Jag blev inpingad på en tråd som ifrågasatte kvalitén på en postmodernistisk, feministisk studie om glaciärer. Och innan ni sätter kaffet i vrångstrupen och undrar vart världen egentligen är på väg nu igen så vill jag bara säga att det inte alls är så illa som det låter.
Det ska väl erkännas från början att jag inte kan särskilt mycket om glaciärer. Eller alltså. Jag vet ingenting om glaciärer. Jag vet betydligt mer om postmodern feministisk forskning än glaciärer. Lyckligtvis tror jag att det är den bästa kombinationen för att förklara vad den här studien går ut på. Den är alltså riktigt välskriven och egentligen inte så där fasansfullt svår om man bara vill förstå.
Vad författarna börjar med att klargöra är att man kan studera glaciärer som fenomen genom att studera hur glaciärer har studerats tidigare. Till exempel används det ofta ett liknande språk som när talar om utrotningshotade arter. De menar också, med stöd av massor av tidigare forskning, att glaciärer trots att de finns i periferin av den bebodda världen är centrala för oss alla – dels eftersom de påverkar klimatet (och påverkas av klimatet) men dels för att politik, kunskap och samhälle smälter (pun intended) samman där.
Vad författarna sedan gjorde var att analysera forskningslitteratur om relationen mellan människa och is och kom fram till en teoretisk bas för feministisk glaciologi. De gör alltså en sorts metastudie av glaciologi för att komma fram till hur kunskap om glaciärer har skapats – vad som blir auktoritativa slutsatser. Vet vi inte det kan vi ju inte heller avgöra kunskapens relevans. Det är typ som ett gigantiskt källkritikprojekt.
Sedan skriver de så här:
”Most existing glaciological research – and hence discourse and discussions about cryospheric change – stems from information produced by men, about men, with manly characteristics, and within masculinist discourses. These characteristics apply to scientific disciplines beyond glaciology; there is an explicit need to uncover the role of women in the history of science and technology, while also exposing processes for excluding women from science and technology (Phillips and Phillips, 2010; Domosh, 1991; Rose, 1993). Harding (2009) explains that the absence of women in science critically shapes ‘the selection of scientific problems, hypotheses to be tested, what constituted relevant data to be collected, how it was collected and interpreted, the dissemination and consequences of the results of research, and who was credited with the scientific and technological work’ (Harding, 2009: 408).”
Vi vet att betydligt fler kvinnor än vad det verkar har forskat och är aktiva forskare och vi vet också att den skenbara frånvaron av kvinnliga forskare påverkar skapandet av kunskap i folks allmänna vetande.
För att ta ett exempel som ligger nära till hands: Alla vi som forskar om kvinnors historia vet att det finns massor av kvinnor som gjort viktiga saker och att dessa systematisk sorterats bort. Vi vet också att det påverkar det allmänna historiemedvetandet (vilket tar sig uttryck i att folk tror att det är historieförvanskning att berätta om den halvan av befolkningen vars historia saknats) samt att den systematiska bortsorteringen har väldigt mycket att göra med att män har skrivit historia om och för män.
Det samma gäller alltså tydligen glaciärer.
Och nu går folk alldeles bat shit crazy och bah ”MÄH DÄ Ä JU NATURVETENSKAP OCH INGET GENUSFLUM SÅ DET KAN INTE FINNAS BIAS”. Ledsen att vara den som säger det, men det finns massor av manligt bias inom naturvetenskapen. Se bara på statistiken i anslagen för medicinsk forskning – män får mer anslag och det forskas mer på män.
Nu borde det stå klart för alla hur författarnas utgångspunkt är relevant och viktig.
Deras slutsats då? Den är att vi måste inkludera fler perspektiv när vi talar om glaciärer om vi någonsin ska kunna hitta en lösning på klimatförändringen. Till exempel: ta hänsyn till de folk som lever nära glaciärerna och ta tillvara på deras kunskap. Den kunskapen är det ofta äldre kvinnor som sitter på och för våra västerländska öron kan det låta som en låda full av humbug eftersom det handlar om väldigt konkreta upplevelser av is. Men den kunskapen ger oss en mer komplett bild av vad glaciärer är och hur de fungerar.
Och för den som fortfarande i det här skedet tycker att vi inte behöver bry oss om några kloka gummor eftersom vi kan lösa glaciärernas problem med Riktig Vetenskap: så kallad Riktig Vetenskap har ett grovt manligt bias och är inte opartisk. Jag kan liksom inte säga det nog tydligt för det verkar vara väldigt svårt för somliga att förstå. Vilket i sig, förresten, är en effekt av den generella övertron på manliga auktoriteter. Lägg av med det. Ok?
Dessutom har forskningen ganska tydligt visat att den globala uppvärmningen är ett faktum och ungefär vad vi ska göra för att rädda glaciärerna. För att förstå hur det ska implementeras i praktiken måste vi gå bortom den traditionella manliga glaciologin. Det är vad författarna kommer fram till i ett nötskal.
Hit och dit och tillbaka igen 
Det finns poänger i det författarna skriver, men jag tycker inte man ska blanda ihop naturvetenskap och samhällsvetenskap. Hur människan och samhällen påverkas av glaciärer har inte med naturvetenskap att göra. Absolut kan man kombinera olika vetenskaper, men man ska inte förvirra dem.
Att undersöka t.ex. kvantitativt eller kvalitativt är två sätt som visat sig fungera. Det betyder inte att de är manliga och att vi behöver kvinnliga sätt eller perspektiv. Tycker man att det behövs fler perspektiv eller alternativa sätt att forska på, så forska fram det, men jag tror inte att feministisk naturvetenskap eller att sätta kön på teorier är rätt tillvägagångssätt.
Som jag förstår det vill författarna med sin feministiska glaciologi bland annat just erbjuda olika metoder och tillvägagångssätt bortom naturvetenskapen. Vilket jag tycker är jätte intressant, men jag blir konfunderad över varför man måste kalla det för feministisk glaciologi och inte bara glaciologi sett ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv eller feministiskt perspektiv. Människors upplevelser av is är väl inte naturvetenskap? Det är väl snarare samhällsvetenskap eller beteendevetenskap?
Att män får mer anslag och blir publicerade oftare an kvinnor betyder väl inte att själva forskningen är manlig? Det betyder ju att män anses vara bättre forskare än kvinnor, vilket är ett problem, men jag tror inte det har med själva forskningen att göra. Man behöver förändra attityderna i samhället om att män är bättre forskare än kvinnor och jobba för jämställdhet istället för att separera forskningen genom att skapa feministiska versioner av befintlig vetenskap.
Själva studien tyckte jag om att läsa, men jag undrar varför man måste kalla det feministisk glaciologi eller feministisk naturvetenskap? Min uppfattning är att glaciologi är glaciologi och naturvetenskap är naturvetenskap. Detta innebär inte att feministiska perspektiv och teorier inte har plats i vetenskapen, jag tycker de redan ingår.
P.S. Jag läser din blogg ofta, men har bara kommenterat en gång tidigare. Även om jag inte alltid håller med dig så tycker jag om att läsa det du skriver. Dessutom är du en inspiration för mig, jag funderar på att själv doktorera i framtiden. Du skulle jätte gärna få skriva ett blogginlägg om hur det är att doktorera om du inte redan gjort det!
Bra text, och inte minst (för oss lekmän) Gif-paradise!