Utan undantag, varje höst, köper jag i en blind iver betydligt fler blomlökar än vad någon normalt funtad människa någonsin skulle orka plantera. Det underlättar förstås att jag inte är normalt funtad, men tsisös vad jag är trött i kroppen nu när drygt två hundra tulpanlökar, krokusar och allium (ett impulsköp under härregud-di-säljer-lösviktslökar-hysterin) har grävts ner i första klassens dyngsura lerjord.
Blomrea alltså. Livsfarligt.
Hit och dit och tillbaka igen 
Men hur många blommar då på våren om du varje år planterar lika mycket? 🙂 Jag gick också lite vild på plantagen då de hade alla lökar för -50%. Ska vi säga så, det blir ju inte ändå helt billigt om man roffar åt sig av de dyraste. Fyllde också svärfars bil med sådär 550l mull och torv (i blöta säckar). Sambon var (kanske inte helt i onödan) lite orolig för bilen.
Det är lyckligtvis inte riktigt lika många varje år, men nu efter fem år i det här huset blir det en ganska schysst blomsterprakt framåt våren. Förra årets röda fyllda tulpaner som införskaffades från lokala mataffärens 50% off var en stor hit! En del har dock frusit bort (anemonerna till exempel), och harar (påskharen enligt barnen) äter årligen upp alla lila och vita krokusar. Sedan kan jag förstås inte låta bli att provplantera lökar på de mest odugliga ställen och då får man räkna med ett visst svinn… 😉