Ledaregenskaper

Fager Dam kommenterade på inlägget om att ta för sig om hur det anses viktigt i dag att besitta ledaregenskaper. Och precis så är det. Samhället av i dag vill ha människor med ledaregenskaper. Om vi bortser från att det blir väldigt tomt på folk som är följare om alla ska vara ledare finns det ett par andra saker att säga om ledaregenskaper.

Först och främst översätts ledaregenskaper i praktiken ofta med en förmåga att bestämma över andra och att se sig själv i toppen. Istället vore det betydligt mer relevant att se ledaregenskaper som förmågan att locka fram det bästa hos folk, att få även de svagaste att inse sin styrka och nyttja den på bästa sätt. En bra ledare är inte den som skriker högst, även om det är det intrycket man får genom att göra en stilstudie av i princip vilken tränare som helst, utan den som faktiskt gör sig själv förstådd samtidigt som den lyssnar på andra.

Och så är det det däringa eviga problemet med att män ses som naturliga ledare, vilket är nära kopplat till att män ofta hörs mer än kvinnor. Att män tar mer plats. Därför kan män tjäna mer pengar. De har ju ett så stort ansvar genom att de är ledare. Donald Trump till exempel. Björn Wahlroos. Fredrik Reinfeldt. Stephen Elop. Riktiga män som kan säga ifrån och peka med hela handen. Riktiga män fyllda till bredden med ledaregenskaper.

Vad skulle jag inte ge för att se dem jobba ett år på dagis och få femton ungar påklädda vinterutstyrsel. Att få dessa ungar att äta upp sin gröt, att lägga sig och vila efter maten, att utvecklas, växa och blir bra vuxna. Det kräver riktiga ledaregenskaper. Man får inte skrika, inte skrämmas, inte tappa tålamodet, inte avskeda den där jäveln som kletade blåbärsgröt på ens nya sidenslips. Och man får. Aldrig. Ge upp. Andras liv hänger på det.

Visst. Vi kan väl mäta människor i termer av ledaregenskaper. Då kan vi börja med att höja dagispersonalens lön. Därefter kan alla de mammor (och pappor) som tagit ut föräldraledighet automatiskt rankas högre än dem som inte har gjort så vid anställningar. Och så skulle alla de ledare som skriker åt dem som de ska leda få lägga en slant i fula-ord-burken. Så fick vi de flesta ekonomiska problem lösta också.

12 tankar om “Ledaregenskaper

  1. Toksant! Upplever att många personer i ledarbefattningar verkligen skulle behöva en rejäl o bra kurs i ledarskap. Att enbart lyckas bestämma över folk och få dem göra som man själv vill är knappast gott ledarskap men ruskig verklighet på många arbetsplatser.

  2. Det är ju tyvärr så att många chefer/ledare har fått jobbet av andra anledningar än att de är bra ledare. Jag har mött några. Om fel personlighet får en sådan roll slutar det med kaos. Mycket skulle bli enklare och bättre om man vid anställningsintervjuer tittade mer på personligheten hos både de som redan är där och den som ska anställas. På så sätt skulle många problem undvikas och det skulle skapas ett bättre arbetsklimat.
    Alla kan inte leda och de som kan leda behöver de som har andra egenskaper. Vi måste komplettera varandra!

    • Det finns ju vissa företag (var Google möjligen ett av dessa…?) som låter de anställda på den berörda enheten ansvara för vem som ska få utlysta jobb. Så var det också när jag anställdes på Arkiva. Hela gänget var med på min intervju och godkände mig. Och så är det också utan tvekan den bästa (vanliga) arbetsplats jag någonsin varit på!

  3. På tal om inkompetenta ledare, mest tokigt är det ju i den akademiska världen där ledarna (professorna) har valts på totalt andra grunder (sin vetenskapliga produktion) än vad jobbet de facto kräver (administration, undervisning, handledning och projektledning). Ofta sitter ju helt fel människor på professorsstolarna om man relaterar det till ovanstående arbetsuppgifter. Enligt mig borde hela den akademiska yrkesstrukturen förändras, men det är en annan fråga.

    • Det är hemskt problematiskt det där. Teoretiskt sett ska ju den som har blivit utnämnd till docent också ha visat tillbörliga pedagogiska egenskaper, och professor ska man inte kunna bli utan att först vara docent. Sedan tror jag att det är ett synnerligen stort problem att man drar ner så kraftigt på den administrativa personalen för det ställer en orimlig börda på lektorer, docenter och professorer eftersom det, kan jag tänka mig, påverkar ledaregenskapen ”tålamod” rätt ordentligt…

  4. Så bra. Och sant. Åh vad jag är glad att jag har hittat din blogg!

    Och håller förresten helt med Hanna här ovan om ledarskap i den akademiska världen. Överlag borde kanske alla som är ledare på nått sätt ha ens en liten inblick i vad pedagogik är.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s