En av de sakerna min avhandling går ut på är att definiera innebörden av det medeltida begreppet ”målsman” och jag skriver på engelska. En av mina poänger är att det är skillnad på den medeltida och den nutida varianten av målsman så att målsman inte korrekt kan översättas med termen ”legal guardian” – vilket gör att jag måste använda den svenska termen i min engelska text för att beskriva det specifikt svenska systemet. Av detta följer också att den som har en målsman inte kan benämnas ”ward” eller ”minor”, vilket resulterar i att jag hela tiden måste skriva om i stil med det inte alldeles språkligt funktionella ”a person who has a målsman” eller de lingvistiskt groteska ”someone under målsman ship”. Därtill ska läggas att all tidigare forskning, med små variationer, har likställt medeltida målsman med dagens (alltså en legal guardian) så att jag varje gång jag tar upp forskning inte vet om jag ska översätta deras svenska målsman med det engelska legal guardian (vilket skulle reflektera användningen och den innebörd termen getts i sammanhanget) eller helt enkelt behålla det svenska målsman så snart det förekommer (vilket då i sin tur inte korrelerar med hur jag har valt att använda termen).
Det där att skriva forskning på klarspråk är betydligt svårare än vad somliga tycks tro.
Hit och dit och tillbaka igen 
Jag skulle skriva målsmansship i ett ord, vill jag flika in och säga och kanske helt missa poängen. Som wardship. Och så har jag ett binde-s för det är så jag rullar.
Ett ord låter betydligt bättre! Det köper jag! Men binde-s-et är jag inte övertygad om. Skulle man ha det på engelska verkligen…?
Jag känner likadant. Målsmanship ska det vara, men målsman-ship känns lite skumt, tycker jag (bättre än ren särskrivning, men fortfarande skumt).
Näe. Det skulle man inte. Men eftersom jag är tvåspråkig sedan födseln så vill ibland de små språkgubbarna i min hjärna att de två språken skall varda ett kött förståru. Så jag hade nog petat in det och skrikit OMBUDSMAN om någon yttrade sig. Jag är inte stolt över detta, märk väl.
🙂 Vi har alla våra mörka sidor.
Och framför allt är det där med översättning inte så enkelt och entydigt som alla … eller okej, snarare många icke-översättare tror. Sorry, kunde bara inte låta bli den kommentaren. 🙂
Jag som översättare håller helt med om den kommentaren! 😉
Vem vet – du kanske gör en ”ombudsman” och levererar ett nytt ord till det engelska språket 🙂
Jag skulle också rekommendera dig att använda ”målsman” genomgående — och naturligtvis skriva en riktigt fet fotnot om saken. När det gäller den under målsman stående personen kan man väl göra likadant och använda det svenska ordet ”myndling” eller vad de nu sade på din tid. — The myndling usually required the målsman’s permission to sell a large animal, typ. För övrigt tycker jag att det är intressant att notera att den engelska termen (och redan den anglosaxiska motsvarigheten ”weard”) har grundbetydelsen ”en som vaktar” medan den svenska har grundbetydelsen ”en som för talan åt”.
Jag hade efter att ha definierat begreppet använt ”guardian – spoksman”
Employer, employee. Målsman, Målsmanee. Klart som korvspad.
Kan du inte defniniera de begrepp/ord du väljer och fortlöpande referera till definitionerna i texten? Min personliga åsikt är att en avhandling bör vara skriven med läsaren i åtanke och det något omständiga sätt du beskriver främjar ju inte direkt läslusten eller ens förståelsen…