Andrum

På ett forum som visade sig vara betydligt mer feministiskt än vad jag först trott tog jag ställning för att män inte ska behandlas sämre än kvinnor, för att män inte ska bli kallade skymford (i det här fallet Vita kränkta män) och för att mäns åsikter och erfarenheter ska värderas lika högt i jämställdhetsdiskussioner som kvinnors. När jag lämnade gruppen hade mitt inlägg fått 120 svar, varav endast en handfull var medhåll.

Och så skrev jag ett blogginlägg om det, och om hur viktigt det är att man lyssnar på varandra, slutar generalisera och slutar dra allt till metadiskussioner om feminister. De senaste dagarna har nästan 200 kommentarer trillat in. Många är medhåll, men alltför många är fortfarande samma, tradiga generaliserande metadiskussion om feminister, om hur kvinnor är och om hur jag inte tar tillräckligt ansvar för mäns rättigheter – trots att jag på ett annat forum tampas med en shitstorm för att jag ställt mig upp för män. Det är mästrande, nedlåtande, fördomsfullt och oerhört tröttsamt. Jag har svårt att sova. Konstant huvudvärk. Vimsig och håglös. Somliga av er som kommenterar drar verkligen kraften ur mig. Så jag ber er om lite andrum. Om allt ni har att säga alltid är kritik, alltid utgår från att jag har fel och alltid syftar till att rätta så backa nu. Och ni som liksom vacklar någonstans på gränsen, som håller med ibland men inte alltid, kan ni vänligen ta större ansvar för att syna vad ni själva och andra skriver och också reagera på de här sakerna. För jag vill inte blocka folk, men någonstans måste gränsen dras.

Ja, och alla ni underbara som hör av er, per mejl, per telefon, per whatever, och stöttar och peppar; här kommer en bild på en kattunge till er!

20131019-154315.jpg

20131019-153909.jpg

34 thoughts on “Andrum

  1. Stå på dig. Blocka och utnyttja din makt. Det är du som bestämmer på din blogg. Du är ingen feminist, säger du, men skriver ändå i frågor med bäring på feminism och på ett sunt och bra sätt. Mycket bättre än de flesta bloggfeminister jag bekantat mig med. Jag gillar dig.

    Sen håller jag väl inte med om att sajten där alla killarna blev blockade visade sig vara särskilt feministisk. Min erfarenhet av feminister är att dom älskar debattera med killar som inte tycker som dom. Tror det gott lite inflation i arga, kränkta tjejer på nätet som blandat ihop feminism med sina egna tråkiga erfarenheter och det skadar feminismen. För åsikterna är inte genomtänkta och ofta direkt mansfientliga vilket inte feminism är som är logisk och människobejakande. Vi tror på människor och på människors individuella kraft att stå emot och gå emot strukturer för att finna sin väg i livet. Och för att öka eller förstärka den kraften handlar feminism i huvudsak om att synliggöra strukturer så att fler blir medvetna om vad som påverkat dom. Strukturerna i sig rår vi inte på utan dom luckras upp och bryts ner när tiden blir mogen för det. Så ser jag påt ungefär. Ha det bra och lycka till med huvudvärken.

    • Vi feminister kallar inte varandra fittor, varken i slutet eller början av ett ord. Du kan ju börja där med din feminism så ska du se att du kommer möta färre ”arga, kränkta tjejer på nätet som blandat ihop feminism med sina egna tråkiga erfarenheter”, vilka bl a består i att män kallar de fittor.

      • Hahaha… Jag tycker du ska bestämma dig för om du blev arg, kränkt, hotad, skrämd eller bara lite sömnig av att jag kalla Fanny för fittfeminist på din blogg. Släpp det nu. Det mår du säkert bättre av.

        • Jag skulle ha kunnat känna alla de där sakerna, för det är så kvinnor reagerar när män kallar dem fittor. Att du skrattar åt det här och vägrar se allvaret i det (samtidigt som du kallar dig feminist???) vet jag inte hur jag ska tolka. Bryr du dig inte om hur kvinnor uppfattar män som beter sig som dig? Bryr du dig inte om att du bidrar till att kvinnor inte vill uttala sig på nätet?

          Gäspningen var för övrigt i samband med en annan av dina kommentarer, inte under den då du kallade Fanny vänstervriden fittfeminist. Och mitt argument kvarstår: sluta kalla kvinnor fittor på nätet så ska du se att de blir mycket lättare att föra en dialog med. Men jag börjar misstänka att du faktiskt inte är så intresserad av det.

  2. Jag vill absolut inte bidra till att du eller någon annan mår dåligt. Livet är för kort för sådant. Ta hand om dig och gosa med katterna.

  3. Jag brukar undvika ditt kommentarsfält som innehåller för mycket tjafs för att jag bara blir trött av det (så har inte läst ditt senaste tiden). Och om det är uttröttande för mig som läsare så förstår jag att det måste vara sjukt mycket jobbigare för dig! Så pepp till dig!

    Det kan heller aldrig finnas för många söta katter ute på internet 😀

  4. Rättelse: Det ska förstås bara vara ”brukar undvika kommentarsfält som innehåller för mycket tjafs” utan något ”ditt” första gången.

  5. Med tanke på hur sansad ton du alltid har i debatter så är det lätt att glömma bort att det faktiskt kan kosta mycket energi bakom den lugna fasaden, om du förstår hur jag menar. Jag känner mig också rätt trött och då har jag ändå bara deltagit på ett hörn på en blogg som inte är min. Ber om ursäkt om jag triggat igång debatter som bidragit till tröttman. Hoppas du får en riktigt avkopplande lördagkväll och söndag!

  6. Jag har läst din blogg länge fast bara skrivit en eller två kommentarer före det senaste inlägget. Jag har svårt att förstå den anstormning av kritiska män som kommer hit för att debattera med dig när du uppenbarligen inte är ute efter att kasta skit på män. Det här är en kvinnlig blogg där de faktiskt får ta plats och blir lyssnade på så jag undrar varför de så ofta väljer att använda den platsen till att skriva kränkande, förminskande kommentarer till dig, i skydd av att de ju bara ”argumeterar” emot. Jag har den största förståelse för den trötthet du beskriver. Att debattera med människor som vill hitta något att störa sig på i allt man säger är otroligt utmattande. Kärlek och styrka ❤

  7. Hmm…Du kämpar tappert bra att du inte ger dig. Vi är för många som tystnat av trötthet eller nedslagenhet. Njuter av kattbilderna men jag vill bara framföra en misstanke.. Kan ni ha släppt in en vampyr i ert hem???

  8. Oh how I know the feeling! Och åh vad jag önskar att jag hade all tid i världen att enbart sitta och diskutera sansat och sakligt hela dagarna, men som du säger; det kräver EXTREMT mycket energi att besvara ”kritiska” (av olika betydelser) kommentarer, speciellt när det börjat gå på rundgång. Och speciellt när man står i den situation som du gör nu, och som jag gjort förr och fortfarande gör då och då, till synes utan allierade. Det är så mycket lättare att ta diskussionerna när man vet att man har ett possy, om så bara i form av en löst sammansatt rörelse, i ryggen. Men när man får skit från alla håll är det inte lätt att hålla humöret uppe någon längre stund.
    Och sedan vill jag verkligen hålla med Maria Engelwinge här ovan: ”Jag har svårt att förstå den anstormning av kritiska män som kommer hit för att debattera med dig när du uppenbarligen inte är ute efter att kasta skit på män.” Jag hade en gång en idé om att om man bara ger människor plats att tala och visar att man lyssnar så kommer de till slut sluta vara aggressiva, men vissa verkar mest intresserade av att lägga beslag på alla tillgängliga plattformar för att få ut ”sitt perspektiv” utan intresse av att själva lyssna. En sur läxa att lära.

    Tänker på dig.

    • Du är ju en annan Fanny-Lover som med din välmenande bejakande attityd bidrar i ännu högre grad till att öka polariseringen och könssegregeringen än vad Maria gör. Fanny gillar Solana. Är kommunist. Samt könsseparatist. Och sen är du förvånad att unga arga män söker sig hit för att spy ut sin frustration på denna öppna, sårbara och fina blogg. Sluta förfan att tala väl om Fanny. Bemöt hennes sjuka åsikter och ta lite jävla ansvar som feminist.

  9. Vi är nog flera som läser och som ibland känner att vi borde stå upp oftare och hårdare mot vissa av dem som ger sig på dig. Ofta känns de dock bara så far out att det överhuvudtaget inte känns meningsfullt att ge sig in i en diskussion. Det finns ingenting där som kommer leda till att någon kommer ut klokare och öppnare på andra sidan. Att bara sätta foten i nacken på någon för att få honom att tagga gör inte världen till en särskilt mycket bättre plats i morgon.

    Jag förstår att det är extremt tärande på dig men det känns ändå brutalt och väldigt ledsamt att se det utskrivet och på pränt. Jag tycker att du ska fundera på vilka diskussioner som ger dig kraft, vilka personer som du känner bjuder motstånd som utvecklar dig och sen försöka knyta till dig dom ändå. Går det att stänga kommentarerna på de inlägg som driver trafik från ett visst håll så var inte rädd att göra det. Sen kan du bjuda in till en Facebook-diskussion med några som du vet inte kommer hålla med dig men som ändå vill prata med konstruktiv ton och med en öppenhet för att de faktiskt kan lära sig något.

    Jag gillar din blogg skarpt. Både inläggen om katterna, huset, radion och dina fina ungar så klart. Men intressantast är ändå de mer politiska inläggen. Hoppas att du orkar fortsätta, vi är många som lär oss mycket och många som förundras och beundrar din kraft att sakligt och fast stå emot även de värsta skitstormarna. Du är en stjärna! Ta hand om dig själv så att du kan fortsätta leva ditt liv som det även i framtiden.

  10. Pingback: Det här med kommentarsfält | One-way Communication

  11. Ingen fara! Jag förstår hur jobbigt det är att vara i din situation, var där själv för ett tag sen. Det suger musten ur en! Jag hejar iaf på dig så att att du vet. Gillar både dig, din blogg och dina åsikter mycket.

  12. Men. Vad ledsen jag blir av att det blir en massa hårda ord och aggressiva toner, så att du måste eftermoderera, till och med under ett sånt här inlägg. 😦

  13. ”Jag har svårt att förstå den anstormning av kritiska män som kommer hit för att debattera med dig när du uppenbarligen inte är ute efter att kasta skit på män”.

    Man kan vilja diskutera med någon som har en avvikande åsikt just för att denne tycker annorlunda och verkar intresserad av en konstruktiv debatt, och inte för att man upplever att någon försöker kasta skit på en. Skälet till denna ”anstormning av kritiska män” kan således bero på att detta är en av de få icke-jämställdistiska bloggar där de som är skeptiska till feministiska teorier kan diskutera dessa på ett uppriktigt och konstruktivt sätt utan att omedelbart bli stämplade som vita kränkta män och blockerade.

    Att kritiskt argumentera emot någons ståndpunkter är inte detsamma som att kränka eller förminska. Tvärtom innebär det att man tar den andres uppfattning på allvar, och att man tycker den är värd att undersöka och pröva närmare. Genom att på detta sätt ”hitta något att störa sig på” så lär man sig av varandra genom att ens skilda åsikter möts i en diskussion som kan leda framåt mot nya tankar och insikter. Att avfärda någons åsikter på grund av dennes kön och/eller hudfärg är däremot kränkande, liksom att bemöta dem med versaler och känsloutrop.

    • Absolut, men nu är det ju inte konstruktivt det varit senaste tiden på Charlottes blogg utan det har varit just kränkande och förminskande kommentarer från vissa som ju uppenbarligen gjort att Charlotte mår dåligt. Då tycker jag att man som kommentator får tänka till – även jag – och respektera bloggaren. Detta skriver jag alltså inte för att gå in i en aggressiv debatt med dig om vem som har rätt och fel, utan enbart för att säga att jag förstår Charlotte och hoppas att fler gör det och tänker till. Jag kommer inte svara på fler kommentarer om det här ämnet, just för att respektera Charlottes önskan om att få slippa aggressiva, ändlösa debatter i sitt kommentarsfält. Hela kommentaren sagt med en vänlig ton och en önskan om ett bättre debattklimat.

  14. Det här är helt nuts. Förstår dig Charlotte. Andas in, andas ut.

    Ville bara lämna en kommentar eftersom jag ofta tittar in men så gott som aldrig kommenterar. Ska skärpa mig och åtminstone nicka synligt då jag ofta tycker du skriver väldigt bra. Hoppas du orkar fortsätta!

  15. cool kisse förresten. Rena rama vampyrgaddarna. Jag misstänker att min kisse också är vampyr, ibland när jag vaknar på nätterna sitter hon på bröstet på mig och stirrar lystet på min strupe, med tunga hängande mellan gaddarna. Så bli inte förvånad om jag plötsligt bara kommenterar när solen är nere.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s