Vad betyder egentligen siffrorna?

Inte alldeles oväntat blev det en hel del debatt angående vad det egentligen betyder att finska kvinnors lön är 590 euro mindre i månaden än männens dito. Att det inte automatiskt betyder att kvinnor är diskriminerade. Och det håller jag med om. Det gör det inte. Men åtminstone för mig är det en så in i helvete stor skillnad att det är dags att fråga sig varför.

Mängder med saker påverkar förstås, men det som de nya siffrorna visar, och som jag i ärlighetens namn trodde att vi hade kommit bort ifrån, är att oavsett vilket yrke vi talar om så är kvinnors lön lägre än mäns. Även för yrken med över 80% kvinnor, yrken där vi vet att kvinnor generellt har högre utbildning, så är kvinnors lön mindre. Om det bär emot att kalla det diskriminering så kan man låta bli, men det är något som är allvarligt fel med samhället.

Jag försökte sammanfatta några tankar om historiskt arbete igår och jag är övertygad om att man inte kan förstå dagens löneskillnader utan att ta historien i beaktande. För några grundläggande drag kvarstår. Mäns arbete värderas högre än kvinnors arbete. Kvinnors huvuduppgift är att sköta hem och barn. Män ses som värda högre lön än kvinnor (även om kvinnolöner officiellt är avskaffat). Så varför är det ingen som döms för diskriminering då? För att det är oerhört svårt att påvisa. Mäns högre lön kan ju lika gärna bero på att män själva tenderar till att värdera sig högre än vad kvinnor värderar sig. De ber om mer. Promotar sig själva mer. Och inte särskilt överraskande får de ofta också mer.

Men, och det är här jätteviktigt: Det betyder inte att det är rätt.

För vi bär med oss ett historiskt och kulturellt bagage som får kvinnor att undervärdera sina prestationer, samtidigt som vi bygger samhället på en sorts självförsörjande individualism. Det samhället värderar är fortfarande egenskaper som betraktas som typiskt manliga och det kvinnor ses som biologiskt lämpade för ses inte som de samhällets grundpelare vård och omsorg skulle kunna vara, utan som pengaslukande industrier som ska effektiviseras. Allt detta är faktorer som samverkar för att hålla kvinnors lön nere. Och jo. Kvinnor själva bidrar förstås till det.

Men igen alltså: Det betyder inte att det är rätt.

Och i förlängningen är det just de här sakerna som skapar enorm press på män att arbeta hårdare, som gör att män har svårt att ha råd att ta ut föräldraledighet, som säkerligen bidrar till självmordsstatistiken för män i finansiella svårigheter och för män som gått i pension, och som gör det nästintill omöjligt för män att hoppa av ekorrhjulet och spendera mer tid med familj och vänner. Vad män tjänar i pengar förlorar de i andra värden. Samtidigt upprätthålls kvinnors ekonomiska beroende, lägre lön betyder lägre pension, sämre möjligheter till lån och större behov av ytterligare en inkomst i hushållet. Och för varje generation barn som växer upp i tron att de medfödda skillnaderna på pojkar och flickor avgör vem man blir och ser sin mamma hemma med barnen och pappa borta på jobb kommer vi inte att få någon förändring.

Så kvinnor måste lära sig att ta mer plats, och män måste lära sig att låta kvinnor göra det och se att alla (utom vissa män med makt) kommer att tjäna på det i längden. Och vi måste tala om löner. Våga säga att den där skillnaden som finns i mäns och kvinnors lön inte är ok, vad fan man sedan vill kalla den.

17 thoughts on “Vad betyder egentligen siffrorna?

  1. Vältänkt! Jag undrar bara om det är så enkelt att börja värdera annorlund. Funderar själv just nu mycket på vad avlönat arbete och lån gjort åt vårt samhälle och framförallt människors möjlighet att själv välja hur man lever sitt liv. Är övertygad om att det är en del av pusslet. Ska tänka lite till innan jag skriver av mig.

  2. Tyvärr har jag inte statistik från Finland men i Sverige gör männen mer förvärvsarbete än kvinnor. Källa http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0103/_documents/Tabell_B13_20_64.xls

    Då är det ju självklart att männens förvärvsinkomst är högre. Lönen kan ändå vara lika stor, det säger inte statistiken på talaomloner.fi något om.

    Däremot håller jag med om att det är synd att män förvärvsarbetar mer än kvinnor och att vissa branscher är väldigt kvinno- eller mansdominerade. Tyvärr tror jag inte att man får en förändring till stånd om man kör med kampanjer med vilseledande statistik.

    • Jag tycker inte statistiken på Tala om löner är vilseledande alls. Där står ju tydligt att det är medeltal från heltidsarbete inklusive tillägg. Det står också tydligt att kvinnor oftare arbetar deltid och har visstidsanställningar, vilket är en av de saker som gör att män drar fler timmar, men i jämförelsen är detta kompenserat för. På vilket sätt tycker du att det är missvisande?

    • Men är inte det en del av det större problemet? I Sverige är det ju så att de stora skillnaderna i löneutvecklingen uppstår när man får barn. Ju mer jag som man jobbar och driver min karriär och min lön, desto mindre utrymme finns det för min fru att arbeta och driva sin egen löneutveckling. Barnen har ju de behov de har och tar inte jag mitt ansvar i omsorgen om dem så kommer någon annan att vara tvungen att göra det.

      Jag tycker ändå att det är väldigt intressant att vi ändå verkar se ungefär samma problem när man läser ditt sista stycke. Men vilka vägar till förändring skulle du vilja lyfta fram?

      • Ja, Max jag tror att vi är överens om väldigt mycket, den uppfattningen har jag fått när jag har läst dina tidigare kommentarer. Min idé om vägar till förändring är tre:

        1) Satsa mest energi på att göra vardagen jämställd för barn. Barn ska inte behöva leva i ett snedvridet samhälle där största delen av karaktärerna i böcker, tidningar och sånger riktade för barn är manliga. Gammal produktion är ofta bristfällig men man kan tala öppet om problem också med barn. Till exempel griseknoen i Emil-tv-serien är en hona men ändå kallas den ”han”. Det kan man påpeka för barn, att dom som gjort serien har gjort ett misstag. Det är också enkelt att ändra könet på karaktärer när man t.ex. läser sagor för barn. Detta är bara ett exempel på problematiken i barnens värld, det viktigaste är hur barnen blir bemötta. Vi borde försöka bemöta alla, särskilt barn, enligt personlighet, inte kön.

        2) Få fram fakta som inte är missvisande. Talaomloner.fi vore en bra kampanj om lönerna skulle ha varit jämförda på ett rättvist sätt. Det är ju självklart att en person som jobbar mycket ska ha högre inkomst. Om män i genomsnitt jobbar så mycket mera att de tjänar 590 euro per månad mera så är det ju inget att orda om. Därför säger denna statistik ingenting, precis lika lite som det där eviga tjatet om att kvinnors euro i själva verket är 80 cent. Missvisande statistik är snarare till skada för jämställdhetsarbetet för det finns ju inte något som säger att det är någon orättvisa som behöver rättas till. Ifall man inte jämför löner på lika villkor kan man inte plocka fram något som är fel.

        3) Föräldraledigheten och hemarbetet ska delas mera lika än tidigare. Detta har vi alla ett ansvar i. Tror att förslaget att dela hemvårdsstödet lika mellan mamman och pappan är en bra idé. Jag är emot kvotering men detta ser jag inte som kvotering utan bara en omfördeling av rättigheter. Tror också att hemarbetet egentligen går att dela lika ganska enkelt. I vår familj har vi lyckats tack vare varannan-dag-tekniken. Varannan dag nattar jag barnen medan min man röjer i köket, varannan dag är det tvärtom. Det övriga arbetet delas också ungefär lika.

        Annars så är talaomloner-kampanjen bra på flera sätt. Det ÄR viktigt att tala om löner. Att tala om alla jämställdhetsproblem är viktigt. Det vi alla kan göra är att diskutera och fråga om man kan göra på ett annat sätt när man ser någon trampa i gamla könsmönster.

        • Tack Anna, jag tycker att du har många kloka idéer. På tal om gamla sjuka mönster som från barnsagor som vi överför till våra barn så läser jag om Barnen Hedenhös för mina ungar just nu. Det rekommenderas inte att läsa ut texten ordagrant där kan jag säga. 😉

          Jag håller dock inte med om att statistiken på Tala om löner behöver vara missvisande. Vad jag kan läsa ut av Förtjänstnivåindex som siffrorna ska vara tagna ifrån så ska deras uppgifter innehålla ordinarie arbetstid och eventuella engångspremier som ex semesterersättningar (som ju brukar följa lönen i storlek) och resultatpremier (motsvarar bonus gissar jag på som väl då skulle kunna vara ett betyg på hur hårt man jobbar) men jag tycker inte det är tillräckligt för att avfärda skillnaderna som helhet. Just att de syns över hela linjen och i alla branscher kan inte reduceras till att män är bättre och förtjänar högre bonusar och premier. Nu ska det sägas att jag bara kollat snabbt på Statistikcentralens hemsida om deras undersökningsmetoder och 10 p Statistik räckte ungefär till att konstatera att ”Oj, det här var svårt”. Men ändå, to the best of my knowledge, så tänker jag hålla fast vid att det nog är en bra kampanj som säger en hel del. Sen kan man så klart ha åsikter om att den reduceras till något som liknar en powerpoint på nätet, en rapport att läsa till bilderna hade kanske inte varit helt fel.

          Sen håller jag också med dig om att frågor nog ska lyftas fram var för sig och diskuteras separat i bland av pedagogiska skäl. Då kan man ta en debatt om löner, en debatt om arbetstider, en om fördelning av hemarbete. Givetvis kan man också visa på sambanden dem emellan men det är lätt att hamna i dödlägen om man lyfter allt på en gång, som du skriver ovan får man då svaret att män tjänar väl mer för att det jobbar mer, slut på diskussionen. Som Charlotte skriver i inlägget så är det inte så enkelt att säga till män som känner försörjningsansvar inför en växande familj att de borde jobba mindre (även om jag själv ofta brukar lyfta fram det precis så)

          Kanske går det dock att få till en helt separat diskussion om arbetstider och hur de är fördelade. Det finns en rätt ok svensk bok som heter ”Skriet från Kärnfamiljen” där författarna lyfter fram forskning som pekar på att det finns ingen grupp i det svenska samhället som jobbar så mycket som småbarnspappor? Jag har tyvärr inte kunnat läsa deras källor på det men det kanske vore en bra utgångspunkt för en diskussion om arbetstider och ”hemmatid” och hur det fördelas mellan könen. Samtidigt visar forskning som försäkringskassan beställt att män som tar ut mycket föräldraledighet när barnen är små jobbar mindre och lägger mer tid på familjen även när barnen. Det är en separat diskussion som man kan hålla och som inte handlar om löner och lönenivåer men som ändå kan läggas som en pusselbit precis som Tala om löner-kampanjen.

          Slutligen vill jag tipsa om en text om föräldraledighet och fördelningen av den från en socialdemokratisk tidning. Den är politisk givetvis och får läsas utifrån de förutsättningar men jag gillar anslaget, Svenska folket vill dela mer jämlikt på föräldradagarna än de sedan lyckas med, hur når vi då ett samhälle där människor faktiskt kan leva så jämställt som de egentligen önskar? Det tycker jag kunde vara värt att prata om.

          http://tidenmagasin.se/artiklar/nyckeln-till-jamstalldhet/

          • Ja, Barna Hedenhös minns jag att jag läste i min barndom och nu när jag grävde fram den att läsa för mina barn så blev det mera en historiabok! Hamnade förklara en hel del ”tidigare trodde man att mammor och pappor var bra på olika saker men nu har man lärt sig att mammor och pappor klarar nästan allting precis lika bra”… 🙂

            http://www.stat.fi/meta/til/pra_sv.html med rubriken Lönestrukturstatistik kan man läsa ”Uppgiftsinnehåll
            Antalet löntagare samt tim-, månads- och årsinkomster efter flera olika klassificeringsvariabler. Tillägg i anslutning till månads- och årsinkomster, t.ex. övertidsinkomster, arbetstidstillägg, naturaförmåner, resultatpremier och andra poster av engångsnatur.”

            Nu gjorde jag inget långt detektivarbete men eftersom Lönestrukturstatistiken också omfattar ”tillägg i ansluting till månads- och årsinkomster, t.ex. ÖVERTIDSINKOMSTER…” och uppgifterna på talaomloner.fi tas från Lönestrukturstatistiken och på talaomloner.fi står att ”I dem ingår alla tillägg, men inte semesterersättningar.” så är min tolkning fortfarande att övertidstilläggen ingår i statistiken på talaomloner. Men som sagt, jag kan ha fel och ifall jag har fel att inte övertidstillägen är med i talaomloner så då håller jag med att talaomloner-statistiken är intressant. Om övertidstilläggen ingår i inkomsterna som jämförs så finns det en möjlighet att alla har lika lön men männen som jobbar mera har därför högre inkomst. Och då säger statistiken ingenting om ifall kvinnors lön är lägre än männens.

            Vad synd att det inte står tydligare vad som beaktats när man jämfört lönerna på talaomloner.fi! Som sagt annars en viktig kampanj.

            Tack för länken till Nyckeln till jämställdhet! Jag är också övertygad om att ett av de viktigaste stegen mot ett jämställt samhälle är att få familje- och hemarbetet delat mer lika. Då får mammor och pappor lika mycket tid och energi att avancera i karriären, arbetsgivarna slutar vara rädda för att anställa kvinnor och barnen får en sund syn på föräldraskap.

            Gällande hur mycket småbarnsföräldrar arbetar så finns det intressant statistik bakom länken jag redan skrev. http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0103/_documents/Tabell_B13_20_64.xls

            Tyvärr är den en inte sammanställd och att läsa en så där stor excel-tabell utan sammanfattning är inget vidare roligt. Hittade en kort sammanfattning här http://genusdebatten.se/wp-content/uploads/2013/08/Sk%C3%A4rmavbild-2013-08-25-kl.-16.00.08.png
            (obs jag håller inte annars med själva inlägget, jag tycker inte man kan jämföra oavlönat hemarbete med förvärvsarbete eftersom det senare ger en massa förmåner som t.ex. lön, pension, möjliget att avancera i karriären etc)

            Tack ska du ha Max för välformulerade kommentarer, fick mig att fundera vidare!

            • Hmm, det här får mig bara att ännu mer önska en rapport vid sidan om hemsidan som beskriver hur arbetet och datainsamlingen gått till. Jag utgick från förstasidan på tala om löner och den här beskrivningen.

              I genomsnitt får kvinnor 590 euro mindre i lön i månaden än män*.

              *Uppgifterna baseras på Statistikcentralens Förtjänstnivåindex 2012.

              Förtjänstnivåindex ska enligt hemsidan inte innehålla övertidsersättningar utan bara basera sig på ordinare arbetstid.

              http://www.stat.fi/meta/til/ati_sv.html

              Samtidigt såg jag nu när jag läste din länk att det hänvisades till lönestrukturstatistiken där övertid ingår under avsnittet lönetorget och de jämförelser som görs där. Minst sagt förvirrande.

              Övertid är förresten en annan intressant diskussion som också skulle kunna ha påverkan på jämställdheten. Det är ju sjukt många timmar övertid i ett land som teoretiskt sett skulle kunna fördelas på andra arbetande i stället vilket skulle ge mer tid hemma för dem som idag jobbar mycket övertid. Många företag och organisationer har reella problem med ledighetsskulder, dvs komptid osv som när det räknas om i pengar ställer hela resultatet på ända. Det är en annan fråga givetvis men som sagt jag tror att den den kan diskuteras ur ett jämställdhetsperspektiv just genom att titta på vad vi lägger vår tid på och hur man genom minskad övertid på samhällsnivån kanske kunde öka jämställdheten. Tack för excelfilen förresten, jag är barnsligt förtjust i excel och ser fram emot att få ge den där en omgång med pivottabeller.

              Och avslutningsvis – ”tidigare trodde man att mammor och pappor var bra på olika saker men nu har man lärt sig att mammor och pappor klarar nästan allting precis lika bra”

              Ha ha, fantastisk kommentar. Den fick mig att tänka på ett mer positivt inslag från Lilla Spöket Laban. När författarna där ska förklara hur tokigt det var förr i tiden så exemplifierar de det med att folk trodde på tomtar, jättar och spöken på gamla slott, samt att nästan inga mammor hade jobb. 🙂

  3. Skulle det vara medeltal från heltidsarbete EXKLUSIVE tillägg skulle statistiken vara relevant. Exempel från min egen bransch, jag är lärare:

    Person A jobbar heltid utan övertimmar. Får grundlön, ca 2600 euro per månad.
    Person B jobbar heltid utan övertimmar men får alla ålderstillägg. Ca 3500 euro per månad.
    Person C jobbar heltid men har 5 övertimmar och diverse andra uppdrag, får 3800 euro per månad.
    Person D jobbar heltid, har övertimmar och får ålderstillägg. Får 4300 euro per månad.

    Lönen per månad varierar väldigt mycket beroende på hur mycket övertid och ålderstillägg man har. Därför är det missvisande att se på statistik som bara jämför den totala inkomsten. För att få veta om det finns en oförklarlig löneskillnad mellan könen måste man ta tilläggen i beaktande. Vissa branscher betalar dubbel lön för övertid och det syns väldigt fort på lönekvittot.

    Observera att jag enbart kritiserar denna punkt i talaomloner, jag håller med dig om att det är bra att lyfta fram faktum att kvinnor oftare arbetar deltid och har visstidsanställningar. Talaomloner är en mycket viktig kampanj och därför är jag besviken över att dess statistik är bristfällig.

    • Jag håller med dig här. Inom vårdbranschen är lönen lön och tilläggen för obekväm arbetstid har inte med lönen att göra. Det är pengar man får för att inte hinna träffa sina vänner då de har ledigt.

    • Det står fortfarande inte helt klart för mig om övertid räknas in i vad man presenterar på Tala om löner. I finländska förtjänstnivåindex räknas det inte med. Där finns bara personliga tillägg (ålder, erfarenhet, utbildning, resultat) och inte övertidsersättningar. En undersökning gjord vid Tammerfors universitet om lönerna i Birkaland omtalar just övertidsersättningen som en möjlig förklaring till löneskillnader, men faktum är att man hittade klara och konsekventa skillnader mellan mäns och kvinnors löner även sedan övertiden räknats bort. Löntagarna själva förklarade det med att kvinnor exempelvis inte klarar av de mer krävande arbetsuppgifterna och därför får lön för mindre krävande saker och att man inte kan göra något åt det. Det var både mäns och kvinnors syn på skillnaderna.

      Här finns en kort förklaring om utredningen och en länk (länken är på finska): http://www.tasa-arvo.fi/sv/aktuellt/pressmeddelanden/birkaland.

      • Om det står att det är fråga om medelinkomster för heltidsanställda och att i lönerna ingår alla tillägg så tolkar i alla fall jag det som att också tillägg för övertid ingår. Men jag kan förstås ha fel.

  4. jag vet inte varför jag blir så trött när jag läser det här – kanske därför att det känns som om det sku vara så fast på att få mänskor att agera emot sina själviska intressen, och när man har att göra med själviska mänskor så blir det något av en paradox. jag är helt övertygad om att männen vinner i löneracet bl.a. för att de är så självcentrerade och hänsynslösa – det krävs det för att man ska armbåga sig fram, ta emot uppdrag som ger mera lön också då man är väldigt osäker på sin egen förmåga (men tänker ”vad fan man måste ju våga för att vinna”) och jobba långa övertidstimmar utan att bry sig om att barnen inte får träffa en.

    alltså frågan är: hur ska man övertyga dem om att det är i deras själviska intresse att förtjäna mindre – det är det ju inte och det är lätt att genomskåda påståendet att det sku vara det? om inte alltså det är nån som redan förtjänar så mycket att den kan gå ner i inkomst och ändå leva brett och få mer tid att njuta av sin materiella välfärd.

    • Så vad du säger är alltså att kvinnor som vill tjäna mer pengar och göra karriär, precis som män, är egoistiska, självcentrerade och hänsynslösa. Dessutom tänker de inte på sina barn?

      Eller har du olika sätt att bedöma män och kvinnor som gör samma sak?

      • Tanken är väl att om män lade ner lika stor kraft och lika mycket tid på att ta hand om sina barn och bestyren i hemmet som kvinnor gör så skulle ingen behöva känna sig egoistisk, självcentrerad eller hänsynslös när de var på jobbet.

      • om nån är egoistisk, självcentrerad och hänsynslös så är den det oberoende av vilket kön hen har, det bara tycks som att de här egenskaperna är särskilt ofta förekommande hos just män.

    • Jag vet inte om det enbart går att förklara med att vi är självcentrerade och hänsynslösa. Däremot finns det i alla fall i Sverige (och högst sannolikt i Finland också) olika förutsättningar för män och kvinnor som påverkar även oss som enskilda i arbetslivet.

      De fördomar som existerar om vita män in their prime så att säga och som byggts under generationer fortsätter att bära fram mig och mina gelikar på alla nivåer i samhället. Det är ingen hejd på hur folk slår knut på sig själva för att ta en pa allvar när man är en vit man i kostym. Och inför löneförhandlingar, projektfördelningar, anställningar osv så utgår extremt många människor från vilken nivå jag kommer prestera på helt och hållet bara genom att titta och lyssna på mig. Det här har jag upplevt ändå sedan jag började sommarjobba i ungdomen. Jag kan ju säga att det är en ganska tydligt lektion i mäns värde när man som ung och helt utan yrkeserfarenhet direkt börjar mötas av män(niskor) som gör sitt yttersta för att titta över erfarna och duktiga kvinnor för att få min uppmärksamhet. Även om internets riddare och allsköns jämställdister försöker slå i oss att det är så synd om männen och vi är så förföljda så kan jag lugna er alla med att det finns ingenting enklare än att vara vit man idag.

      Åt andra hållet då? I vår familj jobbar vi aktivt med jämställdhet och jag kämpar hårt med att alltid prioritera mina barn framför jobbet. Hämtningar och lämningar delas givetvis och vab också så klart. Resultatet av det är att varje gång jag gör något extra på skola och förskola så bemöts jag som en hjälte, ”Va, har hon kläder på sig!” medans min fru får alla diskussioner om att barnen behöver extrakläder, tjockare overall eller matsäck någon dag. Konsekvensen blir ju att hon måste använda massor av tid som hon kunde lagt ner på att gynna sin karriär på att tänka på att inte få skit på förskolan. För henne är det försett med ett pris att inte se till att barnen är rätt klädda och förberedda, för mig handlar det om att veta var man ska lägga alla hjälteglorior.

      Nu överdriver jag så klart åt alla håll (jag brukar se till att min ungar har varma kläder på sig när det är kallt) men det är för att visa principen. Som vit man spelar det helt enkelt ingen roll åt vilket håll man vänder baken, man får ändå beröm. Det är en viktigare aspekt tror jag än om enskilda individer är självcentrerade eller inte.

      Läste förresten ett intressant uttalande från en forskare som heter Anita Göransson vid Linköpings universitet. Enligt hennes forskning så har 25 % av manliga näringslivstoppar hemmafru. Med anledning av signaturen Fredde ovan så kan man ju undra hur många av de kvinnor som gör karriär det är som har hemmaman.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s