Ett inlägg om forskning och genus och sådant jag verkligen inte förstår mig på.

Ibland låter det nästan som om genusvetenskap är den enda tvivelaktiga vetenskapen. På Genusdebatten uppmuntras jag att ”ta debatten” om nu genusvetare på riktigt är intresserade av att diskutera sin vetenskap, som om en genuskritisk blogg är det rätta forumet för vetenskaplig debatt och vi som sysslar med genus har någon sorts skyldighet att bemöta all sorts kritik oavsett förpackning. Och ni vet att jag tycker att det är jätteviktigt att popularisera vetenskap, att forskningsresultat inte ska stanna inom universitetet utan tillhör folket. Men det är en himmelsvid skillnad mellan att presentera sina fynd i populärvetenskapligt format och att behöva stå till svars för allt vad någon random feminist vid något tillfälle sagt med en hänvisning till någonting som kunde ha varit forskning. Ingen forskare har några som helst skyldigheter bortom det första.

Och genusvetenskap är också den vetenskap som anklagas för att baseras på felaktiga premisser, som att det skulle finnas en socialiserad skillnad mellan män och kvinnor. Men visste ni att man i flera stora grundläggande teorier inom ekonomi inte tar med bankerna som en faktor i det ekonomiska systemet för att bankerna liksom inte skulle påverka det ekonomiska kretsloppet? Varför blir folk så heligt förbannade över att lärare uppmuntras att uppmärksamma sättet de bemöter pojkar och flickor på för att det på något vis skulle grundas på felaktig forskning, men inte över att bankerna faller (pun intended) utanför ekonomiska teorier?

Ja, och sedan är genusvetenskap den vetenskap som gång på gång får ta emot kritik för att syssla med värdelösa saker som ingen borde lägga skattepengar på. Har ni hört om forskarna som nu har kommit fram till att om man bakar med bävrars analsekret så smakar det vanilj? Really? Var är alla antibävermänniskor? Var är protesterna mot värdelös kunskap? Eller hade det bara varit kontroversiellt om de sagt att det var en tjejbäver och att killbävrarnas analsekret inte smakar vanilj utan mer liksom bajs?

Nä. Ibland förstår jag mig inte på folk.

6 tankar om “Ett inlägg om forskning och genus och sådant jag verkligen inte förstår mig på.

  1. För ett tag sedan antydde du att jag skulle ha disputerat i natinalekonomi (inte sant), mem jag har tillräckliga insikter i det ämnet för att ta (nästan) vilken debatt som helst. Poängen är inte att nationalekonomin skulle ha missat bankerna, utan att de missat entreprenörerna, dvs. den centrala komponenten inom en modern ekonomi. I allt högre grad tillstår daqgens nationalekonomer detta tillkortakommande. När tänker feminister tillstå att de missat kvinnorna som aktörer inom vad som brukar kallas genusforskning? Jag villl inte dra upp gamla debatter mer än nödvändigt, men faktum är att du har hävdat att man måste vara s.a.s. klassisk historiker för att tala historia. Varför kan du då tala om genusforskning om du inte är genusforskare? OK, du säger att du är både och. Men det finns flera som är det, icke sant?

    • I en dokumentär om skuldkrisen på SVTs Vetenskapens Värld sa Steve Keen att det är vansinnigt att ha en makroekonomisk modell som exkluderar bankerna och nobellpristagaren Robert Lucas satt och ryckte på axlarna och menade att modellen funkar finfint. De har till och med en prima animation av hur modellen utan bankerna ser ut. Programmet finns inte längre kvar på SVT men finns via den här länken: http://www.positivemoney.org/2012/12/new-documentary-economic-science-and-the-debt-crisis/

      Och vad gäller dina frågor så vet jag inte var jag ska börja för där finns så otroligt många fel.
      1: Det är forskare, inte feminister, som bedriver genusforskning och därför rätt irrelevant för oss som forskar vad feminister säger.
      2: Kvinnliga aktörer har stått i fokus inom genushistoria i snart 50 år, sedan starten. Att äldre historieskrivning har missat kvinnliga aktörer är själva anledningen till att genushistoria skapades.
      3: Jag har aldrig påstått att man måste vara klassisk historiker (vad är det ens?) men jag ifrågasatte din historiska kunskap när du kom med uttalanden om historia som är grundläggande felaktiga. Det här tror jag är fjärde gången jag förklarar det. Att jag sedan fortsatte att ifrågasätta att du skulle ha högre akademisk status än mig beträffande historia berodde helt och hållet på att du står under nick när du kommenterar och dessutom vägrar svara på frågor om din utbildning. Det är nog fjärde gången jag förklarar det också.
      4: Menar du att jag som forskar i genushistoria inte borde få tala om genusforskning för att fler är både och? Alltså på riktigt, wtf.

  2. Gissar på att grundorsaken är så enkel att de som engagerar sig mot genusforskning hittar dit med anledning av att de av politiska och personliga skäl är motståndare till feminism. De personer som drivs av ett allmänt intresse för vetenskapsteori och som engagerar med samma lust i diskussioner om kulturgeografi, nationalekonomi och litteraturvetenskap som i sitt engagemang mot just genusvetenskapen är sannolikt lätträknade. Vill man kritisera forskning av personliga eller politiska skäl finns det få forskningsfält som går helt fria. Kolla ex. den här stjärnan!
    http://blogg.varldenidag.se/bength-gustafson/angreppen-utifran-5-darwinismen-och-evolutionsteorin/

    Inte heller är det läge att överdriva representativiteten för de internetriddare som kräver att du ska ”ta debatten” ute i den riktiga världen. Aftonbladets toppkommentatorer är inte direkt ett tvärsnitt av befolkningen och även om det kan kännas som att de är många när de ger sig på just dig så kommer de ute i verkligheten aldrig vara i närheten av lika många som de farsor, som utan en tanke på de evolutionära motsägelserna i sitt märkliga beteende, du kan se ta hand om sina ungar i en normal lekpark en vanlig lördagseftermiddag.

    Slutligen på tal om kvinnliga aktörer så finns det en intressant aspekt i just de reaktioner du skriver om i inlägget att gräva djupare i angående ramar och gränser för mäns respektive kvinnors utrymme att agera på lika villkor. Hur hade kritiken mot genusvetenskapen sett ut om det hade varit ett forskningsfält i första hand dominerat av män? Är bland annat spänd av förväntan på den evolutionspsykologiska förklaringen till vad det kommer sig att vissa män som känner sig nedtryckta och underlägsna andra män har så snabbt att vända sin ilska mot kvinnor, och då särskilt de som hörs och syns.

    • ”Är bland annat spänd av förväntan på den evolutionspsykologiska förklaringen till vad det kommer sig att vissa män som känner sig nedtryckta och underlägsna andra män har så snabbt att vända sin ilska mot kvinnor, och då särskilt de som hörs och syns.”

      Finns det inte redan en förklaring? Män vill ha kvinnor. Kvinnor vill bara ha alfamän. Bortvalda betamän blir frustrerade, vilket alltså är … simsalabim … kvinnornas fel. 😉

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s