Jag begriper att boken och filmen ger en snedvriden bild av hur ett funktionellt förhållande, ens med BDSM-inslag, bör se ut. Visst. Men ge mig ett enda jävla exempel på en bok skriven av en man och ur ett manligt perspektiv som någonsin fått en sån ofattbar mängd skit för sina sexinslag. Ett enda exempel.
Nehe. Trodde inte det heller.
Istället bänkar sig folk framför Game of Thrones och tittar på dvärgar som sätter på sina systrar i öronen och bah ”höhöhö fy fan va sjukt, precis som i boken” och är plötsligt mer än kapabla att se att varken böcker eller film nödvändigtvis avspeglar verkligheten.
Så. Det var bara det jag vill säga. Over and out.
Hit och dit och tillbaka igen 
*stående ovation*
Menar du böcker som skildrar ”hyfsat laglig” sexualitet – annars American Psycho som skildrar en ”Mr Grey” på speed. Definitivt mer kritiserad och t.o.m. censurerad för sina våldtäkts/nekrofiliainslag.
Efter lite googlande är det mesta jag hittar om American Psycho relaterat till huruvida karaktären faktiskt begår mord eller hallucinerar. 🙂 Men American Psycho är ju inte censurerad endast för sex utan framförallt för våld. Och både våld och sex i den boken är ju på en heeeeelt annan nivå än i 50 shades.
Mjo, den mesta av kritiken var iofs kopplat till kvinnosynen/tvångssexet, snarare än tortyren, kanibalismen o.s.v. konstigt nog. Men allting i den boken är ärligt talat over-the-top.
Lolita är väl den andra jag kan komma på, men det är ju inte heller (numera) laglig sexualitet och sedan vet jag inte ärligt talat om den boken fick mer skit eller inte, bara att den inte var direkt uppskattad av alla 🙂
Jag vet å andra sidan ingen bok i stil med 50 shades som är lika poppis som 50 shades.
Och varken GoT eller American Psycho är jättebra exempel eftersom 50 Shades explicit var beskrivningar av författarens sexuella fantasier (dvs de var tänkta att vara något att tråna efter) medan GoT och American Psycho mer är kritik av samhället/och eller människan. Dvs varken GoT eller American Psycho skrev sina sexscener med målet att de skulle vara sexiga.
Sen funderar jag på han folk brukade dra upp när turteatern satte upp SCUM hette. Han torde ha fått en del skit.
(Och med det sagt, jag menar inte att du inte har en poäng.)
Jag har ibland också försynt försökt framföra att det handlar om fiktion.
Mig stör det att 50 shades förmedlar att bara du hittar ”your one true love” så blir allt bra. Då kommer han äntligen att vilja förändras – alltså gör han det också. Suck och stön. Jag kommer alltför väl ihåg hur det var att vara 20 och döförälskad, hur jag gav chans på chans åt människor som bara var dåliga för mig. Och jag tänker att näe, jag är väldigt glad att jag inte hade läst 50 shades just då för risken är att jag hade haft ännu mera dumma idéer om att förändra någon med min kärlek…
Vid min mogna ålder av 40- tänker jag i stället jösses, finns det verkligen inget intressantare upplägg för en sexig berättelse?
Alltså det här! Det är så himla sant! Jag får också fullkomligt krupp på alla böcker och filmer som visar upp en skitstövel som om bara kvinnan tar en massa crap till slut kan omvändas och bli en nice guy. Det är bortkastad tid och förstörande för själ, självkänsla och flera år av livet!
Jag lovade att inte mera kommentera här, men försöker ”recover the mindset”…
Men tog det 40 år för dig att fatta att om man vill ha en vettig man måste man sällskapa med en vettig man? Och man säger att flickor mognar snabbare än pojkar!? Jag och flesta av mina manliga vänner kom över vår Pamela Andersson-stadie före 20-års åldern!?
Ni kvinnor som gör denna ‘misstag’ har alla samma försvarstal dvs. att ni inte är korkade för att ni dejtar korkade män, utan håller på med någonting bra ”försöker förändra honom”. Och sedan skuldbelägger ni på hela manliga könet för vad dessa män, som ni är attraherade till, gör till er!?
Men om FSOG, nu talar vi om utbud, när vi diskuterar porr för män talar vi om efterfrågan. How convenient.
And women eat that shit like it was icecream…
Fastnade i att du tycks tro att jag är 40 år.
hahahahaha
Gissar att det är mig som Matias hänvisar till. (Även om inte heller jag är 40)
Så Matias, läs genom min kommentar ordentligt en gång till och sedan följande protester till din första läsning:
– jag minns hur mitt liv såg ut då jag var runt 20, det är din egen tolkning att ”jag inte har fattat” hur världen fungerar förrän nu.
– jag går inte med på att jag någonsin har dejtat korkade män, det betyder ändå inte att de var bra för mig. Tror till och med att han som ledde till mest problem för mig är en mycket bra man och pappa i dag, men där och då var vi inte alls på ett ställe där något funkade för oss tillsammans. .
– jag har aldrig någonsin sagt att det är alla mäns fel att jag mådde dåligt av mitt dejtande. Däremot är jag helt övertygad om att jag hade släppt mina ”räddningsprojekt” betydligt förr, och mått bättre, om inte kvinnor ständigt och jämt överöstes av budskapet att kvinnlig kärlek kan förändra män som beter sig illa. Och med det menar jag illa som i att inte klara av sociala relationer. Och där kommer 50 shades in i mitt tänkande som ett praktexempel på såna budskap.
Over and out.
@Jonna
Såklart du inte går med på att du dejtat korkade män, hur många skulle gå med på det fast de gjort det? Men har du hört om självbedrägeri? Eller kvinnliga omskrivningar? Pengar eller ”storleken” har heller ingen betydelse om vi lyssnar på vad kvinnor säger men de har ju faktiskt betydelse när man kollar efter.
Så här är det: Om man är medveten om att en viss manstyp är problematisk men fortsätter ändå att dejta såna, är man korkad och dessa män är korkade också. Inte håller vettiga människor på sådär. Vettiga människor som vill få fungerande relationer får det, människor som inte vill det får inte det heller.
Och ‘kärleksbudskapet’ kommer från kvinnor själva = sjävbedrägeri. Ni kan lura er själva men mig lurar ni inte, om ni skulle verkligen vilja ha kärlek skulle ni inte hålla på så där. Som om det är kärlek som får er att stanna i såna relationer, det är ju brist på kärlek och öppenhet som får er att bortse från faktumen att han och ni själva är idioter.
Jag tänker så här: det mesta som blir stort och hypat handlar om överdrifter i någon form. Jättemycket sex, eller våld, eller kanske en överdriven dystopi, eller ett gäng zombies som kommer och jagar en, eller annat som går över gränserna för vad man själv vill vara med om i verkligheten. Ta t.ex. Stieg Larsons böcker. Massor av människor har läst och gillat utan att för dens skull tycka att det är något eftersträvansvärt att vara pedofil eller gå omkring och hämnas på riktigt eller överhuvudtaget önska förverkliga sånt som berättelsen berättar om. Men av någon anledning gäller inte samma regler för Fifty Shades of Grey (kanske för att böckerna sålt så bra, kanske för att de granskas extra noga just därför, kanske för att de är skrivna för kvinnor, jag har ingen aning. Något hotfullt finns tydligen i alla fall i böckernas popularitet som gör att de måste sågas). Det verkar som om det plötsligt tas för givet att de som läst och gillat boken vill ha det boken skildrar också i verkligheten. Att man tycker det är hälsosamt och eftersträvansvärt att leva som huvudpersonerna. Vilket jag verkligen tvivlar på att är sant. Populariteten betyder inte att vi slutat förstå skillnaden mellan fantasier och verklighet, eller mellan vad som är rätt och fel. Jag tycker inte alls att värderingarna är sunda i mycket av det jag läser eller tittar på, men det betyder inte att jag inte kan få ut något slags underhållning av det. Tänkte på det när jag tittade på Arrow på Netflix häromdagen, att det egentligen handlar om samma sak. Där utförs ett hämningslöst dödande ”för den goda sakens skull”, men likväl förmedlas något som aldrig, aldrig skulle fungera i verkligheten. Och det är ju inte det man vill. Samtidigt kan jag beundra Green arrows skicklighet, osannolika snabbhet och sjukliga styrka. Tänker mig att det är samma sak här. Få längtar efter att få återuppleva hela Fifty shades of grey i verkligheten, men kan ändå gilla att läsa den, just för att valda delar av den på något sätt tjusar. Och det är ju det som är bra med fiktion. ATT DET INTE ÄR PÅ RIKTIGT!