Pretto

Jag kostade ändå på mig att gå till frissan. Först hade jag tänkt bättra på de blekta slingorna, men sedan kände jag mig liksom… röd. Och det är märkligt det här med att färga håret, för jag skäms alltid. Inte för att jag tycker att det blir dåligt – tvärtom är jag tvärnöjd med mitt nya, rödare hår – utan för att det känns som att jag tror att jag är något förmer än vad jag är. Jag vet inte. Det är svårt att förklara. Kanske handlar det om en djuprotad vilja att smälta in? Kanske är det bara jante?

Att lägga pengar på att färga håret känns så jävla pretentiöst. Fast när jag nu går förbi en spegel och ser det röda så är jag gärna pretto.

Jag har alltid skämts för min stora näsa. Det var ett genidrag att gifta sig med en syrier. Han tycker att jag har en jätteliten, gullig näsa och med tanke på hur näsor ser ut i Syrien är det ju en statistiskt helt berättigad åsikt.

4 thoughts on “Pretto

  1. Jag är själv mycket svag för rött hår, så jag säger heja, heja! Jag tycker alltid det piggar upp att klippa och färga. 🙂

    Kanske du känner dig pretto för att det är fåfänga och yta och sånt borde ju en intelligent, självständig kvinna inte syssla med? Sån är jag åtminstone ibland. Jag går t.ex. hemskt sällan i klackskor, men de gånger jag gör det är jag alltid kluven: å ena sidan kan jag tycka att det känns coolt att höra klackarna slå mot asfalten – å andra sidan skäms jag att jag tycker det, eftersom jag uppriktigt tycker att skor (och kläder) ska vara bekväma i första hand, inte snygga. (Och för mig är klackskor aldrig lika bekväma som ”riktiga” skor.)

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s