vaccinationer. Att de är nödvändiga och botar när det är precis tvärtom. De som jobbar inom vården är rädda om sitt eget skinn och vem klarar av att inse att det de har gjort under hela sitt yrkesliv inte varit till gagn för patienten. För några år sedan diskuterades huruvida vår fantastiska sjukvård skulle vägra att utföra omskärelse på pojkar. I stället skulle föräldrarna få vända sig till klåpare. Ska du spela rysk roulette med ditt barn och se om det blir skadat av vaccinationerna? Människan är ett ynkligt kryp. Det är kulturer som dödat barn därför att första mjölktanden kom i överkäken. Och hur man plågat vänsterhänta barn och barn med lässvårigheter. Det är mindre än 100 år sedan. Vi vet inte ett dugg om när livet börjar.
Det här var nog den löjligaste och mest förljugna kommentaren jag sett på den här bloggen sedan jag började läsa den för fyra-fem år sedan. Vilken otrolig förolämpning mot alla som jobbat och gjort sitt bästa i vård och läkemedelsindustri. Jag tolkar det du skriver som att du tycker att abort är dåligt och omskärelse är bra. Och tänk vad mycket bättre allt var när vi hade smittkoppor och polio. Varför inte ordna ett smittkoppsparty?
Förlåt Charlotte, att jag blev lite upprörd.
Soccer Dad: Det finns värre kommentarer… 😉 Strongt jobbat att ha hängt med här i fyra-fem år! Är mycket hedrad!
Så bra med någon som vet hur det ligger till. Givetvis ska kvinnor ta sitt ansvar och vara tydliga också gentemot våldtäktsmän med att samlag är otänkbart eftersom studierna inte är avslutade. Helt fantastiskt, samtidigt får vi också slut på alla våldtäkter, som givetvis enbart drabbar ogifta, studerande kvinnor. (Ovanstående kan innehålla spår av ironi.)
Men för att vara mer seriös: abort av icke-friska foster görs också i många fall där fostret inte skulle ha överlevt förlossningen eller ha dött snart efter förlossningen, vilket folk ofta missar.
Och slutligen skulle vara trevligt om abortmotståndare rent generellt lade ner mer fokus på att existerande barn runtom i världen skulle få bästa möjliga liv så att blivande mödrar inte behöver stå ensamma och, som Charlotte skrev, alla barn skulle få födas till bra omständigheter och bli älskade.
seaflower: Alltså det här är så viktigt: hjälp de barn som svälter, som växer upp i krig, som växer upp föräldralösa. Hjälp de mörar som blir utkastade ur sina familjer. Först när man är villig att faktiskt satsa stort på att hjälpa alla de barn som föds till omänskliga förhållanden kan man börja tala om att förbjuda abort.
Vilket otroligt blaj. Läste kommentarer av samma person under det tidigare inlägget om abort också. Är inte ett dugg förvånad över att den här personen tycker det är kvinnornas ansvar att se till så de inte blir preggo. När kräver man nånsin att snubbar ska ta ansvar? Det är ju trots allt männen som är orsaken till att kvinnor blir gravida.
Oj, Maj. Här är så många olika trådar att jag knappt vet vart jag ska börja dra. Det första vore väl att konstatera att jag inte håller med dig att det är tack vare aborter som världen är så ond. Det är väl kanske den grundprincipen som skiljer oss åt. Till exempel kan jag inte se hur abort bidrar till våldtäkter men hur tillgången till abort kan vara skillnaden mellan liv och död för den som blir gravid genom våldtäkt.
Jag hänger med i tanken om att den som inte vill ha barn alls kan låta bli att ha (penetrerande) sex, men jag förstår inte varför det ansvaret ska ligga bara på kvinnan. I det här fallet kanske för att det är kvinnan som får besluta om abort, eller?
Vad gäller ”defekta barn” finns det ju barn som har så pass grova kromosomfel att de knappast kommer att få uppleva mer än några få timmar i otroliga smärtor i livet. Trisomi 21 (Downs syndrom) är den enda kromosomavvikelsen som man kan leva med. I genomsnitt lever ett barn med trisomi 18 (Edwards syndrom) i 152,5 dagar. 4 % hinner fylla två år. Ett barn med trisomi 13 (Pataus syndrom) lever i allmänhet inte längre än en vecka. 80 % dör inom den första månaden. Personligen hade jag valt att avbryta graviditeten om jag vid ett ultraljud fått veta att jag bar ett barn med trisomi 18 eller 13. Jag säger absolut inte att sådana barn inte ska få födas, utan att det borde vara upp till mamman att avgöra om hon är villig att gå igenom det.
Det finns brister i den svenska sjukvården, det tror jag alla kan hålla med om, men den är internationellt och historiskt sett av mycket hög kvalitet. Eftersom flera av mina familjemedlemmar arbetar inom den svenska vården så kan jag dementera att alla de som arbetar där är rädda om sitt eget skinn. Tvärtom. De skulle rädda allas våra skinn. De räddar liv. Utan att utge mig för att tala för alla som arbetar i vården gissar jag att de flesta, snarare än vara köpta av big pharma, skulle bli rätt putta på dina anklagelser.
Därefter måste jag erkänna att jag inte längre hänger med i ditt resonemang. Vad har omskärelse med saken att göra?