Som tidigare utlovats. (Fler bilder inifrån husen och bättre av Storhuset kommer först när vi på riktigt fått nycklarna, den 22 juli)
Gräsmattan var en fjärilsutopi.
Och när jag sagt att vi har mycket rabarber så menade jag på riktigt att vi har mycket rabarber. 
Det här är fotat från barnens sovrumsfönster. Före gräsklipp och efter.

Istället för att bara jämna allt gräs med marken (pun intended) klippte vi rätt mycket i slingrande gångar. 
Och så sparade vi stora delar av den fantastiska fjärilsutopin, som en äng som kantar gräset istället för staket eller buskar.
Växthuset kan eventuellt behöva en liten uppiffning…
Från min barndom minns jag hur vi ibland var hos kompisar på landet och hoppade på höskullen. Det där med slaget gräs i alla dess former är tydligen ett tidlöst nöje för barn. Vilho och Tilda roade sig i timmar med att leka i gräsklippet.



Jag tycker att det ser riktigt bra ut. Ingenting är finare än en gammal trädgård. Ni har riktigt köpt en pärla.
Nej kära nån, vilken dröm! ❤ Nu måste jag nog komma ihåg lottoraden imorgon om jag går till butiken! Det är på ett sådant där ställe jag hör hemma! Vilken fantastisk resa ni har framför er!
Det ser fint ut när ni lämnar kvar av ängen. Och bra att ni inte lider av fäsingfobi.